BAKGRUND:Här ger vi läsaren en bakgrund i vad tidigare forskning och vad våra styrdokument säger kringden skönlitterära läsningen i skolan.SYFTE:Vårt huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger talar om att de använder skönlitterär läsning iundervisningen. Med hjälp av delfrågorna: Vilken litteratur läser man i skolan? Hur serpedagogerna på relationen mellan skönlitteratur och lärande? Hur samarbetar skolan medbiblioteket och hemmet?METOD:Vi har en kvalitativ metod inspirerad av fenomenografi. Vi har intervjuat 10 pedagoger för atthöra deras uppfattning kring skönlitterär läsning och hur de använder sig av den.RESULTAT:Pedagogerna anser att skönlitterär läsning i skolan är av stor vikt. Det är något de användersig av och något de tycker är viktigt både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett lustfylltperspektiv.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka relationen mellan några av de engelska texter elever på grundskolan i årskurs 8 möter i sin vardag och de texter de möter i skolans engelskundervisning och vad det kan få för betydelse för undervisningen i skolan.Följande frågeställningar ligger till grund för undersökningen:? Vilka olika slags engelska texter möter elever i sin vardag?? Vilka slags texter möter de i skolans undervisning?? Vilka likheter och olikheter finns det mellan den engelska eleven möter utanför skolan med den engelska de möter i skolan?? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att eleverna möter mycket engelska utanför skolan? ? Vilka kan konsekvenserna tänkas bli för undervisningen i engelska i skolan? Den metod jag använde mig av var en enkätundersökning med 22 elever från ?Fast Track-klass? årskurs 8 klass och sedan jämföra resultat med en undersökning som Skolverket genomfört och som heter English ? here and there and everywhere.De resultat jag kom fram till var att eleverna har väldigt mer kontakt med engelska utanför skolan än i skolan. Eleverna ser mycket ofta på engelskspråkig TV/video, kassetter/CD och film med eller utan svensk textremsa. Eleverna lyssnar på enormt mycket musik med engelska texter varje vecka. Engelska är också det dominerande språket på Internet och i dataspel vilket spelar en stor roll i ungdomarnas kultur idag..

SammanfattningSkolan är alltid under förändring och utveckling och ständigt debatterad. De allra flesta har en åsikt om skolan och eftersom den är en viktig samhällsinstitution får den utstå mycket kritik. Som lärarstudenter har vi under vår utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en närmare titt på debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. Vår uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har använt vågrät textanalys som metod för materialbearbetning. Vårt fokus har legat på följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/läroplan/mål, Begreppet kunskap och Den allmänna bilden av skolan.

AbstractIn this bachelor thesis I discuss and analyse the current situation of the Venezuelan democracy. By using a theoretical framework based on the theory of horizontal accountability, I focus on the interaction between different institutions and branches within the state of Venezuela. The analysis focuses on the strenghts and flaws of the newly accepted constitution, and to what extent the institutions of checks and balances remain true to the laws and the constitution of 1999. My conclusions are that in terms of vertical accountability, the Chávez-regime acknowledges a wide popular support for their governmental actions. In contrast, the incumbent administration shows almost no respect for horizontal accountability.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Syftet med mitt arbete är att undersöka förekomsten av mobbning och utfrysning på min partnerskola. Jag har valt att ta reda på detta genom en enkätundersökning med de elever som går i årskurs 7-9, då det är dessa årskurser som jag själv kommer att arbeta med i framtiden och eftersom det finns ett antimobbningsteam på skolan knutet till dessa årskurser. Totalt rör det sig om 78 elever som har deltagit i denna enkätundersökning. Den frågeställning som jag vill ha svar på är: - I vilken mån förekommer mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - Hur arbetar man aktivt för att förebygga mobbning och utfrysning på den undersökta skolan? - På vilket sätt bemöter lärare och elever varandra på skolan? Den mobbning och kränkning som förekommer kommer tydligt att presenteras i tabeller samt att ställas i paritet till de föreskrifter som finns att rätta sig efter i Lpo 94.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1. Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna. Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator.

Anledningarna till att elever ska läsa naturvetenskap är många: allmänbildning, kulturarv, demokrati och ekonomisk vinning. Trots detta visar forskning att elevers intresse för naturvetenskap ofta minskar med åren. Syftet med detta arbete är att studera hur elever talar om naturvetenskap vid olika åldrar. Varför tror de att de ska läsa naturvetenskap? Hur uppfattar de undervisningen och hur kopplar de samman skolundervisningen med sina fritidsintressen? För att studera detta har fyra elever i sexan och lika många i nian intervjuats och fått svara på frågor om naturvetenskap och dess koppling till deras vardag.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev? och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ?Mänsklig rättighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lärande?.  I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på:· Hur skolan i allmänhet marknadsför sig· Om de marknadsför sig enligt teorin· Om det finns några alternativ till marknadsföringen· Hur skolan ska uppmärksammas i omvärlden.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om fritidspedagoger medvetet arbetar med elevinflytande i skolan, på vilket vis de gör det, samt hur de skulle vilja arbeta för att främja elevers fortsatta inflytande. Som undersökningsmetod har vi valt att göra en intervjustudie. Tanken med metodvalet var att vi genom intervjufrågor skulle kunna få utförliga och detaljerade svar från respondenterna, där möjlighet till följdfrågor vid behov fanns. Uppsatsen bygger därför på intervjuer av fem fritidspedagoger från olika skolor i Gävle. Anledningen till att vi valde respondenter från olika skolor var att få ett bredare perspektiv på hur fritidspedagoger arbetar med elevinflytande.Resultaten av vår intervjustudie har gett oss insikt i hur fritidspedagogerna arbetar och hur de skulle vilja arbeta med elevinflytande om alla de rätta förutsättningarna fanns.

This study deals with the Swedish public library in our changeable time. New technology, an altered media situation with a growing digitalization, globalization and a society focusing on the individual and the market have put the public library in a new, indistinct position. It is described as facing an identity crisis. The aim of this thesis is to, by interviewing a group of young people ages 15-16, find out what the public library is for this user group and what it ought to be according to them. How do they value the services provided by the public library? Are there services they miss? The thesis also aims at relating the opinions of the young people to earlier research.

Detta arbete behandlar Rysslands demokratiseringsprocess, och syftar till att studera vilka inslag av demokrati som förekommer i dagens ryska samhälle samt utröna vilka komplikationer Tjetjenienkriget fått för dess utveckling. Demokratibegreppet har vi delat in i tre avgränsningar, det politiska samhället, det civila samhället och det rättsstatliga samhället, vilka analyseras var för sig. I det politiska samhället behandlar vi frågor om Ryssland relationer med omvärlden samt konsekvenser av politisk ojämlikhet. Det civila samhället tar upp den ryska medieapparaten samt människornas rätt att organisera sig i sociala ickestatliga organisationer. Rättsstaten behandlar vikten av att ha ett stabilt regelverk samt betydelsen av dess efterlevnad.Resultaten tyder på att Tjetjenienkriget haft stor inverkan på demokratiseringen då det inneburit en degradering av den ryska rättstaten genom alla övergrepp mot civila som begåtts i samband med konflikten och lett till allmänt ökad brutalisering i det ryska samhället.