Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan.Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen.

Förskollärarna ska ge alla barn i förskolan samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen, utan begränsningar utifrån bilder och uppfattningar av könsroller. Denna studie har som syfte att undersöka en förskolas organiserade samlingar ur ett genusperspektiv. Studien beskriver hur tre förskollärare arbetar med genusfrågor samt vilket förhållningssätt de har till flickor respektive pojkar under samlingarna. För att kunna analysera förskollärarnas intresse för genus, har undersökningen gjorts med hjälp av både kvalitativa intervjuer och observationer av samlingarna. Jag har intervjuat tre förskollärare om deras syn på genus.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

En allmän beskrivning av socialt kapital skulle kunna benämnas som en resurs som blir tillgänglig först genom sociala nätverk och i socialt deltagande. Detta kan kallas för social sammanhållning och har även i teorin benämnts som ?det sociala kittet?, som håller ihop grupper och samhällen. Litteraturstudiens syfte var att identifiera sambandsfaktorer mellan socialt kapital och hälsa samt tydliggöra förhållandet mellan dessa. Genom att undersöka socialt kapital ur olika teoriperspektiv och utifrån olika mätmetoder, kan ett kunskapsunderlag skapas om hur och varför samhället ska arbeta med att öka tillgången av begreppet socialt kapital ur ett folkhälsoperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Syftet med den här studien är att på två gymnasieskolor undersöka hur ensemblelärarehandledning av vokalister ser ut i ensemblespel. Uppsatsen bygger på observationer och intervjuer med tre ensemblepedagoger, hur de upplever sin undervisning och hur de ser på instrumentet sång..

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Kandidatuppsats, Civilekonomprogrammet, Managementfördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Växjö, 2FE01E, VT2011Författare: Tobias Andersson, Victor Larsson & David HäggbergHandledare: Viktorija KalonaityteTitel: Den Mänskliga Sidan av Kvalitet ? Kommunikation, Deltagande & InnovationUndertitel: En TQM -inriktad fallstudie om Volvo LastvagnarBakgrund: Totalt Quality Management (TQM) är ett program som syftar till att förbättra företagets konkurrenskraftighet med hjälp av ett fokus på kvalitet och en ständig förbättring av processer och arbetssätt. TQM består av en uppsamling värderingar som bl.a. betonar kundfokus, total involvering och ständig förbättring. TQM har dock stora likheter med en filosofi och kan snarare betraktas som ett synsätt vilket skapar svårigheter att skapa en gemensam förståelse och kommunicera den här förståelsen vidare genom företagets hierarkiska nivåer.Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur kommunikationen inom produktionens hierarkiska nivåer hanteras för att förmedla värderingar, antaganden och tillvägagångssätt samt på så sätt skapa en förståelse för hur ett kontinuerligt arbete med kvalitetsförbättring fungerar.

Målet med mitt examensarbete har varit att formge en funktionell kökspall som ser till användarens behov. Användarna är en fiktiv familj som består av en 39-årig ensamstående mamma som bor i en liten trea ihop med sin 9-åriga dotter.Syftet med uppsatsen är att beskriva det uppdrag som jag ställt upp för mig själv, som är att formge en kökspall utifrån ett hållbarhetsperspektiv som väl svarar upp för de aktiviteter som sker och de behov man har av pallen i köket. I uppsatsen återger jag min designprocess och mina ställningstaganden jag gör under denna process.Observationer, användarstudier, intervjuer, Identity Tool Kit, funktionsanalys, brainstorming och studier av tidigare forskning har legat till grund för detta arbete. Ingående litteraturstudier inom design för hållbar utveckling samt efterforskningar om lämpliga materialval har funnits med som komplement.Kvalitativa intervjuer och användartester har genomförts med olika användare under designprocessen. Jag har även genomfört observationer av brukarens beteende under användning av produkten.Resultatet är en kökspall med en bekväm sittyta, ett utfällbart trappsteg som kan användas vid behov samt en förvaringsmöjlighet inuti pallen..

Bakgrund: Stroke är en folksjukdom som leder till både motoriska och kognitiva funktionsnedsättningar som påverkar aktivitetsförmågan hos den drabbade individen. Arbetsterapeuten kan bidra till att klienten kan förbättra sin kapacitet till aktivitetsförmåga genom återtränade och kompensatoriska åtgärder. Tre åtgärdsmodeller som tillämpas i praxis är Bobathmodellen, den Uppgiftsorienterade modellen samt CI-terapi. Kunskapen om i vilken utsträckning dessa används i praxis är dock bristfällig. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tre arbetsterapeutiska åtgärdsmodeller som tillämpas inom slutenvården för individer med nedsatt hand- och armfunktion efter stroke.

Denna uppsats utgår ifrån författarens egna självupplevda erfarenheter från en turné med en barnteaterföreställning hösten 2012 och beskriver händelser och situationer som uppkom under turnéns gång. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör även de olika villkor, skola och teater har att förhålla sig till. Syftet med uppsatsen är att beskriva vad som sker i mötet mellan lärare, elever och teater, att förstå lärares relation till teaterformen samt den konstnärliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.Undersökningsfrågorna lyder:Hur kan man förstå skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lärare och konstnärlig ledare är viktiga med hänsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lärare och konstnärlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlättas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlätta mötet mellan teater och skola?Studien är en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet består i Deltagande observationer, frågeformulär och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust.

Denna studie replikerar Hutchins studie 1995 ?How a cockpit remember its speed?, för att undersöka skillnader och likheter i dagens cockpits.Syftet med studien är att ta reda på ifall dagens cockpit distribuerar kognitionen på samma sätt som förr det vill säga används till exempel fartbuggar och andra artefakter på liknande sätt. Samt att ta reda på om det har ändrats mycket hur detta då påverkar cockpit kommer ihåg hastighet inför landning.För att få reda på detta så har observationer gjorts i cockpit under landning. Sammanlagt så observerades sex landningar. Under dessa observationer intervjuades också piloterna om hur de hade beskrivit cockpits minne av hastigheter.Resultatet i studien visar att det finns mycket som fortfarande fungerar på liknande sätt som tidigare.

Studien tar sin utgångspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus är pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskänsla och självbild genom ett medvetet arbetssätt där elevens bakgrund, kultur och språk uppmärksammas. Ett delsyfte är att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhållningssätt, till elevers kulturella bakgrund och modersmål som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar på ett tydligt samband mellan pedagogens förhållningssätt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lärare) påverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig själv som en spegelbild, genom andra.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet. Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter.