Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar Demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.

I följande uppsats undersöks hur demokratiseringsprocessen i Sverige framställs i utvalda läroböcker för historia i grundskolans senare år. Uppsatsen är en textanalys, som utgår ifrån Ammerts teoretiska analysmodell för läromedel. Den svenska skolan ska enligt statens styrdokument genomsyras av demokratiska värderingar och i denna uppsats undersöks hur detta kommer till uttryck och konkretiseras i historieläroböcker. Vi har fokuserat särskilt på hur demokrati framställs som normativt, alltså det önskvärda och eftersträvansvärda. Resultatet visar på att demokrati och demokratiska värderingar skildras positivt och normerande i läroböckerna, ofta med det nuvarande samhället som facit..

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Venezuelas möjligheter att bygga en deltagande demokrati genom att jämföra situationen och processen i Venezuela med statsvetenskapliga teorier om deltagande demokrati.Den venezolanska regeringens mål är ett fullständigt avskaffande av valdemokratin och ett införande av en allomfattande deltagande demokrati. För att uppnå detta byggs en deltagardemokratisk struktur upp vid sidan av den traditionella.Det som talar för en utveckling av den deltagande demokratin är de medborgarförsamlingar som byggts upp, och förändringar i landets ekonomiska system. Det främsta hindret är maktdelningen mellan nya och gamla strukturer. Många av de traditionella problemen med deltagande demokrati har övervunnits, mycket eftersom övergången till deltagardemokrati är planerad att vara mer djupgående och fullständig än vad de flesta statsvetenskapliga teorier utgår ifrån.Slutsatsen är att det finns goda möjligheter att utveckla en deltagande demokrati i Venezuela, men att utvecklingen på många sätt är osäker..

Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag, men till skillnad från kunskapsuppdraget så är det inte självklart vad demokratiuppdraget innebär. Därför anser vi att demokratiuppdragets innebörd är intressant att studera närmare.Syfte: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattningar om demokratiuppdraget och elevers uppfattningar om Demokrati i skolan.Metod: Metoden vi använt för att undersöka detta är enskilda samtalsintervjuer med pedagoger, och fokusgrupper med elever i åk 3. I studien har sex pedagoger deltagit samt 24 elever.  Resultat: Studien visar att många av pedagogerna upplever demokratiuppdraget som diffust, vilket påverkar på vilket sätt pedagogerna anser att demokratiuppdraget ska förverkligas. Genom elevernas beskrivningar av sin skolmiljö kan vi se brister i det demokratiska arbetet i de skolor de går i, men vi kan även se att eleverna har positiva förväntningar och önskemål om hur de vill att skolan ska vara.Slutsats: Pedagogernas brister i kunskaper om demokratiuppdraget riskerar att påverka elevernas möjligheter att utveckla demokratiska förmågor och kompetenser.

Eftersom skolan har ett demokratiuppdrag som ska genomsyra hela verksamheten var det därför relevant att studera hur läroböckers innehåll speglar detta. Syftet med undersökningen har varit att studera hur demokrati- och diktaturdiskursen framställs i fyra historieläroböcker för gymnasiet. Frågeställningarna som låg till grund för undersökningen var: Hur framställs demokratidiskursen? Hur framställs diktaturdiskursen? Hur ser relationen dem emellan ut? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en diskursanalys av läroböckernas 1900-talshistoria och fram till idag. Undersökningsmaterialet utgjordes av fyra historieläroböcker för gymnasiet som var framställda för Lgy11 och kursen Historia 1b 100 p.Genom att undersöka förutbestämda nodalpunkter fastställdes ekvivalenskedjor som tillsammans utgjorde teman i diskurserna.

Den här uppsatsen studerar sambanden mellan de tre variablerna demokrati, inkomstfördelning och skatter. Utifrån olika tidigare teorier och forskning skapas två hypoteser vars motsättning ligger i det kausala sambandet mellan demokrati och skatter. Eftersom båda hypoteserna utgår från ett samband mellan demokratigrad och skattekvot å ena sida och inkomstfördelning å andra sidan undersöks detta först. Sedan testas det kausala sambandet mellan demokrati och skatter genom ett test inspirerat av Grangers kausalitetstest. Hypoteserna testas genom statistiska undersökningar på paneldata ifrån 52 olika länder.

Demokratibegreppet är för många elever ett ord som innebär enbart rättigheter. Begreppet tolkar de ofta som att demokrati innebär att gå och rösta.Denna uppsats syfte är att belysa hur So-lärare på högstadiet undervisar om demokratibegreppet, för att eleverna ska få en förståelse för begreppet. Uppsatsen ska ligga till grund för reflekterande frågeställningar för oss blivande lärare och verksamma lärare.Olika litteraturteorier och perspektiv på demokratibegreppet har studerats i anknytning till uppsatsen. Vi har i vår studie intervjuat sex olika lärare på högstadiet.Resultatet av studien visade att lärarna har goda kunskaper om vad demokrati innebär i sin undervisning. Samtidigt kan det konstateras att demokratibegreppet behöver lyftas fram ännu mer i skolans sammanhang för att medvetandegöra innebörden för eleverna..

Skolan har idag ett stort ansvar att fostra demokratiska medborgare. I läroplanen för grundskolan framgår tydligt att skolan ska genomsyras av demokratiska värden och normer samt skapa möjligheter för elever att utveckla och förstå demokratiska förhållningssätt. Skolan ska ge elever det verktyg de behöver för att kunna leva och verka i ett demokratiskt samhälle.Dramapedagogik ses inte som ett eget ämne i skolan och tidigare forskning har visat att dramapedagogik som forskningsområde i Sverige kan behandlas utifrån större discipliner, men inte som en egen disciplin i sig, trots att metoden är etablerad och tillämpats under flera år. I forskning som behandlat dramapedagogik som metod har det framgått att dramapedagogik innebär att eleverna får lära med alla sina sinnen, att de ges en möjlighet att sätta sin in i andra människors perspektiv samt att elever genom reflektion får ta del av andras åsikter och tankar.Forskning som behandlat demokrati i undervisningen har visat att skolan behöver skapa möjligheter för elever att lära i samspel med andra, att lärande är en process som kräver utöver teoretisk kunskap även praktisk kunskap där reflektionen är det centrala och en helhetssyn på människan är utgångspunkten. Syfte med denna studie är att beskriva och öka förståelsen för dramapedagogers attityder till användandet av dramapedagogiska arbetssätt i undervisning med fokus på demokrati.Tillvägagångssättet för denna studie har varit intervju och resultatet har visat att kunskapen om och inställningen till dramapedagogik styr tillämpningen av metoden ute i skolverksamheterna.Vi bör ändå nämna att resultaten som framgår i studien inte är helt objektiv eftersom studien enbart bygger på dramapedagogers attityder till användandet av en metod som de själva förespråkar..

I vår uppsats har vi undersökt demokratiuppdragets roll i den svenska skolan. detta har vi gjort genom att analysera kursplanen för ämnet Svenska 2000 med inriktning mot årskurs 9 och ämnesplanen för Svenska 1. Detta med utgångspunk i tre demokratiperspektiv som vi har definerat som deltagarperspektivet, det indiviinriktade perspektivet samt det kritiskt granskande perspektivet..

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar ochreflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kantillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratiskförskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor medsammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som allapedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagensförskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visadeatt det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiskapraktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati.