Bakgrund: I Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid Demenssjukdom 2010 betonas att det är av högsta prioritet att socialtjänsten bör erbjuda personer med Demenssjukdom möjligheter att delta i aktiviteter som är individuellt anpassade.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga arbetsterapeuters användning av individuellt anpassade aktiviteter för personer med Demenssjukdom på särskilda boenden i Sverige. Frågeställningarna innefattade vilka aktiviteter som använts, vilka aktiviteter de såg behov av samt vad som krävs för att kunna genomföra dessa.Metod: Studien är en tvärsnittsstudie av deskriptiv karaktär. Elektroniska enkäter skickades ut till 61 arbetsterapeuter som slumpats fram från tre framslumpade kommuner i varje län i Sverige. 40 av dem svarade på enkäten. Enkätens aktivitetskategorier handlade om hushållsaktiviteter, bords- och spelaktiviteter, skapande aktiviteter, konst- och kulturaktiviteter, rörelseaktiviteter, utomhusaktiviteter, kontakter med andra, samt sinnesstimulerande aktiviteter.Resultat: Det vanligaste svaret i samtliga aktivitetskategorier var att ingen aktivitet hade använts.

Syftet med denna litteraturöversikt var att granska sällskapsdjurs inverkan på dementa personer boende på äldreboende hälsa och välbefinnande. Många människor har Demenssjukdom, ca 140 000 personer i Sverige lever med Demens varav ungefär hälften bor på äldreboende. Personer med Demenssjukdom får ofta kognitiva nedsättningar och svårighet med att klara dagliga aktiviteter. Redan under 1700-talet började användningen av sällskapsdjur generellt inom vården. Detta har utvecklats genom åren och idag har ett 20-tal kommuner i Sverige börjat använda sig av bland annat hundar i vårdande syfte inom äldrevården.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom Demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Omkring 25000 individer i Sverige lever idag med en stomi. Stomin kan ha en påverkan på den sexuella hälsan då den kan orsaka problem vid sexuella aktiviteter. Den kan också hota vuxenrollen på grund av förlusten av att inte kunna konrollera tarmen. Sjuksköterskans uppgift är att ge vägledning, utbildning och information om sjukdomsförloppet och den sexuella hälsan. Att prata om sexualitet inom sjukvården kan dock vara problematiskt då det är ett känsligt ämne för både patient och sjuksköterska.Syfte: Att beskriva individers upplevelser av sexualitet i samband med stomi.Metod: Litteraturöversikten baserades på tio vårdvetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed, Medline, Academic Search Complete och DOAJ.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med Demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med Demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med Demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med Demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med Demens eller Demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.

Personer med Demenssjukdom och krävande beteende utgör en grupp av vårdtagare som är omvårdnadskrävande och som kräver kunskap hos personalen. Ett vanligt sätt att möta krävande beteende är att använda olika former av begränsningsåtgärder. Studiens syfte var att beskriva personalens användning av begränsningsåtgärder inom vården av äldre med Demensproblematik med krävande beteende. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats som en enkätstudie. Enkäten har tidigare använts för att mäta krävande beteende bland äldre personer samt användning av begränsningsåtgärder inom institutionell äldrevård.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskor hade bristande kunskap om psykisk hälsa, bristande färdigheter att vårda patienter med självskadebeteende och få eller inga möjligheter att utveckla dessa färdigheter. Sjuksköterskor ansåg att det fanns behov av utbildning och träning inom detta område. Ett holistiskt synsätt innebar att sjuksköterskor ser patienten ur alla perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva hur interventioner påverkar sjuksköterskors bemötande av självskadande och suicidala patienter inom somatisk sjukvård, samt att översiktligt beskriva vilka interventioner som använts. Metod: Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och PsycINFO.

Denna uppsats har till syfte att ta reda på vilken funktion vårdpersonal respektive anhöriga till Demenssjuka anser att tv-tittande har för Demenssjuka som vårdas på Demensboende.Uppsatsen bygger på följande frågeställningar: hur beskriver de båda kategorierna av intervjupersoner funktionen av tv-tittande, utifrån sin profession respektive sina upplevelser? Hur förhåller sig den valda teoretiska modellen, uses & gratifications, till tv-tittande på Demensboenden?Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av intervjuer. Fyra personer som arbetar i ledande befattning för vårdpersonal vid Demensboenden intervjuades samt fyra anhöriga till Demenssjuka. Demensboendena är belägna i fyra olika kommuner ? två i Uppsala län och två i Stockholms län.

Andelen Demenssjuka ökar i takt med den åldrande befolkningen. Detta medför att andelen Demenssjuka även ökar i den somatiska vården. Tidigare forskning har visat på svårigheter med att behandla patienter med Demenssjukdom i sjukhusmiljö. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av att på somatisk avdelning vårda somatiskt sjuka patienter med Demenssjukdom. Datainsamlingen skedde i form av intervjuer och materialet analyserades med en fenomenografisk ansats.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.

Bakgrund: Anorexia nervosa innebär för en människa svår viktnedgång, som är en konsekvens av dennes rädsla att gå upp i vikt. Omvårdnaden består till stor del av kontrollerad behandling av de fysiska symtomen, vilket kan resultera i en maktkamp då människor med anorexia nervosa inte inser att de behöver hjälp och inte vill bli friska. Detta utmanar skapandet av en vårdrelation. En fungerande vårdrelation är avgörande för patienters tillfrisknande.Syfte: Att beskriva patienters och sjuksköterskors upplevelser av vårdrelationen i omvårdnaden av anorexia nervosa.Metod: Studien är baserad på en kvalitativ litteraturstudie. Informationssökning gjordes via databasen Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature, CINAHL.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med Demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med Demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.