Viktiga aspekter av kommunikationen styrs från höger hjärnhalva, däribland emotionell prosodi. Forskningen inom detta område har dock hittills varit ganska begränsad. En aspekt, som inte undersökts än, är jämförelse av Deltagarens egen och lyssnares skattning av röstens uttrycksfullhet. Syftet med studien vara att undersöka förmågan att uttrycka emotionell prosodi efter stroke i höger hemisfär. Deltagare var tre patienter med stroke i höger hemisfär samt tre kontrollpersoner utan neurologisk sjukdom/skada eller problem med tal eller röst. Sammansättningen i grupperna av Deltagare med stroke respektive kontrollpersoner var likvärdig avseende kön, ålder, dialektområde och utbildningsnivå.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

För personal i kriminalvården är det av central betydelse, både ur ett behandlings- och säkerhetsperspektiv, att känna till orsak och verkan för olika former av destruktiva beteenden bland intagna i fängelser. Det finns forskning som tyder på att en förhållandevis stor grupp klienter begår negativa handlingar för att de är oroliga att de kommer mobbas av andra intagna. Syftet med denna uppsats var att undersöka om ökad hotupplevelse i kombination med en ineffektiv förmåga att hantera det upplevda hotet på kan predicera oro för att bli utsatt för mobbning bland intagna på en kriminalvårdsanstalt. I uppsatsen undersöks också vilka copingstrategier som intagna anser vara mest hjälpsamma vid oro för mobbning, och huruvida deras val av copingstrategi understöds av andra intagnas förväntningar om hur man bör handla när man riskerar bli mobbad. Trettioen Deltagare från en kriminalvårdsanstalt deltog i undersökningen.

Syftet med denna studie var att få kunskap om eritreanska kvinnliga exsoldaters erfarenheter av krig har påverkat deras identitetsupplevelse, sedan de har flyttat till ett nytt land. Samt att ta reda på om deras upplevelser av integration och av bemötande i exillandet är olika beroende på vilket land de bor i. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om hur kvinnorna förhåller sig till egna psykiska reaktionen på krigstraumat. Studien innefattar sexton intervjuDeltagare. Nio av dessa bor i England medan sju bor i Sverige.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka effekten av en kortisoninjektion i bäckenligamenten på patienter med långvarig ländryggssmärta.MetodStudien genomfördes utifrån en single-subject experimental design med sex Deltagare med långvarig ländryggssmärta. De utfallsmått som användes var smärtskattning (Numerical Rating Scale, NRS), skattad smärtrelaterad aktivitetsbegränsning (Oswestry Disability Index, ODI), skattad rörelserädsla (Tampa scale of kinesiophobia, TSK-SV), rörlighet (Fingertip-to-floor), funktion genom ett dynamiskt balanstest (Star excursion balance test, SEBT), funktionstest (sit-to-stand) och uthållighetsstyrketest (modifierat Biering- Sørensen), samt fysisk aktivitetsnivå mätt med accelerometermätare. Deltagarna genomförde fem testtillfällen innan och fem eller sex testtillfällen efter intervention. Vid sista besöket skattade deltagarna förändring av besvär enligt global index of change. Resultaten analyserades på individnivå genom visuell analys av trender och nivåskillnader i grafer, statistisk analys av graferna genom 2 SD-metoden, i kombination med deltagarnas subjektiva beskrivningar av eventuell förändring.

Fas 3 är en omdebatterad del av den svenska arbetsmarknadspolitiken och det arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogrammet Jobb- och utvecklingsgarantin. Syftet med Fas 3 är att personer i långtidsarbetslöshet så snabbt som möjligt skall komma tillbaks till arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka bilden av Fas 3, utifrån den arbetssökandes perspektiv och utifrån arbetsmarknadspolitiska styrdokument. De frågeställningar uppsatsen förhåller sig till är: 1. Vilka är de huvudsakliga resonemangen kring arbete och arbetslöshet i arbetsmarknadspolitiska styrdokument som reglerar och kommenterar Jobb- och utvecklingsgarantin, samt i deltagarnas berättelser om Fas 3?2.

I denna fallstudie studeras hur medarbetare på Försäkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt där flera Deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien är att kartlägga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. Frågorna som studien försöker besvara är 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten på skrivandet påverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhämtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer där deltagarna själva har fått bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kärngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundära Deltagare, som fungerar som en resurs och sätter begränsningar för kärngruppen.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Fokuset i denna uppsats ligger på att undersöka hur vilken roll Catch Up spelar för de unga vuxnas återintegrering i samhället via studier och arbete. Studien vill vidare undersöka om större förmåga att integrera sig i samhället stärker Deltagarens egen roll i samhället, ändrar dennes attityder mot sig själv och andra samt ökar kommunikationsförmågan. Genom denna studie hoppas vi kunna bidra till en ökad förståelse av de socialpsykologiska problem som de unga vuxna deltagarna i Catch Up upplever samt kunna förklara de problem mekanismer som försvårar unga vuxnas integrering i samhället. Verksamheten Catch Up ligger i Skövde kommun och är en del av socialtjänsten. Verksamhetens mål är myndighetssamverkan kring unga vuxna i åldrarna 18-29.

Detta examensarbete är en studie och en jämförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom Växtkraft Mål 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & Känsla. Målgruppen för samtliga projekt har varit långtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, där projektledaren, en anställd och en Deltagare har intervjuats. Målet med jämförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stärka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken Deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa Deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivå och hur de registrerar aktivitetsnivå med hjälp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHO´s (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design där 26 försökspersoner, två män och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara på en enkät och därefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansåg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla Deltagare utom en ansåg sig komma upp till ACSM´s rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av måttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHO´s rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivå. Sextiofem procent kom inte upp i ACSM´s rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivå.Konklusion: Studenterna hade en låg fysisk aktivitetsnivå utifrån ACSM´s rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivå. Det krävs dock mer omfattande studier för att dra några generella slutsatser då denna studie hade en skev könsfördelning och ett lågt antal Deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex Deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga Deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Groth, P, Utvärdering av verksamheten ?Nätverket för hälsobefrämjande arbets-platser i Skåne?. Examensarbete i folkhälsovetenskap, 20 poäng. Malmö Högsko-la: Hälsa och samhälle, 2005. Utvärderingen är gjord på uppdrag av Region Skåne och Arbetslivsinstitutet Syd. Syftet är att undersöka om verksamheten följer den fastställda värdegrundens in-riktningar och om de angivna målen uppnåtts, samt beskriva verksamhetens bief-fekter.