Coaching har blivit populärt i samhället och används idag allt mer inom ledarskap, men är fortfarande ett relativt outforskat område. Coaching är en kommunikationsteknik där aktivt lyssnande och kraftfulla frågor används. Det bygger på individutveckling, lärande och prestationsökning samt måluppfyllelse. Syftet med studien är att ta reda på kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom måltidsservice. Huruvida coaching används av kostchefer i den offentliga måltidsservicen är av intresse för vår kommande yrkesroll.

SammanfattningExamensarbetet tar sin utgångspunkt i vår önskan att få reda på mer om hur den verbala kommunikationen hjälper barnen att ta och upprätthålla ledarskap i leken. I vår studie har vi använt oss av kvalitativa observationer. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som har varit styrande för vår forskningsgenomgång. I teoridelen har vi därför valt att utgå från olika tema såsom barns samspel, lek och kommunikation. Vi har även lyft fram forskning om olika kommunikationsstilar och deras koppling till ledarskapet.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students? opinions about the teacher?s role. These types are:the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion.

Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka idrottslärares syn på ledarskap, samt ta reda på vilket lärande de strävar efter. Vi använde oss av följande frågeställningar;Vilka ledarstilar strävar lärarna i idrott och hälsa efter att använda?Vilka förmågor anser lärarna i idrott och hälsa att det är viktigt att ha som ledare i skolan?Vilket lärande vill lärarna i idrott och hälsa uppnå; på kort och lång sikt?MetodFör att svara på dessa frågeställningar användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer och fem lärare på grundskolor kontaktades. Vår strävan var att få en subjektiv bild av lärarnas upplevelser kring ledarskap och lärande.ResultatI resultatet framkom att intervjupersonerna anammar en demokratisk ledarstil med inslag av situationsanpassat ledarskap, beroende på grupp och situation. Viktiga förmågor att besitta som idrottslärare är tydlighet, ödmjukhet, engagemang, att se alla samt ha en stödjande roll.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig därigenom att med sitt rättssystem och sin administration leva upp till dess värden. Konventionen trädde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmänhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag från 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 länsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar är av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Syftet med min undersökning var att undersöka gymnasielärares uppfattningar om elevinflytande. Undersökningen gjordes med hjälp av fem kvalitativa djupintervjuer, där jag ställde frågor om elevinflytande till lärare verksamma inom gymnasieskolan under vintern 2009. En slutsats jag kunde dra var att det råder en divergens i uppfattningen om elevinflytande mellan informanternas praktiska verklighet och deras intentioner, förutsättningar och förväntningar. En annan slutsats jag dragit är att gymnasielärarnas uppfattning bottnar i att det finns en inbyggd förväntan på att eleverna redan skall kunna det som de förväntas lära sig, demokrati i praktiken..

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

Vi har gjort ett högläsningsläromedel för åk 2-3 med syfte att väcka intresse för och behandla frågor om skolans värdegrund. Till läromedlet har vi skapat en hemsida med övningar som man kan jobba med i samband med att man läser boken. Berättelsen behandlar också flera historiska moment som varit viktiga ur en demokratisk synpunkt. Vi ville göra ett läromedel i skönlitterär form eftersom vi tycker det är ett roligt och givande arbetssätt för vår tilltänkta målgrupp. Vår arbetsprocess har bestått av insamling av forskning, skrivande av boken, planerande av arbetsövningar samt skapande av hemsidan.

I denna studie lyfts det som uppfattas som positivt i ledarskapet hos högt uppsatta chefer inom det svenska näringslivet fram. Tidigare har det framförts mycket kritik kring chefer och deras ledarroll i företag. Studiens huvudsyfte var att belysa de framgångsfaktorer som dagens chefer besitter. Studien är utformad med hjälp av en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på cheferna i studien med hjälp av en intervjuguide som baserades på en pilotstudie med en ledarskapskonsult.

Utifrån ett kvalitativt perspektiv har vi undersökt hur ledare i Norrköping upplever sig själva i sin roll och hur kommunikation används som verktyg i ledarskapet. Studien har genomförts som examensarbete vid institutionen för Konst, kommunikation och lärande inom vetenskapsdisciplinen Pedagogik. Då vi valt att använda oss av en kvalitativ ansats har det varit av stor vikt att förhålla oss objektivt gentemot de sex informanter som deltagit i vår studie. Resultatet visar att ledarskap är ett komplext fenomen och går därför inte att koppla till en tydlig ledarroll. Ledarskapet är beroende av individens egenskaper och hur de tillämpas i ledarskapet.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..