Demenssjukdom drabbar var femte person över 80 år i Sverige och befolkningsmängden ökar ständigt, vilket betyder att demensvård är av betydelse för framtida forskning och har stor utvecklingspotential. Demens innebär att den kognitiva förmågan; minne, orientering till tid och rum, personlighetsförändring och förmåga att ta hand om sig själv, försämras steg för steg. Att leva i en stimulerad vardag är av stor vikt för denna patientgrupp. Syftet med litteraturöversikten är att kartlägga hur vårdhundar på olika sätt kan påverka livskvaliteten för patienter med demens. Studien är en litteraturöversikt där en induktiv metod har använts.

Demenssjukdomar ökar i samband med att medelåldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebär svåra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ångestdämpande läkemedel. Studien är del av en interventionsstudie som har genomförts på fem olika vård- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka välbefinnande hos personer med demens samt om administrationen av lugnande läkemedel minskade i samband med taktil beröring.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förväntas öka världen över inom 50 år. Då medicinska behandlingsmöjligheter är få anses god omvårdnad och förbättrat välbefinnande vara bästa behandlingen. Vårdhunden har blivit ett begrepp inom vården av människor med demens då tidigare forskning visat att vårdhunden på ett positivt sätt bidragit med fysiska och psykiska förbättringar samt ökat välbefinnande hos människor med demens.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vårdpersonalen upplever att en vårdhund påverkar välbefinnandet hos de boende på ett demensboende.Metod: Studien är en sammanställning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jämföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier.Resultat: Resultatet visade att en vårdhund upplevdes frambringa mycket glädje och en förbättrad social samvaro för de boende på demensboendet.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art.

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ....

Syfte: Att beskriva personcentrerad vård utifrån vårdpersonalens perspektiv i omvårdnaden av personer som lever med demens. Metod: Litteraturöversikt med 11 vetenskapliga artiklar varav 6 stycken kvantitativa och 5 stycken kvalitativa vilka sammanställdes och ledde fram till resultatet. Resultat: Resultatet visar att i personcentrerad omvårdnad ska vårdpersonalen se människan framför sjukdomen, se personens individuella behov, önskemål och intressen. Vårdpersonalen är med och skapar meningsfulla aktiviteter efter förmåga med hjälp av personernas delaktighet eller genom ta tillvara på livshistorien. Personer som lever med demens är delaktiga i sin omvårdnad och vårdpersonalen stödjer deras självständighet.

Närstående till personer som drabbas av demens upplever att hela livssitua- tionen påverkas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de närståendes upplevelse hur relationen förändrades till den anhöriga med demenssjuk-dom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: Förlust av anhörigs personlighet och svå-righet att möta nya behov, förlust av kontroll och framtidshopp, oro och för-lust av frihet, samhörighet och kärlek. Kategorierna gav en inblick i hur när-stående upplever tillvaron att leva tillsammans med en dement anhörig.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstånd av försämrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebära en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsättningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bäst överensstämmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat från 287 MCI patienter som utretts på Huddinge sjukhus.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..

Demens är en sjukdom som karaktäriseras av intellektuella och känslomässiga förluster. I ett senare stadium av demenssjukdomen utvecklas både verbala och ickeverbala svårigheter som leder till problematik i det kommunikativa omvårdnadsmötet. Syftet med studien var att analysera och beskriva det kommunikativa mötet med en äldre demenssjuk person ur vårdpersonalens perspektiv. I studien användes en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte. Datamaterialet bestod av nio intervjuer med vårdpersonal som arbetar med demenssjuka.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Allt fler personer med demens bor hemma längre, vilket medför att anhöriga får en viktig roll. För att kunna hantera denna livssituation och dess eventuella upplevelse av stress använder anhöriga olika copingstrategier. Syftet med studien var att undersöka hur anhöriga kunde uppleva och hantera situationen av att vårda en demenssjuk anhörig i det egna hemmet. Studien är en litteraturstudie och inkluderade åtta artiklar där ingående studier var av kvalitativ design. Den manifesta innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: finna lösningar, utveckla förståelse, personlig mognad och fördjupad relation.