Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen.Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden.Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier.Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom.

Under de senaste åren har levnadsåldern ökat i Sverige och medellivslängden antas öka ännu mer. Antalet människor med demenssjukdom kommer att öka och fler patienter med demens kommer att vårdas inom akutsjukvården framöver. Stora krav kommer ställas på vårdpersonalen för att tillgodose denna patientgrupps vårdbehov. Kunskap som vi menar inte finns idag. Ungefär 140 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom och risken att drabbas ökar med åldern.

Sammanfattning Bakgrund: På grund av att människor lever längre så kommer antal personer med demens också att öka. Med stigande ålder och ökad närvaro av kroniska sjukdomar så som demenssjukdom, blir det även en ökning av undernäringsproblematik hos den äldre befolkningen.  Syftet: Föreliggande litteraturstudies syfte var att beskriva hinder och möjligheter för att sjuksköterskan ska kunna uppmärksamma, förhindra och minimera undernäring hos äldre dementa på äldreboenden. Syftet var också att granska artiklarnas kvalitét utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv ansats genomfördes baserat på 16 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed, Chinal och Scopus.Resultat: Studien visar att demenssjukdomens tre stadier orsakar nutritionsproblem. Bristande kommunikation och interaktion, utebliven måltidsträning och biverkningar av vissa läkemedel påverkade dementa äldres nutrition på ett negativt sett.

Denna uppsats tar upp vikten av utevistelse för äldre med demenssjukdomar och trycker på trädgården som en hjälp i arbetet att stärka livskvaliteten. Arbetet är en litteratursökning där material tagits fram enligt snöbollseffekten och resultatet mynnat ut i riktlinjer för design av en demensanpassad trädgård. Här berörs behovet av trygghet och självständighet hos den sjuka. En person med demens behöver en lugn, men samtidigt stimulerande miljö i sin vardag. Forskning har visat att utevistelse i trädgård har en positiv effekt. Genom att använda olika igenkännbara element i trädgården går det att skapa en miljö som den boende känner sig trygg och kan orientera sig i.

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, från 25 miljoner år 2000 till vad som beräknas uppgå till 63 miljoner år 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner där den kognitiva förmågan inklusive kommunikation är påverkad. Högtekonologiska hjälpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens är i nuläget ett outforskat område med begränsad evidens där få studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes på ett boende för personer med demenssjukdom där sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Öckerö kommun var 1999 den kommun i Västra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri.År 2002 anställdes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genomprojektet Alla Överens arbetar för att påverka föräldrar och andra vuxna till att inte tolereraalkohol bland underåriga. Sedan dess har alkoholanvändningen bland ungdomarna sjunkitdrastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att föräldrars attityd tillungdomsdrickande till stor del påverkar barnens alkoholanvändande. Även faktorer som stödoch kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i formav bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen är attundersöka vilken attityd föräldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomarsalkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande påverkar sinabarns alkoholbeteende.

Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i någon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige beräknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvårdnaden av personer med demens ställs sjuksköterskan inför etiska dilemman där hen hamnar i kläm mellan rättsligt läge, och sin skyldighet att bevara vårdtagarens värdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vårdtagare med demens motsatt sig omvårdnad. Studien avsåg även undersöka om situationer fanns då sjuksköterskan ansåg tvång vara berättigat, om strategier användes för att övertyga vårdtagare med demens som motsatte sig omvårdnad samt om strategier användes för att förekomma detta. Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestående av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvård, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvård i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehållsanalys gjordes. Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvårdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna.

Bakgrund: Distriktssköterskor som arbetar inom barnhälsovården möter i sitt arbete de flesta familjerna ute i samhället och har möjlighet att komma i kontakt med barn som far illa. Misstankar att barn far illa måste anmälas till socialtjänsten. Anmälan om misstankar kan leda till etiska dilemman där rättvisa, att göra gott och inte skada skapar konflikter.Syfte: Syftet med studien var att inom BHV belysa sjuksköterskors erfarenheter  av anmälningsplikten till socialtjänsten, vid misstankar om barn som far illa.Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Sex distriktssköterskor inom barnhälsovården deltog vid semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Studiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier och elva underkategorier.

Hästar har funnits vid människans sida i över 6000 år och används sedan några decennier tillbaka inom humanvården i form av så kallad hästunderstödd terapi. Syftet med den här litteraturstudien är att redogöra för bakgrunden till att hästar kan användas till detta, vilka effekter som kan ses med fokus på behandling av barn med autism och äldre personer samt överskådligt ta upp vilka risker som finns associerade med terapiformen. Framför allt är det egenskapen av att vara ett flockdjur som gör att hästar kan används inom psykoterapi. Hästar är känsliga för andra individers signaler och reagerar utifrån dessa vilket har visat sig användbart för att hjälpa människor att stärka sin självbild och tillit. Utöver den psykologiska aspekten av hästunderstödd terapi finns också den fysiska. Inom ridterapi drar man nytta av hästens rörelsemönster för att stärka bland annat muskelfunktion och balans hos människor med fysiska funktionsnedsättningar.