Uppsatsens syfte är att diskutera lean konceptets roll vid organisk tillväxt, för svenska banker. Mer konkret ska kreditgivningsprocess mellan en bank och dess företagskunder diskuteras och analyseras med hjälp av lean konceptet. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats. Där empirin består av en semistrukturer intervju, telefonundersökningar samt enkäter. De teoretiska kapitlen är den sekundära datainsamlingen.

I vår uppsats ställer vi oss frågan varför Turkiet, trots över 50 år av demokratiska institutioner bryter mot mänskliga rättigheter samt yttrande- och pressfriheter. Vi har använt oss av en modell som identifierar tre kärnområden viktiga för demokratisering: staten, globaliseringen och civilsamhället.Vår slutsats är Turkiet har en politisk kultur som inte gynnar konsolidering. Detta beror på flera olika faktorer. Transitionen från diktatur till valdemokrati innebar att strukturer etablerades som favoriserade eliter. För det andra finns det en omfattande partikularism i statsförvaltningen jämte det demokratiska systemet.

When the Soviet union collapsed at the beginning of the 1990s, a democratization began to develop. During the Jeltsin years, democracy in Russia was developing steadily, but since Putin became president at the turn of the century it has started to move back towards authoritarian rule. The purpose of this study is to explore the reasons for why the democracy in Russia never became consolidated and to understand why the country again has moved towards an authoritarian rule, like the one during the Soviet union.In order to fulfill the aim of this study, two theories were used. These were Linz and Stepan's consolidation theory, about the five arenas that have to be developed, and Samuel P. Huntington's theory about authoritarian nostalgia.

Föreliggande studie syftar till att undersöka beslutsfattande, riskbedömningar och skillnader i konsolidering i anslutning till ett medicinskt prioriteringsbeslut (Svenson & Lindholm, 2007). Studien belyser betydelsen av den kognitiva och emotionella komponenten i beslutsfattande (Boyer, 2006) med utgångspunkt från bl.a. Differentiering och Konsolidering, Kognitiv dissonans och Affect heuristic. Dessutom undersöks huruvida det förekommer en könsskillnad mellan hur män och kvinnor fattar beslut och utvärderar risker samt om ångest och prestationsbaserad självkänsla påverkar konsolideringen. Rekryteringen skedde vid Malmö högskola och omfattade 72 studenter.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.

Syftet med detta arbete är att mäta hur långt Ungern äntligen har framgått i demokratins konsolidering. Denna undersökning utgår ifrån liberalistiskt perspektiv och genomförts av en kvalitativ fallstudie av Ungern i teorikonsumerande sammanhang. Under arbetet tillämpats Juan Linz och Alfred Stepans universella teori, deras empiriskt användbara definition av konsoliderad demokrati och deras fem samhälleliga arenor: ett starkt civilsamhälle, ett tjänstgörande politiskt samhälle, en konstitutionsenlig rättstat, en tjänstduglig statsbyråkrati och ett institutionaliserad ekonomiskt samhälle. Forskningen visade att landets transition från moget posttotalitärt samhälle till demokrati på det hela taget var snabb och effektiv, men under den senaste tiden har den politiska situationen snarare förvärrats, inte bara av massiv utländsk skuld och en obefintlig konsensuspolitik utan också av en ovisshet, både på elit- och massnivå. Regeringen, partierna och befolkningen verkar inte vara eniga om vad det är man strävar efter idag och i framtiden: ett utökat välfärdssamhälle med sociala försäkringar och större individuella rättigheter, ett allt mer liberaliserat konsumtionssamhälle med lägre skatter fast med osäkra framtidsutsikter eller en tillbakagång till ett strikt centrerat socialistiskt system med endast kvasiprivat ägandeskap.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till Demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

De senaste decennierna har vi kunnat bevittna demokratins frammarsch i stora delar av världen. Ett stort antal auktoritära politiska system har fallit och ersatts av ett institutionellt arrangemang, som i stor utsträckning har inspirerats av samma liberala och representativa demokrati som gör sig gällande i västvärlden. Demokratins segertåg över världen har också föranlett en väsentlig ökning av den vetenskapliga forskningen kring betingelser för och orsaker till demokratisering. Karaktäristiskt för den vetenskapliga litteraturen är att den tenderar att fokusera på demokratins processaspekter, dvs. på själva övergångsperioden från ett icke-demokratiskt tillstånd till ett demokratiskt sådant.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vad avgångsstudenter på det fyraåriga sjökaptensprogrammet har för syn på sin egen ledarstil utifrån sina erfarenheter från sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrån teoretiska kunskaper som de inhämtat från den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning är kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide användes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren på intervjuerna analyserades utifrån teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritär, demokratisk och passiv.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Slovenia and Latvia are two examples of countries which have gone through a successful democratic transition. They were both under authoritarian rule and command economy up until their declarations of independence in the early 90s. Today they have a functional market economy and political pluralism. I have examined transition theories highlighted by Jonas Linde and Joakim Ekman and from these theories sought the explanations to what lies behind the successful transitions of these two countries. The transition in Slovenia was affected by liberalization from within the ruling communist party which then controlled much of the transition process. A relatively large civil society and the fact that Slovenia was not involved in the Balkan War also contributed to the short process.

På grund av ett intresse för de olika metoder som använts för att kunna arbeta på ett effektivt sätt med barn och ungdomar, valde jag en specifik ungdomsverksamhet. Verksamheten är, på grund av sina avskiljande metoder, unik jämfört med andra ungdomsverksamheter. Stränga och klara regler samt direkta åtgärder är några av de avskiljande metoderna. Då syftet med undersökningen var att undersöka Rapatac?s syn på hälsofostran, och tillämpningen av demokratisk värdegrund i praktiken, gjordes studien i form av en kvalitativ undersökning inspirerad av narrativ teori.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det är inte helt lätt att avgöra eftersom slöjbruket beror på så många olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhället, jämställdheten, Islam och demokrati och slöjan i världen. Vad gäller slöjan så är det i grund och botten en sedvänja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det så väljer många kvinnor att bära den som en symbol för sin religion.

Den här studien är baserad på diskursteorin av Laclau och Mouffe. Teorin utgår ifrån det faktum att språk är föränderligt över tid och att alla begrepp i sig är tomma och behöver andra begrepp för att få sin betydelse. Genom att använda denna teori försöker vi få fram innebörden av begreppet demokrati och synen på hur en demokratisk människa skall vara i två läroplaner; Lgr 69 och Lpo 94. Genom analysen skall en dominerande diskurs komma fram som representerar olika tidsperioder, dessa jämförs och diskuteras senare. I Lgr 69 får begreppet demokrati sin betydelse genom att ställas i relation med samhället medan det i Lpo 94 är genom individuella värden.

Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser.