Denna text undersöker om unga datorspelare uppfattar perifera dynamiska specialeffekter i virtuella spelmiljöer av FPS-spel. Texten går igenom tidigare forskning om perception och hur partikeleffekter i spel har utvecklats de senaste 20 åren. I undersökningen har det tillverkats en spelprototyp som använts för att testa hur spelaren spelat spelet. Därefter har spelaren svarat på en enkät som analyserats tillsammans med gjorda fältobservationer. Resultaten från undersökningen visar att spelare uppfattat specialeffekter i spel.

Långtidssjukskrivningar är ett folkhälsoproblem i Sverige liksom i hela västvärlden, ett problem som är mer utbrett bland kvinnor än bland män. Projekt Vitalis följde 312 kvinnor i Uppsala län som utförsäkrades och som före inskrivning i det arbetsmarknadspolitiska programmet Arbetslivsintroduktion (Intro) randomiserades till två interventionsgrupper samt en kontrollgrupp. Denna uppsats är en delstudie i Vitalis med huvudsaklig avsikt att jämföra studiedeltagarnas erfarenheter och upplevelser av Intro, beroende på om de ingått i Vitalis interventionsgrupper eller i kontrollgruppen. Vitalis genomfördes som en RCT med enkätmätningar vid fem tillfällen. I denna delstudie används enkätmaterial från två mättillfällen, vid projektets start samt efter avslutat deltagande i Intro, 6-7 månader efter projektstart. Deltagare i interventionsgrupperna upplevde insatser och aktiviteter i Intro som anpassade efter individens behov och förutsättningar i högre grad än dem i kontrollgrupppen.

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade.

Introduktion. Nätmobbning, kränkande handlingar och sexuella trakasserier är ett ofta förekommande fenomen på sociala medier, särskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohälsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvärld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet kränkningar på sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att intressera flickor till att utveckla sitt musikspelande. Arbetet genomfördes på en fritidsgård i Skellefteå kommun under vårterminen 2003. Gruppen med flickor vi arbetade med var mellan tretton och fjorton år gamla. Vår undersökning genomfördes under en sju veckors period. Försökspersonerna intervjuades vid två tillfällen och observationer genomfördes under samtliga repetitionstillfällen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken uppfattning föräldrar har om matemtikverksamheten i förskolan. Undersökningsmetoden har har använts är enkät för att nå ut till så många föräldrar som möjligt. Två förskolor i södra Sverige har deltagit i undersökningen. Resultatet visar att föräldrar har en del kunskap om matematikverksamheten i förskolan. Det finns även ett behov att från pedagogernas sida öka informationen till föräldrarna.

Den rådande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen ålder, öppnar för en viktig diskussion gällande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende på förskolenivå för att avvärja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts på förskolenivå, utvärdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de väsentliga delarna i ett dylikt projekt är samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt på förskolenivå bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts på förskolenivå resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehållandes ålder på interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien påvisar vikten av tidig intervention, redan på förskolenivå.

Bakgrund: I Sverige ökade prevalensen av rupturer grad IV från 2,6% till 4,2% mellan åren 1994-2004. Årligen är det cirka tretusen kvinnor som drabbas av bristningar av grad III och IV i Sverige. Det är en stor spridning mellan Sveriges olika förlossningsavdelningar.Syfte: Syftet var att beskriva åtgärder för prevention av perinealbristningar av grad III och grad IV vid normal förlossning på samtliga förlossningsavdelningar i Sverige.Metod: Deskriptiv kartläggningsstudie med induktiv ansats. Det är en nationell studie som riktar sig till Sveriges alla förlossningsavdelningar. Endast perinealbristning av grad III och grad IV berördes.Resultat: Totalt deltog 38 av 47 (81%) av Sveriges förlossningsavdelningar i studien.

Aktiv dödshjälp är bara tillåtet på fem platser världen över och debatten om dess vara eller icke vara går i vågor. I Sverige är dödshjälp olagligt, dock är palliativ sedering (nedsöv-ning för symptomlindring) tillåtet även om det leder till att livet förkortas.Denna studie syftar till att undersöka den process som ligger bakom skapandet av män-niskors inställning till dödshjälp. Tidigare forskning inom området har inriktat sig på statis-tiskt paradigm, vilket begränsar forskningsområden och resultat samt även debatten kring ämnet. I uppsatsen har forskningen delats in i fyra kategorier, för- och emot forskning, kom-parativ forskning, övrig jämförande forskning samt övrig forskning.Fem intervjuer genomfördes med analytisk induktion som urvalsgrund med syfte att varje intervjuperson skulle slå hål på den tidigares uttalanden. Analysen genomfördes med hjälp av grundad teori.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

Denna uppsats bygger på ett uppdrag att utvärdera de lokala trygghetssgrupperna i Sundsvalls kommun. Syftet med uppsatsen är att analysera hur denna nya form av lokalt sammansatta grupper fungerar i teorin och praktiken. Detta görs med särskilt fokus på gräsrotsbyråkraternas roll och deras arbetssituation inom området för det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet i kommunen.Uppsatsens metod består av intervjuer med tio deltagare från trygghetsgrupperna och deltagande observationer som är direkt anslutna till det vardagliga arbetet. Det analytiska ramverket består av Michael Lipskys begrepp om gräsrotsbyråkrater, vars breda skara av poliser, rektorer, socialtjänstemän m.fl. arbetar direkt med och mot människor, och dessutom har ett stort svängrum att själva kunna utforma mål och arbetssätt i praktiken.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka om resultatet av de internationella undersökningarna angående pojkars läsintresse och läskompetens stöds eller inte stöds av lärare och bibliotekspersonal och på vilka sätt detta kommer till uttryck. I examensarbetet redogörs för en avgränsad tidigare forskning kring ämnet med utgångspunkt i genus och maskulinitetsstudier.De senaste årens lästester genomförda av PISA och PIRLS visar på ett gap mellan finlandssvenska flickors och pojkars läskompetens. I jämförelse med de övriga deltagande länderna var skillnaden mellan pojkars och flickors läskompetens störst i Finland och de svensktalande pojkarna presterade betydligt sämre än de finsktalande.Metoden som använts i examensarbetet är kvalitativ intervju. I studien deltog sju klasslärare, två specialpedagoger samt två bibliotekarier.Studien visade bland annat att lärarna är oense om huruvida det stämmer att pojkar har ett mindre läsintresse än flickor, alla är heller inte överrens om att det är viktigt att prioritera arbetet med pojkars läsintresse utan anser det viktigare att se eleverna på individnivå. Flera lärare nämner samarbetet med biblioteket och hemmet som viktig i arbetet med att bidra till pojkars läsintresse.