Syfte: På senaste tiden har betydelsen av företags ansvar för sociala frågor och miljöfrågor, med andra ord arbete med CSR-frågor, ökat drastiskt. Konsumenter är en av intressentgrupperna som sätter press på företag att tillverka produkter på ett ansvarsfullt sätt. Dessa konsumenter ställer krav på företag och utövar makt genom medveten konsumtion. Diverse forskningar visar dock att konsumenters attityder gentemot sådana företag inte alltid resulterar i köp av ?goda? produkter.

Bakgrund - Denna studie undersökte ett organisationspsykologiskt fenomen från ett arbetsvetenskapligtperspektiv som bygger på förståelsen att de anställda är en värdefull tillgång och en viktig resurs för allaorganisationer. Utifrån denna filosofi undersöktes anställdas upplevda arbetsengagemang i relation till deraspersonlighetsdrag i ett företag som är verksam inom handel. Detta företag strävar efter professionell kundserviceoch de anställda ses som en tillgång att uppnå detta mål. Så vitt vi känner till har en liknande studie integenomförts utifrån ett arbetsvetenskapligt perspektiv tills nu. Vi menar dessutom att det är intressant att studeraarbetsengagemang i relation till personlighetsdrag som kan ge en fördel i att utveckla HR-strategier som äranpassade till de anställdas individuella behov och förutsättningar.Syfte - Denna undersökning syftar till att öka förståelsen för och kunskap om hur personliga resurser (genompersonliga egenskaper) kan medföra en skillnad för individens arbetsengagemang och hur detta i sin tur kanmedföra en skillnad i individens livssituation.Metod/Design - Studiens forskningsansats är en explorativ och kvantitativ undersökningsdesign somgenomfördes på 102 anställda inom ett handelsföretag.

Det finns idag en ökande miljömedvetenhet i samhället där många börjat ifrågasätta den miljöpåverkan vi orsakar i världen genom det sätt vi lever. Ett hållbart samhälle är det självklara målet för många, men vi verkar ändå inte vara villiga att förändra vår livsstil trots alarmerande rapporter från forskarsamfundet världen över. De förändringar som ändå sker i samhället går visserligen mot ett mer miljövänligt och hållbart samhälle, men det går förhållandevis långsamt. Koldioxidens skadliga inverkan på miljön är något man bör lägga särskild energi på att försöka minska eftersom koldioxiden är så starkt kopplad till klimatförändringen. Dagens ökande bilförsäljning är en av orsakerna till de förhöjda koldioxidutsläppen i världen.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

När den demografiska sammansättningen i det svenska samhället förändras, så förändras även arbetskraftens sammansättning. År 2015 uppskattas nästan 30 procent av befolkningen mellan 18 och 64 år ha utländsk bakgrund. Att vi lever i ett samhälle där demokratiska ideal ofta lyfts fram medför också att vi ofta förväntar oss att alla på arbetsmarknaden ska ha lika rättigheter och möjligheter, ingen individ ska missgynnas på grund av ålder, kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Studier visar dock att det ofta är lättare att uttrycka en positiv inställning till mångfald än att faktiskt arbeta med mångfaldsfrågor i den dagliga verksamheten. En ogenomtänkt rekryteringsprocess kan leda till en fortsatt homogenisering i organisationer.

Problembakgrund: Förmånsbestämda pensionsplaner är kända för sin höga grad av osäkerhet, då ett antal svåra bedömningar tvingas göras. Dessa bedömningar kallas aktuariella antaganden. Redovisningsrådets rekommendation 29, som är en svensk motsvarighet till IAS 19: Ersättningar till anställda, började gälla den 1 januari 2004. Dock innebar övergången till IAS 19 en stor förändrig för de berörda bolagen då det tidigare redovisningssättet skiljde sig avsevärt från det nyinförda, främst vad det gäller ersättning efter avslutad anställning i form av pension. Fastställande av de aktuariella antagandena var en väsentlig skillnad för bolagen.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.

Europas befolkning blir allt äldre och bosättningen koncentreras i ökande omfång till ett begränsat antal tillväxtregioner. Den här koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner särskild hårt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskäl till större regioner, utan att återvända efter utbildningen, då det fattas ett yrkesmässigt perspektiv. Om några decennier kommer mer än halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsområdena. Även de mindre storstäderna och andra tillväxtområden emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och så även i alla tillväxtområden blir i genomsnitt litet äldre, men beroendekvoten förblir där nästan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga människor som tillbringar sitt yrkesliv där.

Sverige har ett för världen unikt pensionssystem i det att systemet tar hänsyn till den ekonomiska och demografiska utvecklingen samt att det i systemets konstruktion finns ett pensionsreservsystem med fyra separata fonder, AP-fonder. Dessa fyra fonder som även går under benämningen buffertfonder har en viktig funktion att fylla när det gäller den långsiktiga finansieringen och i sin roll att fungera som buffert i tider av stora påfrestningar för pensionssystemet. Denna studie undersöker och analyserar 1-4 AP-fondernas uttalade strategi om att diversifiera sina totalportföljer i syfte att få en mer robust portfölj som bättre kan tåla finansiella påfrestningar. En del i AP-fondernas strategi för att uppnå diversifieringsfördelar är att låta sina fastighetsportföljer växa och ta en större andel av totalportföljen. Studien undersöker vilka konsekvenserna har blivit för fastighetsportföljernas andel av totalportföljen till följd av den uttalade diversifieringsstrategin samt hur utfallet har varit för dessa fastighetsportföljer under 2003-2012.

 Föredömet Sverige i korthetÅr 1930 kunde Sverige för första gången klassas som ett invandrarland. Allt sedan dess har den demografiska sammansättningen varit under stor förändring. I samma tidsperiod började de mänskliga rättigheterna sitt intåg på den internationella scenen. "Allas likhet i värde och rättigheter" tydliggjordes i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, som mynnade ut i flertalet konventioner, vilka Sverige inte varit sena på att ratificera. Trots att Sverige har undertecknat och ratificerat konventionerna som förkunnade allas lika värde, var det ändock tveksamt om alla behandlades lika i landet.Sverige blundade länge för förekomsten av diskriminering, åtminstone på grund av etnicitet och religion.

Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ?ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor?.

Titel: Har kreativitet gränser? En kvantitativ studie som undersöker effekter av kreativ traditionell reklam jämfört med gerillareklam och därefter klargör vilken kreativ metod som är mest effektiv.Uppsatsförfattare: Ivana Gagula & Linea Marklund                                                  Datum: 2014-05-23Nyckelord: Gerillamarknadsföring, kreativ traditionell marknadsföring, kreativitet,reklam, varumärke, intention Dagens konsumenter blir dagligen utsatta för en stor mängd kommersiella budskap. Detta gör det svårt för företag att sticka ut i mediebruset och nå konsumenter på ett effektivt sätt. Den traditionella marknadsföringen är i en nedåtgående trend där konsumenter blockerar reklam vilket visar att det upplevda värdet av reklam bland konsumenter är lågt. Till följd av detta har olika marknadsföringsmetoder utvecklas.

Flera städer och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stärka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera så kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske på nya villkor. Gävle-Borlängeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mål att bli etablerat som varumärke och stärka affärsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se närmare på ett antal frågeställningar angående logistiknav runt om i Sverige och förutsättningarna för att starta upp detta i denna region. Tillvägagångssättet som vi valde att använda i arbetet för att uppnå vårt syfte var att först gå igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.

SammanfattningTurismen runtom i världen omsätter varje år flera miljarder kronor och denna omsättning förväntas öka. Utvecklingen leder till ett ökande av resor och destinationer. Europa står för en stor del av världens internationella turister och enbart från Sverige reste 10 miljoner människor utomlands under 2006. En typ av semesterresor som ökar i popularitet är skidsemestrar. Under säsongen 2005-2006 valde 300 000 svenskar att åka till utländska skidorter.

SammanfattningDen finansiella marknaden har under de senaste decennierna till stor del präglats av både stark ekonomisk tillväxt och stora kriser, detta har lett till att risken relaterad till sparande och investeringar har blivit allt viktigare att kontrollera och undersöka. Samtidigt visar statistik från SCB att de svenska hushållen investerar allt mindre i aktier vilket kan skapa problem, både för den finansiella branschen i sig och det framtida välståndet. Dagens pensionssystem riskerar att inte klara framtidens ökande utbetalningsnivåer som krävs för att underhålla en allt större, äldre befolkning, som även lever allt längre. Detta är ett problem som gäller för hela EU och därför blir det allt viktigare med ett privat sparande, och därigenom att investera rätt.För att hjälpa privatpersoner att investera rätt, genom att utnyttja sin nivå av risktolerans, samtidigt som man gör det lättare för kreditgivare och rådgivare att kunna erbjuda korrekta produkter och investeringsstrategier, syftar denna studie huvudsakligen till att undersöka om det finns samband mellan olika demografiska och socioekonomiska variabler och nivåer av risktolerans. Med hjälp av tidigare studier valdes följande variabler att undersökas: kön, ålder, utbildningsnivå, relationsstatus, sysselsättning och inkomstnivå.