Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: Sveriges befolkning lever allt längre och därmed ökar antalet äldre. Då den största riskfaktorn för att utveckla Demenssjukdom är hög ålder, beräknas även antalet personer med Demens att öka. Professionell omvårdnad anses idag vara den bästa behandlingen. Demensdagvård bedrivs inom kommunal Demensvård och syftar till att erbjuda besökare social samvaro, struktur och meningsinnehåll. Reflektion möjliggör för omvårdnadspersonal att utbyta erfarenheter och utvecklas i sin yrkesroll.Syfte: Att beskriva och analysera ett reflekterande arbetssätt hos omvårdnadspersonal i Demensdagvård.Metod: Kvalitativ intervjustudie, analyserad med stöd i kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det reflekterande arbetssättet är konstruktivt och sker genom en regelbunden och öppen kommunikation, vilket leder till ett medvetet förhållningssätt till besökaren och sina egna handlingar.

Bakgrund: Sveriges äldre befolkning ökar samtidigt som medellivslängden bland äldre människor stiger. Forskning visar att malnutrition hos äldre har ökat och fler ligger i riskzonen för att drabbas av malnutrition. Som en konsekvens är det därför troligt att malnutrition som fenomen och problem kommer att öka hos äldre. Malnutrition diagnostiseras inte ofta och uppmärksammas inte tillräckligt inom vården, vilket kan ge negativa effekter hos de äldre.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsaker till malnutrition och konsekvenser av malnutrition hos äldre från sextiofem år.Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på sexton vetenskapliga artiklar med kvantitativ design.Resultat: Samtliga artiklar berör vad som orsakar malnutrition samt vilka konsekvenser det kan få för äldre. Resultatet i denna studie redovisas i två delar; orsaker till malnutrition (genus, ålder, medicinering och Demens) och konsekvenser av malnutrition (försämrad livskvalité, depression (psykisk ohälsa), högre mortalitetsrisk, högre infektionsrisk samt långa sjukhusvistelser).Slutsats: Studien visar att orsaker och konsekvenser av malnutrition hos äldre inte har uppmärksammats tillräckligt då prevalensen av malnutrition är hög och stiger.Klinisk betydelse: Trots att det forskas mycket om malnutrition hos äldre stiger antalet som drabbas av malnutrition.

The paper describes a study on reading aloud to a group of four women with mild or moderate dementia living in a nursing home. The purpose of the study was to examine what reactions the reading aloud creates and if the reactions are different if the literature is written in common Swedish or in easy-to-read Swedish. Original and easy-to-read version of the book "The Lady with the Camelias" by Alexandre Dumas was chosen for reading aloud. The study was conducted in two separate parts with four reading sessions in each part. All sessions were filmed with two cameras, one of them focusing the group and the other focusing one individual.

BakgrundCirka 140 000 svenskar har någon form av Demenssjukdom. Gemensamt för dessa är försämrat minne. Andra symtom kan vara försämrad tankeverksamhet, svårigheter att kommunicera, förmåga att klara praktiska sysslor och personlighetsförändringar. I takt med att befolkningen blir äldre kommer andelen patienter med Demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och är skyldig att ge ett gott bemötande, något som kan försvåras av kommunikationsproblem.

Purpose/aim: My purpose is to illustrate the significance of the language in communication with immigrants having a different native language, who suffers from dementia. The three main questions have been:How important is the native language in the communication with immigrant who suffers from dementia?What consequences can happen for the immigrant who does not understand Swedish? How can we use the salutogenesis point of view to create satisfactory care for immigrants who has difficulties to make them self understood in the Swedish language? Material/method: I made qualitative interviews with staff working in nursing homes with dementia care. I also searched scientific articles and other findings in this area of science. Main results: The best care for immigrants with dementia is nursing homes where the staff speaks the immigrant?s native language.

I arbetet inom vård och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett på varenda arbetsplans i kontakt med personer med Demenssjukdom, som ofta är mycket vårdkrävande då de kan uppträda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med Demenssjukdom behåller sin värdighet i det vårdande mötet med hjälp av musik (i musik ingår även sånt) och beröring. Studien är en litteraturstudie och utgår ifrån en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer med Demenssjukdom som är agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och självmedvetna när mysik spelas för dom.

Sömnen är viktig för människans upplevelse av hälsa och något som ofta påverkas i samband med sjukdom. Sömnproblem är mycket vanligt, speciellt bland äldre personer, kan i sin tur skada hälsan både fysiskt och psykiskt. Att ha kunskaper i omvårdnadsinterventioner som främjar sömn innebär en möjlighet att hjälpa personer med sömnproblem och därmed öka deras välbefinnande. Därför är kunskaper om sömn och vila nödvändiga inom omvårdnad. Syftet med studien var att identifiera olika omvårdnadsinterventioner som kan användas vid sömnproblem hos äldre personer med och utan Demens.

Bakgrund: Förr var tron att Demens tillhörde det normala åldrandet men idag har kunskapen om Demenssjukdomars orsak ökat. Antalet dementa i Sverige kunde år 2005 uppskattas till ca 142 200 varav 45 procent beräknades bo i särskilt boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenheter i arbetet med dementa personer på vårdhem. Metod: Litteraturstudien baserades på en innehållsanalys från innehållet i nio vetenskapliga artiklar. Litteraturen som inkluderades i resultatet söktes i databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning.

Bakgrund: Vi har idag en stor del inläggningar av patienter på sjukhus som lider av någon form av Demenssjukdom. Omvårdnaden av kroppsligt sjuka patienter som har en Demensdiagnos är komplex eftersom dessa har speciella behov relaterat till sina kognitiva, funktionella och beteendemässiga förändringar. Denna komplexa vård kan bli svårhanterlig för omvårdnadspersonalen i sjukhusmiljö vilket kan leda till att omvårdnaden blir lidande Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadspersonalens syn på och upplevelser av att vårda patienter med Demenssjukdomar som är inlagda på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie gjordes på ett systematiskt sätt, resultatet baserades på åtta kvalitativa originalartiklar Resultat: Resultatet utgår från tre olika huvudkategorier: Omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på sin egen roll i vården av patienter med Demenssjukdom, omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på patienter med Demenssjukdom och deras behov samt omvårdnadspersonalens upplevelse av och syn på ledningen, organisationen och miljön i relation till patienter med Demenssjukdom. Slutsats: Värdigheten och integriteten av personer med Demenssjukdom försvinner på sjukhusavdelningarna på grund av att den personcentrerade vården minskar då omvårdnadspersonalen har en stereotyp bild av personer med Demenssjukdom, eftersom det finns tidsbrist på avdelningarna, att miljön på avdelningarna inte är optimal för denna patientkategori samt att sjukhusledningarna tar fel beslut och inte har tillräcklig förståelse för situationen på avdelningarna..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en Demenssjuk person. Metoden som användes var kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet blev fem kategorier. Kategorierna blev följande: olika förluster i livet, sorg och depression, ensamhet och isolering, egen ohälsa och positiva känslor trots svårigheter i livet. Närstående upplevde förluster i livet, vilket visade sig i form av att vänner och släktingar distanserade sig.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdtagarens samt vårdpersonalens agerande/beteende, (verbalt/kroppsspråk) påverkade matintaget hos Demenssjuka vårdtagare. Hur omgiviningsfaktorer påverkade matintaget har också observerats. En observationsstudie genomfördes på en Demensavdelning under 5 luncher med hjälp av en observationsmall. Resultatet visade på att de flesta verbala påpekanden/instruktioner från personalen gavs till vårdtagarna de luncher då de åt minst, samt att personalen visade på stor följsamhet gällande att känna av hur vårdtagarna önskade hjälp under måltiderna. Interaktionen mellan vårdare/vårdtagare upplevdes "tryggt".

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Background: Dementia is an umbrella term for a group of diseases that affects the brain and causes cognitive impairment. Animal-assisted Therapy's goal is to meet patients' physical, psychological and social dimensions within the current health care field. To avoid problems like infections and allergy, robotic animals has been developed. The purpose of robotic animals is to induce relaxation and well-being of persons with cognitive impairment for example.Purpose: To compile scientific articles on which effects care dog and robotic animals have on mental and physical health in patients with dementia. Method: A literature review consisting of nine quantitative research articles.