Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur bra vi är på att bedöma ålder på omaskerade och maskerade ansikten. Syftet var även att undersöka om det fanns systematiska fel som är förknippade med åldersbedömning av maskerade ansikten.Totalt fick 60 försöksdeltagare, samtliga ungdomar, skatta åldern på 60 fotografier av 30 maskerade och 30 omaskerade män.  Fotografierna var indelade i två åldersgrupper, yngre och äldre, och samtliga stimulipersoner förekom i både den maskerade och den omaskerade varianten.Resultaten visade att försöksdeltagarna var bättre på att skatta åldern på omaskerade ansikten än på maskerade. Inga skillnader i systematiska fel fans mellan maskerade och omaskerade ansikten.Bilder av unga ansikten skattades med högre precision än bilder av äldre ansikten..

Demenssjukdomar är ett växande samhällsproblem. Antalet personer med en demensdiagnos ökar i takt med en globalt allt högre medellivslängd. Vårdpersonal upplever en känsla av otillräcklighet och ställs inför svårigheter i den kommunikativa interaktionen med dementa individer. Vidare upplevs patientgruppens liv som tomt och innehållslöst. Det finns behov av att implementera en ändamålsenlig och relevant terapeutisk arbetsmodell i omvårdnaden av demensdiagnostiserade personer.

This study aims at investigating the spousal relationships of persons who have been diagnosed with dementia and are living in a nursing home. Eight spouses? descriptions of their relationship, spousal interaction and the relationship´s impact on the spouse´s life were captured through qualitative interviews. The results show three main types of interaction patterns: one of spousal joy and happiness; a combination of both happiness and sadness; and a pattern of no positive reactions. The strength of the relationship was based on the analysis of trust, intimacy and commitment to the relationship.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med Demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot Demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna.

Allt fler personer med demens bor hemma längre, vilket medför att anhöriga får en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress använder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vårda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien är en litteraturstudie och inkluderade åtta artiklar där ingående studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förståelse, personlig mognad och fördjupad relation.

I vår studie, Föreställningar om äldre dementa - ur vårdpersonal och kulturarbetares perspektiv, undersöker vi föreställningar om äldre dementa samt föreställningar om kultur för äldre dementa. Vi har intervjuat två kulturarbetare och två vårdpersonal för att kunna belysa deras föreställningar. Vi har även undersökt föreställningar som förekommer i litteratur. Vi har belyst kopplingar mellan vårt litteraturresultat samt vårt intervjuresultat då vissa föreställningar förekommer i båda. Vi har även diskuterat och analyserat resultaten utifrån delar av teorier som socialgerontologi samt kategorisering.