I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående demens och Demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har demenssjukdom eller lider av Demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades. Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av demens och Demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys.

Under senare år har det skett en uppluckring av inställningen att samhället skall bära ansvaret för äldres vård och omsorg. Mycket på grund av att ekonomin är kärvare, men även att behovet av prioriteringar inom vård och omsorg växer. På senare tid har man sett att i bedömningar av äldres behov räknar man inte bara med makars insatser för varandra utan även om det finns vuxna barn som kan bistå den äldre. I en rapport från om äldre uppskattas att man i biståndsbedömningen i ca en fjärdedel av landets kommuner väger in anhörigas möjligheter att hjälpa. Upplevelsen av att vårda en familjemedlem med en Demensproblematik i hemmet är ett komplext fenomen som påverkar familjen på olika sätt.

This study will examine if caregivers, working with people with dementia problems, is in need of support and in what way they see how the support should be designed. Previous research shows that there are many factors in elderly care that affect all of the caregivers. Working with people in this sort if dependence, requires a lot of the caregivers, both mentally and physically. To study if the caregivers consider themselves to be in need of support, and in what way they see how the support should be designed, the study employs a qualitative approach using to types of interviews, one focus group with four assistant nurses, and two individual in-depth interviews with the administrative personnel and one nurse. The results show that the need for support for the caregivers exists. Caregivers working with people with dementia problems, daily face difficulties, some more difficult to handle than others.

Syftet med studien var att belysa vilka verbala och ickeverbala tecken en person med demens kunde uppvisa vid smärttillstånd och vilka typer av hjälpmedel kunde underlätta sjuksköterskans arbete med att bedöma smärta hos personer med demenssjukdom. Design för studien var systematisk litteraturstudie med både kvalitativa och kvantitativa resultatartiklar. Resultat från artiklarna gav ett vitt spektrum av både verbala och ickeverbala indikatorer för smärta hos patienten. Till de vanligaste smärtsignalerna räknades ändringar i ansiktsuttryck efter vokala läten och direkta ord om smärta. Forskarna fann även att personerna med Demensproblematik kunde reagera med att bli ?tysta? och att ?dra sig undan? eller att bli aggressiva, oroliga och allmänt utåt agerande.

Personer med demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med Demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

Det är vanligt att i samband med frågeställningar rörande demenshandikapp också diskutera frågor kring övergrepp mot äldre. Den inledande fasen i denna uppsats har därför haft sin utgångspunkt i litteraturstudier på detta tema. Litteraturstudierna omfattar därutöver litteratur kring Demensproblematik, kommunikation, och interaktion.Den genomförda intervjustudien har haft sitt fokus på interaktionen i parrelationer där demenshandikapp förekommer. Intervjustudien undersöker hur konfliktsituationer hanteras i dessa parrelationer. Studiens deltagare har bestått av individer som varit gifta med en person som fått diagnosen alzheimers sjukdom.Av intervjustudien framkom att det var vanligt förekommande med interaktionstyperna samarbete och främjande vid konflikter och att samtliga informanter använde sig av validation i olika grad.