Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga människors upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), samt att beskriva hur sjukdomen påverkar livskvaliteten. Vidare var syftet att beskriva artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten urval.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar, som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. Sökorden som användes var: Inflammatory bowel disease, Quality of life, Chronic disease, Experience och Adolescents. Sökningarna var begränsade inom publiceringsåren 2009 - 2013.Huvudresultat: De unga människorna upplevde många olika besvärande symtom som sågs som ett hinder till ett ?normalt? liv, och symtomen visade sig ha ett samband med ungdomarnas sömnkvalitet samt ångest och depression.

This study was the first part of a larger project investigating a new surveillance method for Echinococcus multilocularis. In this study we examined livers from wild boar (Sus scrofa), looking for lesions caused by E. multilocularis. E. multilocularis is a small tapeworm which has an indirect life cycle.

The purpouse with this litterature review is to investigate how women diagnosed with fibromyalgia handle their disease and what it implicates for a partner. The questions are: How do women suffering from fibromyalgia experience and deal with their daily life? What does it mean to live with a person diagnosed with fibromyalgia? In order to answer these question, scientific articles were reviewed and then analyzed with an inductive approach. The analysis generated three themes concerning women's experiences and dealing with fibromyalgia: losses/adjustment, changed relationships, lack of knowledge and three themes describing partners' experiences: increased responsibility/new tasks, changed relationships and lack of knowledge..

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ?grön omsorg? /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord.

Background: Diabetes mellitus is a chronic disease that manifests as an increased level of glucose in the blood. According to the World Health Organization (WHO), 347 million people have diabetes worldwide. In year 2004, 3.4 million people died from the consequences of high blood glucose. In the Swedish population the prevalence of diabetes is estimated to 3-4 %, out of which 85-90% are Type 2. Among senior citizens a prevalence of diabetes is seen in Sweden up to 14 - 15%.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom.Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor bemöter och kommunicerar med patienter med demenssjukdom. Författarna använde sig utav sökmotorn Elin och databasen Cinahl. Använda sökord var: Dementia, Treatment, Care, Nurse*, Nursing, Communication i olika kombinationer. Till resultatet användes 17 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2000 och 2010 och var engelskspråkiga. Litteraturstudien bestod av elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

The purpose of this essay is to examine the everyday beliefs about mental illness surrounding the disease and how these are expressed and affects the sick life and identity. The focus is on the sick perspective, where a concept of norms, normalization and taboo forms a basis in the use of materials, which here consists of qualitative interviews and Internet forums. This is analyzed and then discussed with the help from structuralism and poststructuralism approach, where I mainly refer to the social anthropologist Mary Douglas, ethnologist Lars-Eric Jönsson and philosopher Michael Foucault. In the discussion vented even historical aspects of the subject and how these might have followed in our time and how beliefs about mental illness is created and maintained by the norms within a society / culture including the sick..

Sveriges befolkning blir allt äldre och i takt med detta ökar andelen personer med demens och deras behov av vård. Svårigheter med att hantera beteendestörningar såsom aggression och agitation hos personer med demens har visat sig vara ett problem för vårdpersonal. Syftet med denna litteraturstudie har varit att samman-ställa aktuell vetenskaplig litteratur avseende vad som är viktigt i omvårdnaden av personer med demenssjukdom som uppvisar problematiska beteenden samt att undersöka vilket stöd vårdpersonalen behöver för att på ett professionellt sätt kun-na bemöta dessa personer. En systematisk litteraturstudie genomfördes utefter Goodmans sju forskningssteg (SBU, 1993), där vetenskapliga artiklar hittades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet redovisar vikten av att som vårdpersonal försöka finna eventuella bakomliggande orsaker till de prob-lematiska beteendena samt att utforma omvårdnad som anpassas till individen.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom, samt att undersöka vilka mätinstrument som finns att tillgå för att beskriva smärta. Metod: Litteraturstudien var av deskriptiv design. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar som visar att det finns många uttryck för smärta som sjuksköterskan kan använda sig av för att identifiera smärta hos äldre personer med demenssjukdom. Resultatet visade att det är mycket svårare att identifiera smärta vid omvårdnad av äldre demenssjuka, då de inte kan kommunicera som kognitivt intakta personer.

Läkemedelsförskrivningen är idag hög på särskilda boenden. Det sker en överanvändning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva läkemedel. Då äldre har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar är det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementära metoder. Nittio procent av individer med demenssjukdom drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvårdnadsåtgärd hos vårdtagare på särskilda boenden.