Sökresultat:
366 Uppsatser om Demografiska förhćllanden - Sida 6 av 25
Fattigdom, diskriminering och tiggeri : Tiggeri i vÀlfÀrdsstaten Sverige
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Familjehemsplacerade barn - En studie om barns upplevelser av att vara familjehemsplacerade
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Borttappade förÀldrar : En kvalitativ studie om biologiska förÀldrars upplevelser av att ha sina barn placerade i familjehem
Huvudsyftet med denna uppsats Àr att genom anvÀndning av receptionsanalys studera vad tvÄ reklamfilmer som anses vara normbrytande mot den heteronormativa könsordningen kan vÀcka för uppfattningar hos en heterosexuell publik. I denna studie kommer det dels att undersökas de attityder som kan uppstÄ nÀr respondenter ser utvalda reklamfilmer och dels diskutera bakomliggande orsaker till deras attityder utifrÄn respondenternas demografiska faktorer. För att kunna fÄ ett kunskapsunderlag inom detta omrÄde kommer jag sÄledes att anvÀnda mig av olika teorier om bland annat publikforskning, attityder, bakomliggande orsaker för uppfattningar och marknadsföringsknep. Mitt empiriska material kommer att vara i form av kvalitativa fokusgruppsintervjuer med tio bestÀmda respondenter. Respondenterna kommer i följning att fördelas i tvÄ fokusgrupper med hÀnsyn till respondenternas Älder för att slutligen kunna diskutera för en jÀmförelse.
Heder och socialt arbete - En kvalitativ studie om socialsekreterares förstÄelse av hedersrelaterat vÄld
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Bro, bro, breja : - en studie om integration, nyanlÀnda barn och hur det interkulturella perspektivet tar sig uttryck i förberedelseklasser
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Employer branding : En organisationssociologisk fallstudie av Ikeas arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Familjetyp och förvÀntad utbildningsnivÄ : En kvantitativ undersökning om sambandet mellan familjetyp och utbildningsförvÀntningar
SammanfattningTidigare studier visar att familjetyp pÄverkar utbildning pÄ olika sÀtt. Elever som bor med ensamstÄende förÀldrar tenderar generellt att ha lÀgre betyg och testresultat, samt uppnÄr och förvÀntas uppnÄ lÀgre utbildningsnivÄ Àn elever som bor med tvÄ förÀldrar. Studier visar Àven att uppnÄdd utbildningsnivÄ pÄverkas av diverse andra variabler, sÄ som demografiska bakgrundsvariabler, socioekonomisk status samt testresultat och attityd till skola. Tidigare studier visar Àven att den effekt som socioekonomisk status pÄverkar skolval och uppnÄdd utbildningsnivÄ till stor del Àr primÀra. Det innebÀr att anledningen till att elever med lÄg socioekonomisk status uppnÄr lÀgre utbildningsnivÄ Àr för att de generellt presterar sÀmre i skolan.
Skolsegregation ? ett rumsligt uttryck för ojÀmlikhet i hÀlsa? : Skolans betydelse för ungas hÀlsorelaterade beteenden.
Trots att forskning kring sociala bestÀmningsfaktorer för hÀlsa och hÀlsoojÀmlikhet allt mer har kommit att intressera sig för platsens eller omgivningens betydelse för hÀlsan sÄ Àr kunskapen om hur förhÄllandena i skolan pÄverkar ungas hÀlsa och de hÀlsorelaterade vanor de formar fortfarande tÀmligen begrÀnsad. Denna studie syftar till att med hjÀlp av flernivÄanalys och utifrÄn social desorganisationsteori studera betydelsen av förhÄllanden i skolan, som hÀr skall förstÄs som skolans socio-demografiska sammansÀttning och dess lÀrarstruktur, för individers bruk av alkohol, narkotika och tobak. För detta ÀndamÄl har data frÄn StockholmsenkÀten 2004 anvÀnts. Det aktuella materialet bestÄr av 9629 elever i Äk 9, fördelade pÄ 132 skolor. Till detta material har skolkontextuellinformation frÄn Skolverkets databaser (SIRIS) lÀnkats.
Rollen som ledare : En studie om manliga och kvinnliga ledares upplevelse av ledarrollen och dess ideal
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Vem vill företag ha? : En studie kring begreppet kompetens och de kvalifikationer som Àr avgörande för eventuell anstÀllning
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Arbetsmilj?preferenser bland IT-anst?llda och deras upplevelse av en god f?retagskultur
Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.
Fyra revisorers upplevelser av arbetsrelaterad stress
Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.
Ha?llbarhetsredovisning - vad, hur & varfo?r? : En studie av svenska fo?retags ha?llbarhetsredovisningar
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Jag har aldrig fÄtt nÄgon delning, sÄ populÀr Àr jag inte : -En kvalitativ studie om unga mÀns identitetsskapande pÄ sociala medier
Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.
Avkastning som mÄl, diversifiering som verktyg för en lönsam styrelse
Forskning hÀvdar att endast ett fÄtal av styrelseledamöterna förstÄr vilka beslut som Àr vÀrdeskapande för företaget. En av orsakerna Àr oförmÄgan att rekrytera rÀtt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser Àr en möjlig lösning pÄ problemet. Diversifieringen kan ske utifrÄn olika demografiska faktorer som pÄ en aggregerad nivÄ ska medföra att processen frÄn beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla Àr en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet Àr att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansÀttning utifrÄn existerande forskning. Studien begrÀnsar sig till svenska bolag pÄ OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vÄr modell visar vÄr analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmÄga att generera avkastning pÄ eget kapital.