Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka elevassistenters funktion och arbete med elever i behov av särskilt stöd i skolan. Dessutom är syftet att mer specifikt studera hur elever görs delaktiga i samspelsituationer.Teori: Studiens etnografiska ansats tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Perspektivet framhåller kommunikation och språkanvändning som det viktigaste kollektiva verktyget för att människor skall kunna förstå och samspela med varandra (Säljö, 2000). Med det sociokulturella perspektivet som en grund fördjupar sig studien i kommunikationen med hjälp av diskursanalys. I diskursanalys är språket centralt, då det återger och formar verkligheten.

Syftet med denna examensuppsats var att undersöka och beskriva svenska stridspiloters upplevda mentala hälsa. En enkät utformades bestående av ett skattningsbatteri med frågor om sömn och trötthet, OSLO-3, CAGE, HADS, frågor om fysiska symptom, GHQ-12 och SRE. Enkäten skickades ut till 129 JAS 39 piloter i ordinarie tjänst vid flygdivisioner i Försvarsmakten och Förvarets Materielverk (FMV). Resultatet visade att 77% av piloterna i studien bedömdes ha symptom på mild depression och 46% hade symptom på mild ångest. De flesta av de deltagande piloterna hade inte några alkoholrelaterade problem och 83% uppgav att de hade lätta fysiska besvär.ANOVA-analysen visade att de deltagande piloterna på utbildningsförbandet i medeltal hade signifikant högre poäng på GHQ-12 än piloterna på insatsförbanden.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förståelsen av elevhälsoteamsmötet som en social praktik, där olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstå hur ett elevhälsoteam använder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av särskilt stöd. Syftet preciserades med följande frågeställningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhälsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta när det gäller verbal aspekt av samspel i elevhälsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta när det gäller handlingsaspekt av samspel i elevhälsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta när det gäller relationell aspekt av samspel i elevhälsoteamet?TeoriStudien utgick från ett sociokulturellt perspektiv, där begrepp som kommunikation och samspel är centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/världen som bestående av sociala praktiker eller diskurser.

Syftet med denna uppsats är att:? ta reda på om de undersökta förskolorna arbetar aktivt med genusmedvetenhet eller inte.? undersöka om, och i så fall vilka, hinder det finns för att förverkliga läroplanens (Lpfö98) intentioner beträffande genusfrågor på de undersökta förskolorna.? undersöka hur resultaten på de undersökta förskolorna ser ut i relation till vad styrdokumenten kräver.Som metod har jag valt att använda mig av kvalitativa intervjuer till pedagogerna och till barnen observationer bestående av en kombination av tidsstudier och löpande protokoll.De slutsatser man kan dra utifrån de av mig genomförda intervjuer och observationer är följande:Om ett seriöst förändringsarbete med genusmedvetenhet ska kunna påbörjas på de två undersökta förskolorna måste tydligare direktiv från statsmakterna komma till stånd, så att en positiv samsyn kring dessa frågor möjliggörs.För att man på de två undersökta förskolorna ska få tillfälle att aktivt arbeta med genusmedvetenhet behövs mer resurser, vilket innebär att staten måste skjuta till ?öronmärkta? pengar till kommunerna.Det är uppenbart att många av de intervjuade pedagogerna inte har tillräcklig kunskap för att inse hur samhällsnyttigt arbetet med genusmedvetenhet är. Det innebär att man, om man menar allvar, ute i kommunerna måste sträva efter att, i likhet med intentionerna i läroplanen (Lpfö98), ta fram en övergripande ?policy? för hur pedagogerna ska kunna agera på ett genusmedvetet sätt..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med detta arbete är att förstå känslans betydelse för utövare inom kitesurfing,vågsurfing och friåkning inom skidor, där studien tar avstamp utifrån sex olika tematiskaområden: livsstil och identitet, gemenskap, frihet och lek, människa och natur, behov ochkropp och känslan (flow). För att besvara arbetets syfte formulerades tre frågeställningar:Hur upplevs utövandet av sporten i tid och rum, och vilka beskrivningar framträder? Avdessa beskrivningar, vilka av upplevelserna är mest framträdande? Hur visualiseras sportenskänsla?MetodStudien är en abduktiv kvalitativ sådan som bygger på en etnografisk ansats med Deltagande observationer och sex intervjuer med fotoelicitering. En man och en kvinna representerade från vardera sport, det vill säga kitesurfing, vågsurfing och friåkning på skidor. Utifrån den intervjumall som skapats genomfördes semistrukturerade intervjuer som sedan ordagrant transkriberades i sin helhet.

I många processindustrier är det viktigt att kunna mäta processvätskors egenskaper på ett bra sätt. Detta går att göra på olika vis. Företaget Acosense AB producerar och säljer ett instrument för att analysera processvätskors egenskaper. Denna metod är en onlineanalys som baseras på aktiv akustisk spektroskopi. Onlineanalysen fungerar på så sätt att en ljudsignal med olika frekvenser skickas genom ett rör där processvätskan strömmar genom.

Examensarbete i företagsekonomi, 15 hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, Marknadsföring, 2FE07E, VT2010Författare: Jenny Andersson, Emma Johansson, Therése MalmqvistHandledare: Sarah PhilipsonFöretagets kontaktperson: Christer OlssonTitel: Mer för fler ? Hur ett varumärke kan utvidgas utan att förlora sin imageBakgrund: Under senare år har varumärkesutvidgning blivit en vanlig strategi för att lansera nya produkter och nå nya målgrupper. Norrgavel är ett svenskt möbelföretag som står inför utmaningen att göra just detta för att kunna bli mer för fler. Trots att de vill nå en ny målgrupp är de måna om att de kärnvärden som varumärket bygger på inte ska frångås och att kundernas uppfattning om varumärket, dess corporate image, inte ska förloras.Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera hur ett varumärke med en tydlig corporate identity kan utvidgas utan att förlora sin image. Avgränsningar: Uppsatsen är avgränsad till varumärken med en tydlig corporate identity.

I detta arbete kommer du att få läsa om hur digitala hjälpmedel, främst surfplattor och datorer kan hjälpa elever i deras utveckling. Du kommer få ta del av intervjuer med fem lärare och en bibliotikarie från två olika skolor i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att komma fram till hur digitala läromedel kan användas på ett så bra sätt som möjligt i klassrummet och vilka fördelar och nackdelar det finns. Eftersom surfplattor och datorer ligger i många elevers intresse bör skolan ta till vara på deras kunskaper och utveckla arbetet utifrån detta. Våra frågeställningar är: ? Vilka för- och nackdelar finns det med digitala läromedel jämfört med traditionella läromedel? ? Hur används digitala läromedel i skolorna? ? På vilket sätt kan digitala läromedel hjälpa elevers språkutveckling? Vi har utfört tre observationer.

Studiens syfte är att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrån ett lärande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebär att belysa och analysera hur specialpedagoger kan främja lärares lärande om hur läraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer på behovet av denna sorts studie ? lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrån ett deltagarperspektiv, där forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrån ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lärande organisation.

Syftet med studien är att utifrån observationer och manliga elevers erfarenheter undersöka hur maskulinitet skapas i idrottsundervisningen. I bakgrunden har användandet av litteratur om maskluninitet, genus och idrott funnits med. Även kursplanen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet 94 har använts i bakgrunden. Observationer har gjort enligt ett strukturerat observationsschema. Klasser bestående av pojkar och flickor i årskurs 6-9 har varit mål för vår studie, där vi observerat pojkar i dessa klasser.

Den här utvärderingen undersöker den läsfrämjande verksamheten Ettorna på Östersunds stadsbibliotek. Ettorna tar emot besök av förstaklassare med målet att välkomna dem till biblioteket. Syftet med utvärderingen är att undersöka främst barnens upplevelser av besöket och därigenom få en förståelse förom verksamheten verkar läsfrämjande. Syftet med utvärderingen är också att undersöka verksamhetens genomförande gentemot de mål verksamheten har och se om den skulle kunna förändras och/eller förbättras med hjälp av en utveckling av mål och styrning.Utvärderingen har genomförts genom observationer av tre besök, intervjuer med tolv av de barn som medverkat på besöken, intervjuer med de tre ansvariga lärarna för de aktuella besöken samt intervjuer med den ansvariga bibliotekarien. Resultaten av utvärderingen har visat att barnen och lärarna varit överens om vad som är positivt och negativt med besöket.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina svar.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning.I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad.Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch.