The purpose of this essay was to investigate the care personnel's experience, and thoughts concerning the elderlies use of sedatives and sleeping tablets. The purpose was also to make a comparison between different forms of living, in an attempt to find out if the form of living in itself was a factor that affected the use of sedatives and sleeping-tablets.In order to investigate this, the main questions of this essay became:- To what extent do the patients use sedatives and sleeping tablets?- What is the care personnel's experience of, and thoughts about the patients' use of sedatives and sleeping tablets?To obtain answers to my questions I interviewed care personnel working at different types of homes for elderly people and working with elderly people still living at home.I came to the conclusion that where you live may also have an influence on the use of sedatives and sleeping tablets. This could be seen when a group of elderly people lived together, and some of them were suffering from Dementia. Then it could happen that the elderly with Dementia where given sedatives and sleeping tablets, not just in order to calm them, but also to give the others a better environment to live in..

Abstrakt Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en demenssjukdom och antalet personer med demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre. I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med demens.Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är demens. Individer med demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad demenssjukdom.

Bakgrund: Att vårda en familjemedlem i hemmet påverkar sannolikt anhörigvårdaren både emotionellt och socialt (Andrén & Elmståhl, 2008). Familjefokuserad omvårdnad är en teori som belyser betydelsen av att uppmärksamma hur en familj påverkas när någon drabbas av sjukdom (Benzein, Hagberg & Saveman, 2012).Syfte: Belysa upplevelser av att vara anhörigvårdare till en person med demenssjukdom som bor hemma.Metod: En systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar eftersöktes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Söktermer som användes i samtliga databaser var ?caregiver?, ?Dementia? och ?experience?. De artiklar som vara relevanta utefter litteraturstudiens syfte granskandes efter granskningsmall.

Partille municipality is planning an extension of the building Forellen. Green environments in health care have been shown to improve the health of patients, especially in elderly care. This report addresses the possibility of using the leftover space in close connection to a Dementia and short-term accommodation to a winter garden and a terrace. The report also analyzes the impact of these green spaces on the residents.The purpose is to find alternative answers on the issue through the study of nursing homes and green spaces, and that these may be useful for Partille municipality and inspiration for future projects. The goal is to get conclusions in to a report, drawings, and an oral presentation.The results show that the design of environments can affect human well-being and also be healing both mentally and physically.

Bakgrund: I Sverige är det mer än 160 000 personer som insjuknat i demens och hälften av dem har Alzheimers sjukdom, som är den vanligaste demenssjukdomen. När diagnosen Alzheimers sjukdom ställts förändras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar på sig ett ökat omvårdnadsansvar och känner en större ängslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Syftet med studien är att öka kunskap om dansen betydelse inom demensvården. Studien är baserad på en översikt över befintlig litteratur inom ämnena dans och demens. Litteraturstudien kompletteras även med en intervju, ett exempel från demensvården i Linköpings kommun. Resultaten kommer att presenteras under tre huvudteman; psykologiska effekter, fysiologiska effekter och sociala effekter av dansens betydelse inom demensvården. Senare är analysen baserad på samma övergripande teman och kommer att analyseras utifrån teorier om livskvalitet och symboliska interaktionism..

In this paper we analyze a social network specifically designed for the elderly, people with Dementia and people with generally low computer experience. This is a relatively unexplored use for such software, and our goal is to find out whether the technique to be used is simple enough to use for the intended user group, and generally how the whole situation is experienced by the users. To achieve this we conducted an expert evaluation and interviewed a number of users at two separate occasions during their first weeks with Modernfamilies. We came to the conclusion that this software generally is simple enough to use for the intended target group. Some of the users we came in contact with experienced the software as a positive addition to their daily lives, while some could not see any reason for a further use.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

Syftet med denna studie var att belysa metoder som vårdpersonal kan använda sig av för att bedöma smärta hos personer med demens och vilka konsekvenser som detta medför. En litteraturstudie gjordes där 16 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att det finns smärtbedömningsinstrument tillgängliga som kan identifiera smärta hos personer med demens som inte själva verbalt kan beskriva sin smärta. Instrumenten innehöll beskrivningar av beteenden som kunde vara tecken på smärta. En del instrument innehöll förslag till interventioner som kunde utföras och utvärderas.

Syftet med studien var att undersöka vårdpersonalens tillämpning av tvångsmetoder i omvårdnaden av demenssjuka personer på gruppboende. Detta gjordes genom att författarna studerade vilka tvångsmetoder, av vilka anledningar, utifrån vilka åsikter samt vilka alternativa vägar som istället kan tillämpas. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ litteraturstudie med hjälp av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att vårdpersonal i huvudsak använder tvångsmetoder för den demenssjukes eget bästa. Det framkom även att kunskap och kompetens hos vårdpersonalen är betydelsefullt för i vilken utsträckning som tvångsmetoder används.

I Sverige är demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hälsofrämjande effekter i vården av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa individer.

AbstractI believe that everyone have the right to understand and be understood. It doesn´t matter if you are an immigrant, suffer from dyslexia or just don´t like to read.In this study I test the difference between a normal written and an easy-to-read routine. I want to know if there is a way to improve a routine in such a way that even people without pre-understanding can comprehend the content.Routines are an important part in many organisations. Staffroutines in nursinghomes don´t exist just to ensure that caretakers are being taken care of in the right way according to the rules and wishes of the organisation. They also exist to make the work with people who suffer from Dementia easier for the staff.Routines are in other words very important.

När en familjemedlem drabbas av demens förändras hela livssituationen för den anhörige. För att sjuksköterskan ska kunna stödja de anhöriga krävs det kunskap och ökad förståelse om de anhörigas vårdarroll i hemmet. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en familjemedlem i hemmet som insjuknat i demens. Sex självbiografier analyserades för att ta del av anhörigas egna upplevelser av att vårda en demenssjuk familjemedlem. Till grund för analys av data låg Burnards (1991) innehållsanalys och Graneheims & Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande.