Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massmedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

Hållbar utveckling är ett område som berör oss alla på ett eller annat sätt. I denna uppsats har två delstudier utförts. I den första har syftet varit att undersöka vilka förutsättningar blivande lärare på Lärarprogrammet på Campus Norrköping får med sig för att i sin framtida yrkesprofession lyckas med undervisningen i hållbar utveckling. Det andra syftet har varit att få en uppfattning om hur lärare på en miljöprofilerad grundskola arbetar inom området hållbar utveckling. Undersökningsmetoden som har använts är ostrukturerade kvalitativa intervjuer.

The purpose of the present thesis is to investigate the interaction between the branches in the different villages and its users and the importance of the branches for democracy. To illustrate these points, I have focused on Högsby municipality, a local council in Kalmar county. Högsby municipality is of particular interest in this connection, since all seven of the branches have been closed recently; only the main library remains. Moreover, three of the closed branches were, in 2005, taken over by citizen organizations local to the part of Högsby municipality where the libraries were located. The specific issues that were addressed were:- What needs were satisfied by the local libraries in Högsby council and is it possible to satisfy these needs in other ways and then, how?- Does the absence of a local library affect democracy?Interviews were performed.

This work is designed to monitor developments in the relationship between teacher and student in the school environment, but also outside, from the 1950s until today. The survey was based on four interviews with teachers in the same age, and based on their life stories. Their experiences range from student to novice teachers and a long working life until retirement. In addition, all four children has a parent perspective. The following issues have been focused:                      1.What factors have been crucial in teaching elevrelationens development from the 1950s up     to today?                      2.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

2005 hade Sverige 600 000 ideellt arbetande idrottsledare. Trots detta stora antal idrottsledare upplever många idrottsföreningar att intresset för att vara ideell ledare har sjunkit de senaste åren.Tidigare forskning föreslår att nya ledare bäst rekryteras inom grupper av tidigare klubbmedlemmar eller genom föräldrarna till idrottsutövarna. Stöd till ledarna föreslås av flera forskare för att de ska fortsätta att trivas.Idrottsföreningarna är en pedagogisk arena och undersökningar visar att idrottande barndricker mindre alkohol samt att idrotten är en viktig mötesplats där barn fostras i demokrati och möten med andra människor.Syftet med denna uppsats har varit att beskriva framgångsfaktorer för ideellt ledarskap inom föreningsidrotten i Gästrikland. En kvantitativ undersökning i form av webbenkäter har genomförts för att finna struktur i det data som insamlas. Undersökningen innefattar 230 ideella idrottsledare.

Sjukvården har länge varit satt under hög press för att sänka de stigande vårdkostnaderna och öka produktiviteten. Med ursprung i den privata sektorn introducerades i slutet av 80-talet nya organisationsidéer, New Public Management, som strävar efter att ta till vara på ekonomiska värden. Vissa forskare har sedan dess oroat sig för att detta underminerar de normer som tidigare dominerat offentliga sektorn. Lennart Lundquist hävdar att det gått så långt att dessa värden influerat politiker och tjänstemän till den grad att det hotar demokratin.Denna uppsats fokuserar på hur Beställar-utförarmodellen och kontraktering till privata vårdproducenter har påverkat demokratiska värden såsom ansvarsutkrävande, insyn och politiskt styrning. Med Lundquists teori i ryggen har vi genomfört en fallstudie av ett sjukvårdsdistrikt i Region Skåne som har lång erfarenhet av arbete med privata vårdproducenter.

I min studie vill jag undersöka och belysa hur gestaltande lekpedagogik som arbetsprocess kan startas upp och fortlöpa. För att få förskollärares egna berättelser och perspektiv väljer jag att använda mig av intervju som metod. Jag utgår ifrån Lindqvists teori (1996) om gestaltande lekpedagogik. Lindqvist menar att ett gestaltande arbetssätt låter de teoretiska och de estetiska ämnena samarbeta. Lekvärldar byggs upp och gestaltningar genomförs, barnen får en mening och lärandet blir lustfyllt.

Denna magisteruppsats bekräftar Mark Duffields teori om att liberala länder från västvärlden använder humanitärt bistånd som ett biopolitiskt verktyg. Detta gör de i syfte att kapsla in och kontrollera överflödsbefolkningar i den underutvecklade världen så att de inte kan utgöra ett hot mot den egna säkerheten. Uppsatsen är en teoribekräftande fallstudie som med analysdiskurs som metod undersöker Sidas egna strategirapporter på tio afrikanska länder, vilka är mottagare av det svenska biståndet. Studiens teoretiska ramverk bygger på nio begreppsdefinitioner, vilka även ligger till grund för Duffields egen forskning på det studerade fenomenet. Tillsammans med diskursanalysen bildar detta teoretiska ramverk ett kraftfullt analysinstrument som har fungerat väl i analysen av Sidas strategirapporter, vilka utgör studiens empiriska urval.

Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjärtefrågor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnällUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjärtefrågor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, Väst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen år 2000 menar man att det är den deltagande demokratin som bör eftersträvas. Denna syn på demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkår och ser deltagande som en plikt snarare än en rättighet. Iresultaten från våra samtalsintervjuer, ser vi att hjärtefrågorna finns där och att de flesta har en stor samhällsrelevans. Det generella bland respondenterna är att de inte kommunicerar sin hjärtefråga i någon större utsträckning.

AbstractWhy don't (some) regimes with formal democratic features undergo transition to democracy? Which are the internal dynamics of these regimes that can offer comprehension to this state of affairs? The main purpose of this thesis is to advance the above questions, and, on a lower level of abstraction, examine the case of Egypt. The Egyptian regime is characterized by, for instance, a multiparty-system, steps toward economic liberalization, and some level of persistent state opposition, and has been considered on the way to liberal democracy, but can still hardly be estimated as such.Thus, the thesis takes part in a theoretical framework on democratization, and further analyzes the case of Egypt on grounds of socioeconomic development, political culture, and class configuration. By this contextual approach, the thesis adduces that a low level of modernization, an incomplete democratic political culture, and a bourgeoisie supported by the state are impending significant factors. The thesis additionally remarks on the interconnection of the adopted theories, and discusses a potential need for new theoretical propositionsA secondary aim of the thesis also gives some insights into the concurrence of regime stability and the absence of democracy in, what often could be labelled, authoritarian regimes.

The purpose of this essay is to present, from a theoretical framwork about regional democracy, possible methods to handle the regional democratic problems in Östergötland in Sweden and to investigate the opinion of the political parties regarding this issue. Both the national and the local/regional level are investigated. The contents of the essay is based on literature studies and interviews of politicians in Östergötland. Regional democratic problems that is discussed are the political responsibility and the power distribution between the political actors on the regional level. A solution of the problem could be to organize the regional society structure in accordance with one of the following organization models"Statligt regionalt ansvar","Kommuner i samverkan"or"Regionalt folkstyre".

Sedan det kalla krigets slut har en förändring i konflikters karaktär ägt rum, från mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behålla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhälle. Han identifierar fyra grundläggande element för teorins tillämpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nämnda teori prövar vi på Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter använder vi sedan för att modifiera och applicera teorin på Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsättningarna där.En "consociational democracy" har visat sig vara svår att i sin helhet omsätta i praktiken, eftersom förutsättningarna för dess optimala effekt är tämligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsättningar i pluralistiska samhällen..

Offentligt rum och vardagens politik handlar om hur 1990- talets sociala förändring, med en rörelse från ett samhälle integrerat av arbetsetiken mot ett samhälle organiserat utifrån konsumtionsestetiken, förändrar demokratins villkor i och för det offentliga rummet. Det mer preciserade syftet är att undersöka vilka konsekvenser den sociala förändringen får för utövandet av vardagens politik i det offentliga rummet. Den övergripande frågeställningen är vad ett fritt ord innebär, vad är det fritt från och för vem är det fritt? Centrala begrepp i studien är: Medborgaren, dvs. individens kollektiva identitet som politisk varelse.

What role should science play in democracy? Political scientists often assume that it is possible to demarcate between ?instrumental? and ?moral? knowledge, and argue that citizens and/or politicians should use their moral knowledge to agree upon political goals and then apply the instrumental knowledge of scientists to achieve them. This straightforward view is challenged by writers in science studies, who identify three major problems in the use of science in democracy: uncertainty, risk and hidden values. They suggest that these problems could be solved through citizen participation.In this essay I perform an analysis of the internal logic of their suggestion. Is it likely that citizen participation enhances the democratic decision making process so as to reduce the problems? The internal analysis shows that it is rational to advocate citizen participation by reasons of legitimacy.