Demenssjukdomar är ett växande problem till följd av den demografiska utvecklingen i Sverige. I studien har förekomsten av tvång på demensboenden problematiserats. Det har framkommit att det saknas lagstöd för att ingripa med tvångs- eller begränsningsåtgärder mot en Dement person i särskilt boende, frånsett LPT och BrB:s nödbestämmelser vilka är ämnade att tillämpas endast i särskilda undantagsfall och i nödsituationer. Den lagstiftning som tillämpas inom demensvården är istället SoL och HSL vilka båda bygger på den enskilde individens samtycke. Det tvång som förekommer strider i många fall mot grundlagen eftersom lagstöd saknas vilket är problematiskt ur legitimitets- och rättssäkerhetshänsyn..

Möjligheten att utveckla demenssjukdom är den verklighet som äldre personer lever i, då bekymmer angående glömska är gemensamt bland äldre. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. De elva vetenskapliga artiklarna som låg till grund för studien analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Svårighet att acceptera och oro inför framtiden, En skrämmande främmande inre värld som präglas av tomhet, Glida iväg från världen och få hjälp med att bevara självkänslan, Vara socialt utesluten och ignorerad men sträva efter att upprätthålla fasaden samt Fokusera på det goda i livet och utveckla kämparanda. Då personerna fick sin demensdiagnos blev de förkrossade och upplevde identiteten som splittrad och främmande för dem.

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation.

Närstående är en viktig resurs i omhändertagandet av demenssjuka personer och utgör en majoritet av vården. De fortsätter att ge vård och omsorg av sin partner i hemmet till långt framskridet stadium av sjukdomen tills orken inte längre finns. Att vara en närstående till en person med demens är något som kan vara svårt att förstå om man inte själv upplevt en sådan situation. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser vid överlämnade av en anhörig med demenssjukdom till särskilt boende. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur röntgensjuksköterskor förhöll sig till patienter som är äldre. Denna patientkategori ökar eftersom befolkningen blir allt äldre och fler avancerade undersökningar kan utföras på en röntgenavdelning på kort tid.Metoden som användes till denna uppsats var en kvalitativ intervjustudie, där fem stycken röntgensjuksköterskor intervjuades. Resultatet visade att fem olika områden ansågs var viktiga i mötet med dessa patienter. Tiden spelade en stor roll på flera sätt. Information till patienterna ansågs vara ett gott bemötande.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var Dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var Dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Närstående till personer som drabbas av demens upplever att hela livssitua- tionen påverkas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de närståendes upplevelse hur relationen förändrades till den anhöriga med demenssjuk-dom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: Förlust av anhörigs personlighet och svå-righet att möta nya behov, förlust av kontroll och framtidshopp, oro och för-lust av frihet, samhörighet och kärlek. Kategorierna gav en inblick i hur när-stående upplever tillvaron att leva tillsammans med en Dement anhörig.

SyfteStudiens syfte var att undersöka ifall det fanns en skillnad av kontrastseendet mellan icke-Dementa människor över 65 år jämförelsevis med människor som var diagnostiserade med demens. Även denna grupp hade nått en ålder över 65 år.MetodStudien genomfördes på olika demensboenden eller hemma hos deltagarna. Först fick alla deltagare genomgå en kontroll av närvisus för att se om de kunde läsa 8 punkter eller bättre på en närvisustavla. Om det visade sig att de klarade detta fick de delta i studien. Därefter fick de, binokulärt, läsa så långt de kunde på Mars letter kontrast sensitivity test.

Under senare år har det skett en uppluckring av inställningen att samhället skall bära ansvaret för äldres vård och omsorg. Mycket på grund av att ekonomin är kärvare, men även att behovet av prioriteringar inom vård och omsorg växer. På senare tid har man sett att i bedömningar av äldres behov räknar man inte bara med makars insatser för varandra utan även om det finns vuxna barn som kan bistå den äldre. I en rapport från om äldre uppskattas att man i biståndsbedömningen i ca en fjärdedel av landets kommuner väger in anhörigas möjligheter att hjälpa. Upplevelsen av att vårda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar familjen på olika sätt.