Local politicians are key actors in the democratic system and their ideas concerning democracy plays a central role in local democratic politics. The study's point of departure is the notion that local politicians are dependent of coherence between practice and theory concerning democracy and in the study of their ideas we acquire knowledge about the democratic practice.This study examines the local politicians? view of Swedish democracy and explores the logic of the discourse that makes statements concerning democracy possible. Twenty local politicians have been interviewed and from the material a discourse have been established through the use of formulation of problems and cause, nodal points and chains of analogy which is compared with democratic ideals.The study comes to the conclusion that a hegemonic discourse exists, in which central nodal points are representative and listening. The idea of the representative system is hegemonic and is based in the liberal democratic ideal although the view of the citizens rather can be traced to the radical, communitarian and deliberative ideal.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera vilka förkunskaper som fanns hos kvotflyktingar innan de kom till Sverige. Därefter belysa deras upplevelser av det professionella mottagandet och sin första tid i Sverige, utifrån förkunskaperna de hade. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt intervjuades sju individer i Örnsköldsviks kommun. Resultaten har sedan förklarats och förankrats med hjälp av etablerade teorier som människans behovshierarki och en känsla av sammanhang. Studiens huvudsakliga resultat är att intervjupersonerna hade väldigt begränsade förkunskaper om Sverige innan ankomst.

Med denna studie avser vi att identifiera vilka hinder som finns i Demokratise-ringsprocessen. För att göra detta använder vi oss utav en historisk-sociologisk te-ori, presenterad utav Rueschemeyer, Stephens, Stephens (1992). Teorin bygger på antagandet att det är maktrelationen mellan samhällets klasser som styr förutsätt-ningarna för en Demokratisk utveckling, där en stark markägande elit samt en svag underklass utgör negativa faktorer. För att pröva teorin gör vi en fallstudie över Guatemala. Denna grundar sig på en jämförelse av Demokratiseringsprocessen över tid, från tidigt 90-tal fram till idag.

The purpose of this study is to investigate the attitude of teachers regarding including democratic behaviour when grading students in social science. The purpose is also to investigate whether the teachers consider there to be a conflict between the right of freedom of speech and the democratic values that the school is supposed to make sure the students have when they graduate. The study also investigates the problems political decisions encounters when going from theory to reality.The theory of Ulf Petäjä on why the freedom of speechs is important, Robert Dahls theory about the democratic process and Anders Sannerstedts theory about converting political decisions to reality is what this study is based on.The study was carried out at three different schools; Teleborg Centrum, Växjö, Dackeskolan, Tingsryd and Centralskolan, Virserum ranging from the spring of 2006 and the spring of 2007. The method used except from litterature studies was interviews with active teachers.This study shows that teachers don?t think it?s acceptable to grade students based on their political ideology.

Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer och observationer på en traditionell förskola och en med utmärkelsen hållbar utveckling. Jag ville få en inblick i hur lärande för hållbar utveckling kan se ut i förskolan, och se vilka likheter eller skillnader man kan se hos en traditionell förskola och en som har valt att profilera sig. Jag ville även undersöka vilka resonemang pedagogerna på respektive förskola har angående vilka kunskaper barn behöver lära sig för en framtida hållbar samhällsutveckling, samt om de använder sig av några särskilda arbetssätt. Min studie visar att den största skillnaden mellan förskolorna ligger i den profilerade förskolans identitetsarbete, som i sig ger en särskild fokus i verksamheten. Denna fokus ger dock viss pedagogisk problematik, som en traditionell förskola inte har. Pedagogerna på båda förskolorna resonerar att barn behöver utvecklas till Demokratiska medborgare efter vad det står i läroplanen och skapa en bra kontakt till natur och miljö, för att vilja ta hand om den.

Syftet med mitt examensarbete var, att undersöka om ett Demokratiskt projekt i skolan för att utveckla verksamheten i Demokratisk riktning, kan uppfattas som mer Demokratiskt av eleverna i jämförelse med den hittills bedrivna undervisningen. Med Demokratiskt projekt menar jag, att utifrån den Demokratiska skolans värdegrund, styrdokument, lagstiftning och även jämlikhet planera undervisningen. Undervisningen har innehållit traditionellt grupparbete med självvalda grupper och grupparbete med slumpvis vald sammansättning. Gruppenkät har använts som metod, för att utröna elevernas attityd till Demokratiinslaget i den hittills förda undervisningen och sammaledes till utvärdering av mitt experiment. Observation har använts som kompletterande metod, för att verifiera mina iakttagelser i experimentet.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas Demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida Demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och Demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika Demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.

The disintegration of the Soviet Union was a vast experience, not solely for the former members and inhabitants of the Soviet Union, but also for the rest of the world. This thesis examines Estonia and Uzbekistan's different experience with transition. By examining three different aspects of transition I seek to explain Estonia and Uzbekistan's different outcome of transition. Estonia has since their independence been fully aware of the process that started with their independence. They have reformed both the political and economic system, the industry is privatized, institutions democratic and Estonia is today a member of the European Union.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets Demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.

In this study thoughts of the individual?s right to equality are considered. By using critical ideology analysis the central tools of the study are strongly connected with thoughts of representation, equality, individual and collective rights, equal opportunities and possibilities and discrimination. In critical ideology analysis nothing can be automatically visible to us and critical ideology analysis is a method as well as a theory.A central point in this study is to investigate whether there are oppositional views or unanimity in the debate of affirmative action. The debate is still under ?construction?, which means that the debate has not yet come up with a solution to the problems of discrimination.

Syftet med denna studie är att ta reda på om den kommunala Demokratiska processen har berörts av projektet Medborgarpaneler. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvärdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pågå under tre år. Vi har använt oss av både kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanställt och analyserat, för att få fram material till vår undersökning.De resultat som vi fått fram visar på att det är ett lyckat projekt från kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.Valet av intervjupersoner gjordes på följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade också ut enkäter till deltagarna i Medborgarpaneler via de befintliga mail-listorna som fanns.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av Demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktDemokratiskt respektive deliberativ synsätt där John S Dryzek får stå som referensram för den deliberativa Demokratin. Två specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras närmare. Det första är en fokusgrupp som genomfördes angående fritidsgårdarnas fortsatta verksamhet i Luleå och inkluderade sju av de tio fritidsgårdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgårdsledare, ungdomar samt politiker- och tjänstemän. Dessa träffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.

This study investigates the potential of a rhetorical theory of knowledge to expand beyond its own domain and into political theory, specifically theories of deliberative democracy. Despite the increasing interest in communication in democratic theory in the last decades, the majority of theorists have not turned their interest towards rhetorical science. On the contrary, theorists often regard rhetoric as dangerous and incompatible with the deliberative ideal of reason. The aim of this study is therefore to defend rhetorical science by investigating how the rhetorical theory of knowledge ? as it is presented by Chaïm Perelman and Oldbrecht Tyteca, and further developed by Mats Rosengren and Maria Wolrath Söderberg ? can contribute to the understanding of deliberative democracy.

Bakgrund: Många politiskt styrda organisationer står inför stora och avgörande förändringar för hur deras verksamhet skall bedrivas i framtiden. Politiskt styrda organisationer har annorlunda förutsättningar för att genomföra strategiska förändringar än privata. Vad innebär den politiska kontextens säregenhet och vad kan göras för att överbrygga problem. Syfte: Att utifrån FUM undersöka hur strategiskt förändringsarbete kan bedrivas i politiskt styrda organisationer. Genomförande: Vi har haft en explorativ ansats och genomfört 10 intervjuer med ledande politiker i Motala kommun.