Den svenska rovdjurspolitiken har präglats av starka intressekonflikter och riksdagsbeslutets verkställande från 2001 (att behålla eller återställa rovdjurens gynnsamma bevarandestatus) har visats sig problematisk. Rovdjurspolitiken och dess implementering har lidit av bristande legitimitet och effektivitet. Syftet med de nya viltförvaltningsdelegationerna har varit att förbättra förvaltningen i rovdjurspolitiken genom att inkludera olika intressen i förvaltningsarbetet. Det bakomliggande och långsiktiga målet för de nya viltförvaltnings-delegationerna är att utöka acceptansen för rovdjuren bland befolkningen genom regionalt ansvarstagande och lokalt inflytande.Viltförvaltningsdelegationerna är ett nytt inslag i den svenska vilt- och rovdjurspolitiken. Den har tydlig karaktär av det som i statsvetenskapliga sammanhang ofta kallas för governance.

Uppsatsens syfte är att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsätt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgå, det vill säga hur de gör när de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda på hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger från förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det är viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, då de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det Deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), är ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna använder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Den här studien syftar till att undersöka genuskonstruerande i en specifik gymnasieklass samt analysera dess betydelse för deliberativ kommunikation. Utgångspunkterna i studien är alltså dels ett utbildningsideal ? dels en genusteori. Deliberativ kommunikation är en samtalsform med målet att flera aspekter av en fråga ska bli beaktade i ett respektfullt samtal där alla fritt får säga sin mening och bli lyssnade till. Genus ses som konstruerat och föränderligt, samtidigt som det finns normer som ger kontinuitet.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av Deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, Deliberativa samtal och flerstämmighet som metod.

I den här uppsatsen presenteras hur personliga filmsamtal kan bidra till främjandet av ett etiskt reflekterande förhållningssätt i en interkulturell undervisning. Fyra ungdomar i två mångkulturella gymnasieskolor delar med sig av sina reflektioner över en vald favoritfilm genom individuella samtal. Mina analyser av data jämförs med Axelssons (2008) studie Film och mening varifrån jag också hämtar analysverktygen som delvis ligger till grund även i denna studie. Min studie visar på både likheter och skillnader i respondenternas utsagor kring deras upplevelse av filmens presenterade berättelse och sina egna reflektioner över personliga etiska och moraliska val. Resultatet visar värdet av att följa upp ungdomarnas egna berättelser av upplevd verklighet som ett interkulturellt undervisningsinnehåll.

Syftet med min undersökning var att undersöka vilka arbetssätt och metoder några gymnasielärare använder sig utav i sin undervisning för att främja grundläggande demokratiska värderingar. Jag har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap. I min undersökning framkom att gymnasielärarna använder sig av Deliberativa samtal för attfrämja elevernas demokratiska värderingar. Lärarna beskriver även att de använder sig av studiebesök, föreläsningar, grupparbete samt tvärgruppsredovisningar. De berättar även att de bemöter elever som uttalar sig främlingsfientligt med fakta och sakargument samt påvisar att fördomarna saknar grund.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det Deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den Deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det Deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det Deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den Deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det Deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

Tekniken expanderar på olika sätt inom skola och utbildning i den digitala tidsåldern. Ett uttryck för detta är så kallade 1:1-lösningar, det vill säga tekniklösningar där varje elev har sin egen dator. Det anstår forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att på bästa sätt främja elevernas lärande, vilket torde vara särskilt angeläget nu då det ännu inte är vederhäftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att främja elevers lärande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag på hur tekniken kan integreras i undervisningen för att främja elevers lärande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lärplattformen Socrative. Centrala frågeställningar är hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lärande och hur detta verktyg kan påverka elevers motivation.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lärande ska främjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angående dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lärande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjälp för elevers lärande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var främjande för elevers lärande i samtal och diskussioner. Betydelsen av Deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, där betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Denna studie ligger inom ramen för forskningsområde kring utbildning och lärande i vuxenlivet, läraryrkets praxislärande och utveckling. Syfte: Syftet med studien är att belysa och problematisera samt berätta hur lärare beskriver sin egen verksamhet i det dagliga samtalet, att upptäcka mönster i förändringsarbetet. Undersökningen fokuserar på följande fenomen: innehåll i process, lärandeprocess och förändringsresultatet. Vilka frågor lyfts fram i samtalen? Vad är det som karakteriserar en lärande process? Hur framträder förändring i reflekterande samtal? Teori: Deliberativa samtal genom aktionsforskning samt analys via teorin kommunikativt handlande.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade Deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för Deliberativa samtal.

När ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin närhet och sina jämnåriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra något åt det som jag tycker är viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjälp av rollspel lär sig ungdomar att förstå olika sociala spel och händelser i samhället. Genom värderingsövningar lär sig unga människor nya sätt att förstå sig själva men också sin närmiljö. Detta ger individen en starkare självkänsla men också en starkare grund att stå på då de arbetar med drogförebyggande arbete.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka samband mellan läroplanernas värde-grundsbeskrivning och kurs-/ämnesplanerna i svenskämnet för att se vilka möjligheter som finns för ett svenskämne genomsyrat av värdegrunden. Det är framför allt två fak-torer som föranledde undersökningen i denna uppsats. För det första innebär de nya styrdokumenten att lärarna måste analysera och diskutera dem för att se hur man kan arbeta med dem. För det andra måste värdegrunden numera genomsyra skolans verk-samhet, vilket även inbegriper all undervisning i alla ämnen. Undersökningen har inne-burit att läroplanernas värdegrundsbeskrivningar och svenskämnets kurs-/ämnesplaner har analyserats och jämförts från årskurs 7 till och med gymnasiet.