I takt med att besökare och patienter ökar måste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omläggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa är bland annat trafikflöden, säkerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förändringar i den fysiska planeringen som förbättrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemområden tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett väl fungerande förslag som kan verka som en bas för idéer till nutida och framtida förändringar kring den fysiska planeringen.

Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

Gävle kommun har som mål att öka cyklandet i Gävle. År 2025 ska andelen resor kortare än fyra kilometer vara 60%, i senaste undersökningen från år 2012 låg den andelen på 24% (Atterbrand et al, 2012). Enligt samma undersökning konstaterades det att Gävle kommun inte är på väg att uppnå sina mål då andelen kortare resor som genomförs med cykel har stått på samma siffra sedan 2006 (Indebetou et al, 2012).Examensarbetet syftar till att ta fram ett koncept som uppmuntrar fler människor till att välja cykeln framför andra färdmedel. Problemformuleringen handlar om hur intresset för att cykla i stadsmiljö kan ökas.Arbetet har begränsats till att fokusera på en lokal nivå, men tanken är att resultatet ska kunna användas för att skapa liknande produkter till alla stadsmiljöer.Metoder som har använts för att komma fram till slutresultatet är intervjuer med privatpersoner och nyckelpersoner inom Gävle kommun, litteraturstudier, funktionsanalys och marknadsundersökning.Till undersökningen har matrial från Gävle kommun använts, men även vetenskapliga artiklar och intervjuer. Här används fakta för att styrka anledningar till varför personer bör välja att cykla framför andra färdmedel samt vad Gävle har för potential som cykelstad.I genomförandet visas flera skissförslag som tagits fram med inspiration från undersökningen.

När samhället tvingas att anpassa sig efter klimatförändringar och sinande oljeresurser uppkommer nya problem att handskas med för stadsplanerare. Cykelgarage, som är ett relativt nytt fenomen i Sverige, kan skapa bättre förutsättningar och erbjuda service för cyklister som parkerar vid stationer och resecentrum. De kan bidra till att få fler att cykla och att åka kollektivtrafik. I en framtid som ställer högre krav på en hållbar infrastruktur behöver vi satsa mer på kollektivtrafik och cyklism. Vi pratar om förtätning av våra städer och ser den positiva verkan det ger men det ställer samtidigt högre krav på stadsplaneringen.

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor.Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor.Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna.

Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var: · På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994). · Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år? · Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnära planeringen ofta med att planlägga en tät och blandad bebyggelse intill tågstationer. Planeringen har uppstått som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. Planeringssättet har de senaste åren blivit en strategi för att jobba mot en hållbar samhällsutveckling. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse kring den stationsnära planeringen, hur nya tågstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt på vilket sätt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnära lägena i Skåne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus på den stationsnära planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

I dag är organisation bristfällig avseende utvecklingen av cykelinfrastrukturen i många kommuner, effekten blir en svag planering och helhetsperspektivet är svårt att uppnå (Sveriges Kommuner och Landsting, m.fl. , 2007, s 7). Det sker ofta en mer platsspecifik planering som i sin tur ger flaskhalsar* i infrastrukturen, då helhetsperspektivet saknas. Genom att arbeta med ett stråktänk och helhetsperspektiv i planeringen skapas ett mer sammanhängande nät som i sin tur blir lättare att sammanlänka till ett mer finmaskigt nät. Det här bidrar till mer gena, snabba och säkrare cykelvägar. Det är viktigt att se till brukarnas behov och mål med färden, för att tillgodose deras krav på utformning. Samtidigt är det viktigt att undersöka varför många personer väljer att avstå från att bruka cykeln som färdmedel, för att kunna utveckla stråken och förhoppningsvis få fler till att nyttja cykeln. Det har skett en stor utveckling av Malmös cykelinfrastruktur, allt fler väljer cykeln som färdmedel, 30 procent av alla resor sker på cykel (www.malmostad.se 2013021 5).

Vid industriell produktion så uppstår värme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mängd värme blir kvar som restvärme. Företagen inom industrin strävar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvärmen och den energin som denna innehåller. Idag är det vanligaste användningsområdet i Sverige för restvärme från industrin att denna används i närliggande fjärrvärmenät. Ibland finns inte denna möjlighet eller är begränsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvärme.Denna rapport är ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Syfte. God kondition har visats vara av speciellt värde i olika idrotter samt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. I vissa idrotts- och hälsosammanhang är billiga, enkla och tillförlitliga tester ute i fält önskvärda för att utvärdera och följa upp ett konditionsvärde. Vid 5-minuters pyramidtest (5MPT) går individer fram och tillbaka över några trappsteg placerade i pyramidform. Testet har visat sig ha en hög korrelation till maximal aerob kapacitet för äldre samt för studenter vid GIH.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

SammanfattningSyfteSyftet med studien är att undersöka hur studenter i Stockholm transporterar sig till och frånhögskola/universitet samt se deras förändringsbenägenhet att gå från inaktiv transport till aktivtransport.Frågeställning? Hur tar sig studenterna till sin högskola/universitet?? Vad påverkar deras val av transportmedel?? Vad kan få dem att välja ett aktivt transportmedel?MetodEn kvantitativ studie genomfördes där datainsamlingsmetoden var en webenkätundersökning viaprogrammet Defgo. Ett riktat urval skedde på målgruppspopulationen där samtliga rektorer förhögskolor samt universitet inom Stockholm stad tillhörande portalen ?Studera i Stockholm?tillfrågades via mail om deltagande, totalt nitton av tjugoen högskolor är anslutna till portalen. Urvalsgruppen kom att bestå av 541 respondenter på enkäten från tolv högskolor av totalt tjugoeninom Stockholm stad.

Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad.