Tactile massage in the care of people with dementia and older people with dementia- like symtoms.

Uppskattningsvis lever 24 miljoner personer med en Demenssjukdom idag, en siffra som förväntas öka. En Demenssjukdom innebär ett lidande för personer med Demens eftersom de som drabbas får svårigheter att sköta sitt dagliga liv. En Demenssjukdom innebär också ett lidande för anhöriga. Över hela världen utför anhöriga den största delen av omvårdnaden för personer med Demens. Anhöriga till personer med Demens bär ofta ett stort ansvar och upplever sig psykiskt belastade, övergivna och i behov av stöd.

Bakgrund: När en person drabbas av svår Demens innebär det problem med varseblivning, aktivitet, minne, tänkande och kommunikation. Det är vanligt att betrakta en person med Demens som en icke-person och detta bidrar till att de upplever vårdlidande. Agitation är en övergripande term som ofta används som benämning för beteenden som oro, aggressivitet, vandringsbeteende, rop och skrik. Agiterat beteende kan uppstå på grund av vårdpersonalens beteende. Detta kan vara till exempel prealistiska förväntningar och krav, maktkamper, inte avpassande och motsägande handlingar, aggressiva och förödmjukande reaktioner, okunskap om vårdtagarens behov och utmattning hos vårdpersonal.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med Demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med Demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

Vårdtagare med Demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid Demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid Demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

KOGNITIV FUNKTION OCH BIOMARKÖRER FÖR Demens -EN JÄMFÖRANDE STUDIE FRÅN EN MINNESMOTTAGNING Fredrik Gustafsson  Demens är en vanlig och svårbehandlad sjukdom. Den karakteriseras av minnesproblem och kognitiva störningar. Vid Alzheimers Demens [AD], den vanligaste Demensformen, bildas senila plack och neurofibriller i specifika delar av hjärnan. Utbredningen av dessa speglas i halten av tre biomarkörer, t-tau, p-tau och Ab42 i ryggmärgsvätskan. Sambanden mellan de degenerativa förändringarna och kognitionen är komplexa.

Abstrakt Bakgrund: Demens är ett kroniskt tillstånd i hjärnan som kan försämras med tiden och sjukdomen påverkar främst de kognitiva förmågorna hos personer med Demens. I Sverige insjuknar drygt 25 000 personer varje år i en Demenssjukdom och antalet personer med Demenssjukdom kommer att successivt öka i takt med befolkningen blir allt äldre. I dagsläget saknas det läkemedel för de sjukdomsmekanismer som orsakar Demenssjukdom.Syftet: Att beskriva hur musikterapi påverkar personer med Demens.Metod: Metoden som författarna använde i studien var en systematisk litteraturstudie. 12 artiklar varav tio med kvantitativ ansats och två med kvalitativ ansats inkluderades i studien. Manifest innehållsanalys gjordes med stöd av Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Resultatet består av tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var emotionella förändringar, förändrad intellektuell och social förmåga och förändrade livssituationer.

Bakgrund: Svenska lagar bygger på att alla medborgare i Sverige är skyddade mot frihetsberövande och påtvingad vård utan givet samtycke. Ett flertal studier är eniga om att tvång förekommer i vård av personer med Demens. Risken för tvång ökar vid svårare grad av Demens, försämrad talförmåga, aggressivitet, attityder hos vårdpersonalen och vid personalbrist. Det är väsentligt att möta personer med Demens som unika individer och låta dem bestämma, för att de ska känna ökad autonomi och värdighet. För att bevara välbefinnandet hos personer med Demens är det avgörande att ha medkänsla, empati och ha professionell kunskap.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av Demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid Demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid Demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid Demens samt dess omvårdnadsåtgärder.

Personer med Demens kan, liksom alla andra människor, behöva vård akut. Det ställer särskilda krav på sjuksköterskor för att kunna möta behov som personer med Demens har. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad till personer med Demens inom akutsjukvård. I litteraturstudien analyserades sex vetenskapliga artiklar med en manifest kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier; att miljö och bemanning inte är anpassade till patientens behov; att vilja möta personen med värdighet; att se anhöriga både som en resurs och ett hinder; att vilja göra ett bra jobb. Resultatet visade att det var svårt för sjuksköterskor att ge god omvårdnad på grund av att miljön och bemanningen inte var anpassade till patientens behov trots detta försökte de skapa en nära relation med patienten via tolkande av icke verbala signaler och spendera mycket tid tillsammans med patienterna.

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av risker och möjligheter vid användning av rollator i aktivitet för personer med Demens. Studien hade en kvalitativ design och datainsamlingen gjordes med seminstrukturerade intervjuer och en intervjuguide som stöd. Undersökningsgruppen bestod av nio personer, som alla arbetade på kommunala boenden i vården av personer med Demenssjukdomar. Materialet analyserades med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Möjligheter vid rollator användning?, ?Risker vid rollator användning? samt ?Främjande faktorer för användandet av rollator?.

Bakgrund: Natur i vården eller grön terapi innebar att kontakt med natur och växter användes som en kompletterande behandling för att läka och lindra. Naturen påverkade människor med Demens. Den hjälpte dem att hålla i gång olika funktioner och färdigheter i kroppen. Syftet: med litteraturöversikten var att belysa naturens effekter för människor med Demens och att beskriva implementering av naturen i klinisk verksamhet. Metod: Litteraturöversikt, där åtta kvantitativa och tre kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med innehållsanalys.

Demenssjukdomar ökar världen över och innebär stora förändringar i vardagen för personer med Demens samt dess närstående. Att genomgå transition innebär psykologisk anpassning till nya livssituationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av att genomgå transition som närstående till en person med Demens. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier: att känna en förlust av livet innan sjukdomen, att anta en förändrad roll i relationen, att stöd och information är av betydelse, att ha ett behov av egentid, att känna osäkerhet inför framtiden och att känna tacksamhet över livet.

Bakgrund: Agitation är ett stort problem vid omvårdnad av personer som lider av Demens.Orsakerna till denna agitation beror delvis på de förhållanden som råder inom Demensvårdenmen behandlas ofta med medicinering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om musik kan utgöra en effektiv ochresurssparande omvårdnadsåtgärd vid vård av personer med Demens. Och om så är fallet, kandessa åtgärder utföras av omvårdnadspersonal med liten eller ingen utbildning inommusikterapi?Metod: Metoden som används är en litteraturstudie. Vid analysen av materialet användsFribergs analysmodell. Resultat indelas i tre övergripande teman: ?Musik som åtgärd för attbryta agiterat beteende?, ?Musik för att förebygga agiterat beteende? och ?Välbefinnande ochmiljö?.Resultat: Resultatet tyder på att musik med fördel kan användas både för att bryta ochförebygga agiterat beteende.

Demens är en folksjukdom som ökar och är vanligare idag än för 30 år sedan. Orsaken till detta är att människan lever längre och risken för att drabbas av Demens ökar med stigande ålder. Personer med Demens har begränsad förmåga att tolka samt förstå omgivningen de vistas i, därför är det viktigt att den fysiska inomhus miljön inte utgör ett hinder för personerna. Inomhusmiljön skall anpassas efter deras behov för att de skall känna trygghet och därmed påvisa positiv beteende. Syftet med denna litteraturstudie är var förkovra oss om hur inomhusmiljön påverkar personer med Demens på vårdboende.