Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

Bakgrund: Passiv eutanasi innebär ett undanhållande eller tillbakadragande av livsuppehållande behandling och är både lagligt och etiskt godkänt i de flesta länder. Sjuksköterskan spelar en stor och avgörande roll vid passiv eutanasi då hen har en viktig roll gällande vårdandet av personer i livets slutskede och för att ge stöd och tröst åt deras anhöriga.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att Delta Vid passiv eutanasi.Metod: Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio artiklar där en manifest innehållsanalys utfördes.Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier; att ta ansvar, innefattar sjuksköterskans ansvar och dess konsekvenser, att vara en del i beslutstagandet innefattar sjuksköterskans behov av att få dela med sig av sin kunskap, att bli emotionellt påverkad beskriver hur vårdandet påverkar sjuksköterskorna och att ge vård vid livets slutskede, ger en bild av hur man ger ett värdigt avslut. I dessa kategorier återfanns även tolv underkategorier.Slutsatser: Den mest centrala delen av passiv eutanasi var att ge ett värdigt avslut. Detta kunde göras genom att få vara en del av beslutstagandet samt att se till de anhöriga och inkludera dem i vården..

Syftet med studien var att under en femveckorsperiod undersöka möjligheterna till att förändra elevers motivation till fysisk aktivitet. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställning:Vad sker med elevers motivation till fysisk aktivitet om den praktiska undervisningen utformas efter self-determination theory?För att utforma den praktiska undervisningen efter self-determination theory valdes Engstöms praktiker som en grund och stöttepelare i planeringen och genomförandet av lektionerna. Vilket gav en underliggande frågeställning till den ovanstående:- Vilka praktiker finns representerade i underökningsgruppen?Studien har genomförts på en högstadieskola i mellersta Sverige, där två klasser i årskurs (åk) 8 valdes ut att delta i studien.

Vid prehospital patientkontakt är symptom och problem ofta tydliga, men ibland är det svårt att få en utförlig anamnes på grund av språksvårigheter eller medvetandepåverkan. Symptomen kan också vara diffusa och svårtolkade. Efter avlämnandet på mottagande enhet, vilket vanligtvis är en akutmottagning, finns det funderingar hos ambulansperso-nalen om vad som hände efteråt med patienten och om de kunde ha fått bättre prehospitalt omhändertagande. Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonals behov av uppföljning av vårdade patienter.En enkät skickades ut till åtta ambulansstationer i Västsverige under våren 2008. Till-stånd från enhetschefen på respektive station inhämtades och personalen fick frivilligt delta i studien.

Bolivia genomförde neoliberalt inspirerade reformer under 1990-talet. En av lagarna som kom till då, Law of Popular Participation, decentraliserade vissa besluts- och planeringsprocesser till lokal nivå. Ett centralt inslag i lagen var det ökade deltagande och inflytande som den ämnade ge kvinnor och förfördelad landsortsbefolkning. Som spunnen ur en neoliberal tradition, syftar vår litteraturstudie till att undersöka effekten av lagen om definitionen av civilsamhälle breddas utom dessa ramar. I studien undersöks effekten av lagen; dels på kvinnornas situation, dels på klyftorna mellan stad och landsbygd utifrån vårt civilsamhälleliga ramverk.

Vad för markmaterial som ligger på marken har stor inverkan på om ett barn med rörelsehinder kan medverka i leken eller inte. Detta arbete bygger på intervjuer från Ulriksbergskolan i Växjö. Intervjuerna har gjorts med barn, skolpersonal, föräldrar samt verksamma tjänstemän som har någon sorts anknytning till skolan eller utemiljö i allmänhet. Studien handlar om rörelsehindrade barns framkomlighet på olika markmaterial. Studien har genomförts i Växjö stad, mitt i Småland.

Bakgrund: Som en följd av organisationernas förändrade behov och krav på mer flexibla lösningar har det blivit allt viktigare för företagen att på ett smidigt sätt hantera förändringar. Mentorskapsprogram är ett förfarande som allt mer har kommit att användas inom företag för att åstadkomma utveckling och engagemang för förändring. Syfte: Syftet är att med hjälp av en retrospektiv studie redogöra för hur ett mentorskapsprogram påverkar individen och i förlängningen även organisationen. Genomförande: För att få reda på vilken påverkansgrad ett mentorskapsprogram har på dess deltagare har vi intervjuat personer som deltog i Saab Aerospace första mentorskapsprogram 1992-1993. Resultat: Våra resultat tyder på att de individer som genomgår ett mentorskapsprogram stegvis förändrar sin syn på den företeelse som mentorskapsprogrammet riktar sig mot, genom att individernas uppfattningar, värderingar och handlingar förändras.

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor.

Syftet med denna studie är att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och föräldrars möjligheter och begränsningar kan förstås utifrån lärarens förväntningar på och föreställningar om konsumtion. Våra centrala frågeställningar är: vilka förväntningar har lärare på föräldrar i fråga om konsumtion och vilka föreställningar finns bland lärare om föräldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frågeställning är om det går att finna någon relation mellan lärares förväntningar på konsumtion och socioekonomiskt skolområde. För att besvara våra frågeställningar intervjuar vi åtta lärare från olika socioekonomiska skolområden i två kommuner med hög segregation.I vår studie finner vi att lärare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna ställa på föräldrar i fråga om konsumtion till vilket socioekonomiskt område som de arbetar i.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid.

Sammanfattning: Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur elever som idag inte aktivt deltar på lektionerna motiverar detta.Frågeställning:? Vilka faktorer påverkar eleverna till aktivitet/inaktivitet på lektionerna?? Vad krävs för att eleverna aktivt ska vilja delta på lektionerna?MetodVi har valt att utföra en kvalitativ intervjustudie med sju gymnasieelever med låg deltagande på lektionerna i idrott och hälsa. Elevernas svar har sedan tolkats med hjälp av den teoretiska modellen KASAM.ResultatEleverna anser att valet av aktiviteter är en stor anledning till att de inte deltar i undervisningen. De tycker att lektionsinnehållet är för enformigt och skulle istället vilja ägna sig åt mer individuellt anpassade aktiviteter som de har nytta av i framtiden. De saknar idag en motivering till varför de utför de olika momenten i undervisningen och förstår inte heller vad de ska ha för nytta utav den.SlutsatsResultaten visar att eleverna ofta väljer att inte närvara på lektionerna eftersom de känner sig dåliga.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).