Det här examensarbetet handlar om olika flätningar av olika naturfibrer, och att komma fram till en bra och hållbar kombination som går att använda till en sittmöbel. Jag har valt att studera vegetabiliska naturfibrer som man tillverkar snöre, rep eller dylikt av, alltså abacka/manila hampa, bambu, bananfiber, hampa, kokosfiber, pappersfiber, rotting, sisal och sjögräs. Till detta har jag valt att jämföra olika typer av glesa flätningar, dels på grund av att många sittmöbler idag är tätt flätade, och att jag vill hitta ett annat uttryck än det. Dels för att glesa flätningar innebär en mindre materialåtgång och ger möbeln en lätt och luftig karaktär.Instuderingsetappen avslutas med en analys som jag sedan tar med mig till ett praktiskt projekt, ett gestaltningsarbete, där jag i samarbete med IKEA tar fram ett förslag till en fåtölj i flätad naturfiber. Till detta projekt har jag valt att gå vidare med hampa, sjögräs och pappersfiber, och tre varianter av glesa flätningar som ger tre olika formuttryck: ett mjukt och böljande, ett modernt och ett traditionellt linjärt.Till sist har jag kommit fram till att många fibrer kan passa för tillverkningen av en sittmöbel, och så även många olika flätningar.

Under 2010 antogs en ny regionplan för stockholms län, RUFS 2010. Planens mål är att ?Stockholm ska bli Europas mest attraktiva storstadsregion?. Dialog och samverkan har varit viktiga utgångspunkter både för planprocessen och det framtida arbetet med att genomföra planen. Regionen har arbetat med att involvera kommunerna i regionplaneprocessen, bland annat som ett sätt att förankra regionplaneringens innehåll även i kommunernas egna strategiska planering.I den här studien har jag undersökt relationerna mellan medborgarna, kommunerna och regionen i planeringen, för att söka svar på frågor om makten över den strategiska planeringen, vem som har tillträde till arenorna där beslut fattas samt medborgarnas möjligheter till inflytande i den regionala planeringen.För att svara på mina frågeställningar har jag gjort en fallstudie i stockholmsregionen, där jag studerat den nya regionplanen och ett antal stockholmskommuners översiktsplaner.

Jag vill med min uppsats göra en deskriptiv undersökning av rosenmetoden. I den första delen av uppsatsen beskriver jag metoden i sig. Jag går själv i utbildning i rosenmetoden så den kunskap jag får del av i utbildningen beskriver jag som deltagande observation. Sedan i del två så gör jag en jämförelse mellan rosenmetoden och jungianska teorier och ser på likheter och skillnader..

Forskning har visat att barns olika lärstilar inte tillgodoses fullt ut i dagens skolor. Den traditionella undervisningsformen där eleverna sitter stilla på sina platser och lärarenöverför kunskap till eleverna tycks vara det rådande exemplet i skolan än idag. Ändå visar forskning att drama som undervisningsmetod har för-mågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får erfara med kroppen och sina sinnen. Syftet med studien är att, via en kvalitativ ansats, undersöka hur drama användes i undervisningen och vilken effekt drama hade på elevernas inlärning och utveckling. Därför utfördes deltagande lektionsobservationer och semistrukturerade intervjuer med utvalda pedagoger.

Syftet med studien har varit att ta reda på vad ungdomar har för tankar och känslor kring ämnet idrott och hälsa. Jag ville få en ökad förståelse om ungdomar som inte är med och deltar av olika anledningar i ämnet. Två av mina frågeställningar löd: Vilka är anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda på detta har jag använt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i årskurs åtta på en grundskola i södra Sverige.

Med detta arbete har jag velat belysa hur studie- och yrkesvägledare på grundskolenivå upplever sitt deltagande i elevvårdsteam. I intervjuer gjorda av Skolverket har det visat sig att studie- och yrkesvägledare ofta har en rad olika åtaganden som inte rör vägledning. Ett av dessa åtaganden är att delta i skolans elevvårdsteam. Ett elevvårdsteam på grundskolenivå kan bestå av kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare samt någon från skolledning, men sammansättningen kan variera från skola till skola. För att kunna ha en samlad kunskap om eleverna i skolan och deras behov av särskilda insatser, har elevvårdsteamet regelbundna elevvårdsmöten.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar.

SammandragExamensarbete av Cecilia Inez Riveros Boström, vt-05Handledare: Magnus Lindh?Hur omsätts i praktiken den förändrade medborgarrollen i skolan idag?De senaste decennierna har begreppet globalisering tydligt fokuserats. Det talas om att medborgarrollen förändras i globaliseringens tidevarv. I den nya medborgarrollen ingår begreppen rättigheter, deltagande, ansvar, och identitet som enskilda företeelser som har stor inverkan på medborgarrollen. Det handlar om en ny medborgarroll som är följden av en process som intensifierar relationer och beroendeförhållanden över hela världen.Studiens utgångspunkt kretsar kring problematiken om den nya medborgarrollen som råder i samhället, och hur lärarnas sätt att arbeta i undervisningssituationen påverkas av detta.

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.

The Sister Kenny Research Center is part of the Sister Kenny Rehabilitation Institute locatedat the Abbott Northwestern hospital in Minneapolis, USA. The Sister Kenny RehabilitationInstitute provides rehabilitative services, treating more than 70,000 patients a year.The Sister Kenny Research Center strives to optimize the service to patients by nurturingnew innovations in rehabilitation care and treatment. Research projects are conducted ininterdisciplinary so-called Clinical Innovation Teams. As the Sister Kenny Research Center isrecently started, it did not prior to this thesis project have a design process or structured way ofworking in design projects.The outcome of this thesis project is a comprehensive innovation strategy package with a set oftools to enhance the innovativeness at the Sister Kenny Research Center. The strategy packageconsists of three interlinked parts:?A design process adapted to the work environment at the Sister Kenny Research Centerensuring projects are conducted in a structured and innovative manner.?An Innovation Handbook describing the design process to the Clinical Innovation Teamsand providing step-by-step guidance to designing.

Den agila utvecklingsmetoden scrum är en erkänd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvärdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt där scrumteamet normalt består av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat från en deltagande observation i ett småskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestående av två personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter såsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0.Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet.

BakgrundÅldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer.Syfte Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen.MetodSväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken.ResultatTecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna.

I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r behandlad.

Det övergripande syftet med denna uppsats är att studera multimodal kommunikation under musikundervisning, det vill säga att försöka förstå möjligheter och hinder för meningsskapande i musikundervisning, genom att beskriva och analysera hur undervisning semiotiskt designas av undervisande lärare. Jag har tittat på vilka teckensystem som en lärare använder sig av för att entusiasmera eleverna till delaktighet. Jag har valt att fokusera på de kroppsliga, verbala och rumsliga resurserna. Jag har använt mig av videodokumentering av tre lärsekvenser samt deltagande observation. I analysen av min empiri använder jag mig av Michael Hallidays metafunktioner för att studera formens betydelse för innehållet.