Sök:

Sökresultat:

2694 Uppsatser om Deltagande förändring - Sida 29 av 180

Vad gör chefer för att motivera sina anstÀllda? : En jÀmförelse mellan privat och offentlig sektor

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka teaterns roll för skapandet av identitet hos deltagarna i en teatergrupp pÄ Kvartersteatern i Halmstad. VÄr samlade frÄgestÀllning Àr att undersöka hur teatern som forum pÄverkar deltagarnas identitet. Vi har genom vÄra metoder fÄtt ett rikligt material till att kunna skriva en kvalitativ uppsats om teaterns roll i skapandet av identitet.Vi började vÄrt arbete pÄ Kvartersteatern genom att ha en första kontakt med en av ledarna pÄ teatern, efter det första mötet sÄ hade vi fÄtt en bild av teatern och dess verksamhet. Vi gjorde sedan deltagande observationer vid tre tillfÀllen vilka följdes upp med kvalitativa intervjuer. Vi gjorde en intervju med en av ledarna sedan ytterligare sju intervjuer med teaterutövarna.Vi har i vÄrt socialpsykologiska analytiska arbete anvÀnt oss av fyra olika teorier, varav en av dem har fungerat som huvud teori.

InbÀddning av nyanstÀllda : - "... nu Àr man en bland alla."

Föreliggande studie har haft till syfte att utifrÄn ett deltagarperspektiv fÄ en förstÄelse för den studerade organisationens introduktionsaktiviteters möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande och inbÀddning av de nyanstÀllda. Introduktionsaktiviteterna innefattar en arbetsplatsintroduktion samt ett formellt introduktionsprogram. De frÄgestÀllningar som behandlas Àr, vad som karaktÀriserar de nuvarande introduktionsaktiviteterna och vad de nyanstÀllda beskriver att de lÀrt sig genom att delta i aktiviteterna. Vidare behandlas, pÄ vilket sÀtt introduktionsaktiviteterna har varit ett stöd för de nyanstÀlldas inbÀddning pÄ arbetsplatsen samt vilka omstÀndigheter som förefaller vara viktiga för att aktiviteterna ska kunna bidra till en positiv inbÀddning för den nyanstÀllde. Ansatsen har varit inspirerad av ett hermeneutiskt perspektiv i strÀvan efter en förstÄelse för deltagarnas förestÀllningar om introduktionsaktiviteterna.

Förskolebarns sprÄkstrategier : SprÄkstrategier för inbjudning, uteslutning och förhandling i sociala interaktioner

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka hur samt vilka sprÄkstrategier barnen anvÀnder i sina sociala interaktioner med andra barn och hur dessa sprÄkstrategier pÄverkar deras kamratrelationer. För att möjliggöra uppnÄendet av syftet studerades barnens interaktioner utifrÄn tre frÄgestÀllningar som fokuserade pÄ barnens sprÄkstrategier för att inbjuda, utesluta eller förhandla med kamrater i lek. Undersökningen bedrevs utifrÄn det sociokulturella perspektivet, dÄ det verbala sprÄket och interaktion med andra barn ses som nödvÀndigt för barns lÀrande och utveckling inom detta perspektiv. Denna studie genomfördes med deltagande observation som metod dÄ barnens handlingar och interaktioner behövde studeras i deras dagliga miljö, som Àr förskolan. Jag valde deltagande observation som metod eftersom jag ville delta och befinna mig nÀra barnen i förskolan för att undersöka och skapa mig en bild av barnens verklighet.

FÀngelset som samhÀlle : En etnografisk studie av livet pÄ avdelningen för livsochlÄngtidsdömda pÄ Anstalten Kumla

FÀngelset Àr en vÀrld som de flesta har Äsikter om, men som fÄ har insyn ioch kÀnnedom om. Det Àr dÀrför viktigt att beskriva fÀngelset ur ettinifrÄnperspektiv, att Äterge vad som faktiskt försiggÄr i innanför murarna.Syftet med uppsatsen har varit att utifrÄn en livstidsfÄnges eget perspektivÄterge en bild utav, sprida nya kunskaper om, och genom sociologisk ochsocialpsykologisk teori skapa en förstÄelse för hur livet bland livs- ochlÄngtidsfÄngar inom en hÄrt styrd och sluten total institution ser ut.Deltagande observation har anvÀnts som observationsmetod. Observatören idetta fall Àr inte en fÀltforskare pÄ besök, utan en intagen som varit en del avdet undersökta samhÀllet under fem Ärs tid. Resultatet pÄvisar existensen avtvÄ dominerande avdelningskulturer. Dels den traditionella fÄngkulturen ochdels en mer socialt anpassad kultur, som frÀmst utgörs av intagna utan enkriminell identitet.

Revision och Kreditbetyg : Vilken betydelse har revision för kreditbetyget?

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Paketerade fastigheter : En studie om vÀrdering av paketeradefastigheter

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Washington Capitals strategiskt arbetar för att skapa upplevelser i samband med hockeymatcherna och deras kringarrangemang.Hur skapar Washington Capitals upplevelser? Finns det nÄgot att lÀra av deras upplevelsestrategi?Kan Washington Capitals arbetssÀtt kopplas till teorier om upplevelseekonomi?  Metod: SekundÀrdata i form av tryckta kÀllor och böcker, tidigare uppsatser och artiklar. Vi har genomfört en kvalitativ fÀltstudie i Washington D.C. DÀr intervjuade vi personer pÄ Washington Capitals organisation samt genomförde deltagande och icke deltagande observationer pÄ huvudkontoret och i arenan vid matcharrangemang. Resultat & slutsats: Washington Capitals arbetar i hög grad med upplevelseekonomi, detta Àr nÄgot som andra kan lÀra av. Washington Capitals arbetar inte utefter nÄgra upplevelseekonomiska teorier, de hade aldrig hört begreppet tidigare.

Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt : En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Perspektiv av omsorg i undervisningen En etnografisk studie av hur omsorg framtr?der och p?verkar l?rande och utveckling f?r elever i anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

Vad bedöms i Àmnet musik?: en studie av musiklÀrares
uppfattningar om musikundervisningens innehÄll i relation
till bedömning och betygsÀttning

Syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur musiklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar musikundervisningens innehÄll i relation till bedömning och betygsÀttning av eleverna. De forskningsfrÄgor som stÀlls studien Àr: vilket innehÄll anser musiklÀrare vara av vikt för elevers lÀrande i Àmnet musik? Vad i lÀrandeprocessen bedöms och betygsÀtts, och pÄ vilket/vilka sÀtt? PÄverkar bedömning och betygsÀttning musiklÀrares val och behandling av undervisningsinnehÄll? Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre verksamma musiklÀrare i grundskolans senare Är delar med sig av sina uppfattningar och livsvÀrldar. Studiens resultat visar att musik Àr ett praktiskt skolÀmne som bygger pÄ en social och kommunikativ basis, dÀr elevers lÀrande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen bestÄr till stor del av ett gruppmusicerande med fokus pÄ ackordsspel, dÄ lÀrarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

Studiesocial verksamhet, hÀlsa och delaktighet : En webbenkÀtundersökning pÄ MÀlardalens högskola

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Som man ropar fÄr man svar : Hur en organisation anvÀnder sig av effektiv marknadskommunikation för att pÄverka attityden hos Ähörare

Syfte: Studiens syfte Àr att granska hur en organisation kan Àndra attityden hos Ähörare genom effektiv marknadskommunikation.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsstrategi i form av en fallstudie med en induktiv forskningsansats. Intervjuer, enkÀter och deltagande observationer anvÀndes som metod i undersökningen. EnkÀterna besvarades av 107 personer och intervjuerna utfördes med fyra anstÀllda pÄ LO-distriktet i Stockholms lÀn som bestod av ett subjektivt urval. De anstÀllda som intervjuades valdes p.g.a. att de arbetar aktivt med marknadskommunikation för LO-regionen i Stockholm.

Employer Branding - framtidens varumÀrke? : En studie om hur företag strategiskt arbetar med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumÀrke

Problemformulering: Hur arbetar företagen i studien strategiskt med att attrahera arbetskraft via sitt arbetsgivarvarumÀrke ? Employer Branding?Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samt undersöka hur företag arbetar strategiskt för att attrahera potentiell arbetskraft. Uppsatsen kommer Àven att jÀmföra om strategierna skiljer sig Ät mellan företag som Àr verksamma inom olika branscher.Metod: För att genomföra uppsatsen anvÀnds en kvalitativ undersökningsstrategi. Empiri samlades in genom kvalitativa intervjuer som genomförts utifrÄn en semistrukturerad intervjuguide.Empiri: Empiri har samlats in genom intervjuer som kategoriserats under fyra olika teman internt perspektiv, extern perspektiv, kommunikation och mÄl. De deltagande företagen i denna studie Àr företag X, Hi3G Access och Systembolaget.

Kommun och idrottsföreningar i samarbete : tvÄ aktörer mot samma mÄl?

Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar dÄ till exempel till krock mellan förvÀntningar, vÀrderingar, mÄl eller behov. I Sverige Àr kommuner de som ger mest pengar Ät idrottsföreningar, som ocksÄ Àr den största verksamheten som bedrivs i samhÀllet med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten Àr sÄ stor i dagens samhÀllse blir inte bara vuxna utan Àven barn mer stillasittande. Stillasittandet pÄverkar framförallt den fysiska hÀlsan negativt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn pÄ barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar.

Aktionsforskning som metod för att uppnÄ delaktighet och godkÀnnande vid omorganisationer ? en fallstudie i NynÀshamns kommun

I organisationer koordineras personal och resurser för att de i samverkan ska utföra mer eller mindre krÀvande aktiviteter. Organisationsstrukturer förÀndras över tiden, vilket Àr en naturlig del i all samhÀllsutveckling. En viktig förutsÀttning för att kunna förÀndra sig sjÀlv och sin organisation Àr att skapa förstÄelse, delaktighet och acceptans för förÀndringen. Chefer och medarbetare mÄste kunna svara pÄ frÄgor av olika slag, framför allt pÄ ?varför?, ?vad?, ?hur?, och har nÄgon annan gjort nÄgot liknande och vad Àr i sÄ fall deras erfarenheter? Aktionsforskning eller Action Research har sin grund i de teorier som Kurt Lewin introducerade redan 1946 och som sedan dess har utvecklats och förfinats i ett flertal riktningar men alla med den deltagande, reflekterande och iterativa forskningsmetodiken som grund.

"Undrar hur det kunde bli sÄ?" En studie kring förskolebarns möten med naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade pÄ kemi.

BakgrundFörskolans arena erbjuder stora möjligheter till naturvetenskapliga upptÀckter varje dag. Genom barnens nyfikenhet kan ögonblick fÄngas upp och bli till rika lÀrandemiljöer inom omrÄdet. För att nÄ dit krÀvs ett tillÄtande klimat dÀr barnen uppmuntras att utforska sin nÀrmiljö. Pedagogens roll Àr en viktig faktor dÀr produkt och process kan kopplas samman till en meningsfull helhet och pÄ sÄ sÀtt nÄ det syfte som verksamheten efterstrÀvar.SyfteJag vill studera hur förskolebarn agerar, reagerar och resonerar vid utforskandet av naturvetenskapliga experiment, specifikt inriktade pÄ kemi. Mitt intresse riktar sig mot interaktionen och hur den yttrar sig mellan barnen, mellan barnen och det laborativa materialet samt mellan barnen och mig som deltagande observatör.MetodForskningsmetoden har inspirerats utifrÄn etnografisk ansats, dÀr jag som forskare har valt att vara aktiv pÄ fÀltet genom att inta rollen som deltagande observatör.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->