Demenssjukdom är en degenerativ sjukdom som ofta medför minskat födointag och viktminskning. Undernäring kan leda till trycksår, fördröjd sårläkning och högre dödlighet. Syftet med vår studie var att belysa nutritionsproblematik hos personer med Demenssjukdom inom kommunal äldreomsorg. Studien genomfördes med en metod för fallstudie som utgick från fem personer där olika data samlades in. Information hämtades också från involverad personal.

Personer med Demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av Demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med Demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med Demenssjukdom på särskilt boende.

Patienter med Demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot motfolkhälsan. I mötet med en patient med Demenssjukdom finnsdet en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnadenkrävs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlättarkommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11vetenskapliga artiklar inom området.

Patienter diagnostiserade med en Demenssjukdom har en nedsatt förmåga att uttrycka smärta vilket skapar problem i samband med smärtidentifiering, vilket leder till ökade krav och ansvar av sjuksköterskan. År 2010 beräknades 148000 svenska invånare vara diagnostiserade med någon form av Demenssjukdom, vilket gör den till Sveriges vanligaste sjukdom bland äldre. Syftet var att belysa vilken kunskap sjuksköterskan behöver vid smärtbedömning av patienter med Demenssjukdom. Metoden som användes var en litteraturstudie där resultatet utgjordes av 14 vetenskapliga artiklar, där 9 var kvalitativa och 5 var kvantitativa. Resultatet visar att smärta främst uttrycks genom beteendeförändringar, ansiktsuttryck och verbala uttryck.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en Demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med Demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med Demenssjukdom.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur anhöriga till personer med Demenssjukdom upplever vikten av stödåtgärder från sjukvårdspersonal. Våra frågor var: Hur viktigt är det med stödåtgärder från sjukvårdspersonal för de anhöriga till personer med Demenssjukdom och vilka konsekvenser kan det bli för de anhöriga om de inte får det stöd de behöver från sjukvårdpersonal. Vi använde oss av nio vetenskapliga artiklar som svarade på våra frågeställningar. Resultatet visade att de stödåtgärder som de anhöriga till personer med Demenssjukdom ansåg vara av stort värde var psykiskt, fysiskt och socialt stöd, även den information som sjukvårdspersonal kunde ge var av stor betydelse. Resultatet visade även att brist på stöd och information resulterade i att de anhöriga till personer med Demenssjukdom upplevde stress, psykisk, fysisk och social ohälsa.

Bakgrund; Smärta är en obehaglig upplevelse. Upplevelsen av smärta är unik och beskrivs utifrån individens erfarenheter. Att förmedla smärta kan ske både verbalt och icke verbalt. Individens förmåga att kommunicera verbalt kan påverkas av Demenssjukdom, vilket kan medföra svårighet att identifiera smärta hos denna grupp av personer.Syfte; Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur smärta hos äldre personer med Demenssjukdom identifieras.Metod; Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie där sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Sammanlagt sex artiklar, både av kvalitativ och av kvantitativ karaktär, är inkluderade i denna litteraturstudie.

Personer med Demenssjukdomar ökar i samhället. Utvecklingen av Demenssjukdom följs ofta av förändring av beteende, emotionell labilitet och förändrad sinnestämning. Personer med Demenssjukdom kan även förändras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan påverkas med ökad oro och otrygghet när aggressiva situationer förekommer på särskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvårdnad av personer med Demenssjukdom på särskilt boende.

Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur beskriva hur vårdpersonalen på ett professionellt sätt kan bemöta och kommunicera med personer med Demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende på om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som påverkar kommunikation. I resultatet framkom det att när vårdgivaren visade respekt, omtanke, såg patienten som en individ, stöttade dess förmågor, gav kort och tydlig information, använde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt använde sig av beröring ledde det till en förbättring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfällig förbättrad kommunikation.

Antalet personer med Demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med Demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med Demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Demenssjukdomar ökar i hela världen. De resurser som är avsatta för behandling och omhändertagande av personer med Demenssjukdom är knappa. Nya alternativa metoder måste tas i bruk och de skall vara kostnadseffektiva. Olika slag av sällskapsdjur, bland annat hundar, har börjat användas i sjukvården som ett komplement till annan behandling inom bland annat demensvården.Syftet var att belysa vårdhundens betydelse för personer med Demenssjukdom.En forskningsöversikt genomfördes som metod. De vetenskapliga artiklarna söktes fram i tre olika databaser och genom manuell sökning.

Personer som drabbats av Demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med Demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård.

Många personer lever med Demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med Demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med Demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin Demenssjukdom.

Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av Demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med Demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med Demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med Demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med Demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med Demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med Demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna..

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva erfarenheter av förändrade roller hos anhöriga till personer med Demenssjukdom. Data har samlats från fem svenska skönlitterära självbiografier skrivna mellan åren 1988-2003. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?aktiviteterna förändrades, förlorades, tillkommer?, ? förändrat beteende? samt ? återskapa nära relation?. Resultatet visade att anhöriga fick förändrade roller inom arbete, fritid och socialt umgänge.