Postoperativa förvirringstillstånd hos äldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsättning, längre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i värsta fall till mortalitet. Det kan lätt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstånd eftersom det finns likheter med demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att använda omvårdnadshandlingar för att minska postoperativt Delirium hos äldre. Litteraturöversikten baserades på två frågeställningar som utvecklats från syftet: 1) Vilka omvård-nadsinterventioner finns för att upptäcka, förebygga och behandla Delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjälp för patienter med post-operativa förvirringstillstånd? Studien baseras på 24 vetenskapliga artiklar.

Postoperativa förvirringstillstånd hos äldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsättning, längre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i värsta fall till mortalitet. Det kan lätt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstånd eftersom det finns likheter med demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att använda omvårdnadshandlingar för att minska postoperativt Delirium hos äldre. Litteraturöversikten baserades på två frågeställningar som utvecklats från syftet: 1) Vilka omvård-nadsinterventioner finns för att upptäcka, förebygga och behandla Delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjälp för patienter med post-operativa förvirringstillstånd? Studien baseras på 24 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Intensivvårdspatienter utsätts för en påfrestande situation, vilket kan bidra till utvecklandet av iva-Delirium. Iva-Delirium är en form av hjärndysfunktion som leder till ökad sjuklighet, ökad mortalitet och ökade vårdkostnader i form av förlängd vårdtid. Studier visar att trots att iva-Delirium är vanligt förekommande inom intensivvården så missas tillståndet ofta. Bedömningsinstrument för att identifiera iva-Delirium finns men används vanligen i liten utsträckning inom svensk intensivvård. Detta kan leda till att intensivvårdssjuksköterskor, utifrån personlig erfarenhet, utvecklar olika strategier för att vårda patienter med iva-Delirium.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Risken för att drabbas av ett intensivvårds-Delirium under vårdtiden är av varierande storlek. Om patienten drabbas av ett Delirium kan det leda till allvarliga konsekvenser. Konsekvenserna innefattar en ökad mortalitet, längre vårdtid, ett ökat lidande och även att kostnaderna blir högre. De bedömningsinstrument som finns används i varierande grad på olika intensivvårds-avdelningar världen över. Det mest valida och användbara är Confusion Assesment Method, CAM-ICU; ett mätverktyg utarbetat för att användas inom intensivvården där det kan användas på patienter som fortfarande är intuberade och således inte har en möjlighet att uttrycka sig verbalt.Syfte: Belysa den aktuella forskningen gällande omvårdnad av patienter som drabbats av intensivvårds-Delirium.Metod: Studien är en litteraturöversikt med mixad metod och konvergent design.Resultat: Studien visar att omvårdnadsåtgärder gällande behandling av intensivvårdsDelirium används men det finns inga riktlinjer för hur patienterna ska behandlas.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är Delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt Delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt Delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

Hos äldre som vårdas på sjukhus efter en operation är Delirium en vanlig komplikation. Tidigare studier visar att postoperativt Delirium resulterar i förlängd sjukhusvistelse och ökad mortalitet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnad i samband med postoperativt Delirium. Metoden var en litteraturstudie byggd på 17 artiklar ur databaserna CINAHL och Medline. Studien genomfördes enligt en modifierad version av Polit och Becks (2012) modell för litteraturstudier.

IntroduktionIntensivvårdsDelirium är en vanlig och allvarlig komplikation av intensivvård och det är viktigt att det upptäcks och behandlas tidigt. Trots att detta är välkänt är det sällsynt att intensivvårdsavdelningar arbetar aktivt för att screena patienter för intensivvårdsDelirium, och få studier har gjorts för att klargöra hur intensivvårdssjuksköterskor uppfattar intensivvårdsDelirium. Det screeningsinstrumentet som vi valt att undersöka uppfattningen om är Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM- ICU). SyfteSyftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskornas uppfattning om intensivvårdsDelirium, och det enda till svenska översatta och validerade screeningsinstrumentet CAM-ICU.MetodVi har gjort en fördjupad forskningsplan och en pilotstudie. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fyra intensivvårdssjuksköterskor och analyserades sedan med fenomenografisk metod.

The aim: was to describe and compare a group of experts and critical care nurses' agreement in detecting Delirium in intubated, ventilator treated patients with sedation / analgesia, before and after an in house training intervention with the instrument Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU).Method: A quasi-experimental study, one group pretest - posttest design. A convenience sample of 17 critical care nurses in a general intensive care unit included. To detect Delirium the instrument CAM-ICU was used, 21 paired tests before and 22 after an educational intervention.Main Results: The results showed that after an in house training intervention sensitivity and kappa coefficient improved of the characteristic 1 "acute onset and fluctuating course," an improvement that was significant. In other features, and overall values were signs of numerical improvement and deterioration in sensitivity, specificity and kappa coefficient but no significant change.Conclusion: Implementing a new instrument for detecting Delirium in clinical practice requires education and follow-up. A small sample of critical care nurses with varying ability to use the new instrument and the fact that patients' status may change rapidly making it difficult to draw any conclusions from this study.

The aim: was to describe and compare a group of experts and critical care nurses' agreement in detecting Delirium in intubated, ventilator treated patients with sedation / analgesia, before and after an in house training intervention with the instrument Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU).Method: A quasi-experimental study, one group pretest - posttest design. A convenience sample of 17 critical care nurses in a general intensive care unit included. To detect Delirium the instrument CAM-ICU was used, 21 paired tests before and 22 after an educational intervention.Main Results: The results showed that after an in house training intervention sensitivity and kappa coefficient improved of the characteristic 1 "acute onset and fluctuating course," an improvement that was significant. In other features, and overall values were signs of numerical improvement and deterioration in sensitivity, specificity and kappa coefficient but no significant change.Conclusion: Implementing a new instrument for detecting Delirium in clinical practice requires education and follow-up. A small sample of critical care nurses with varying ability to use the new instrument and the fact that patients' status may change rapidly making it difficult to draw any conclusions from this study.

The aim: was to describe and compare a group of experts and critical care nurses' agreement in detecting Delirium in intubated, ventilator treated patients with sedation / analgesia, before and after an in house training intervention with the instrument Confusion Assessment Method for the Intensive Care Unit (CAM-ICU).Method: A quasi-experimental study, one group pretest - posttest design. A convenience sample of 17 critical care nurses in a general intensive care unit included. To detect Delirium the instrument CAM-ICU was used, 21 paired tests before and 22 after an educational intervention.Main Results: The results showed that after an in house training intervention sensitivity and kappa coefficient improved of the characteristic 1 "acute onset and fluctuating course," an improvement that was significant. In other features, and overall values were signs of numerical improvement and deterioration in sensitivity, specificity and kappa coefficient but no significant change.Conclusion: Implementing a new instrument for detecting Delirium in clinical practice requires education and follow-up. A small sample of critical care nurses with varying ability to use the new instrument and the fact that patients' status may change rapidly making it difficult to draw any conclusions from this study.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande ålder. Det är en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstånd som allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller läkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvårar vårdandet, förlänger vårdtiden samt innebär ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet är att identifiera omvårdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vårdas på sjukhus.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

Bakgrund: Fallolyckor bland äldre är ett stort samhällsproblem, risken för fall och fallskador ökar markant med åldern. Äldre som vårdas på sjukhus är speciellt utsatta, med hög fallrisk och högre andel svåra skador efter fall. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för patientsäkerheten och att aktivt förebygga fallolyckor. Effektiv fallprevention kräver att riskfaktorer till fall identifieras hos individen. Det praktiska fallpreventiva arbetet i dagens sjukhusvård är främst organiserat i åtgärdsprogram mot ett flertal riskfaktorer.