Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider..

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Sexualitetens och den sexuella hälsans betydelse för människans välbefinnande är väl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte får den hjälp de önskar av sjukvården gällande sexuell hälsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstå vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsättningar för samtal om sexuell hälsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Examensarbetet behandlar delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevdelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet delaktighet innebär.

Vårt syfte har varit att undersöka och beskriva barnens samtal vid frukostmåltiden vid två avdelningar i en förskola där den fysiska miljön är utformad på olika sätt. Vi har även valt att studera förskollärare/ barnskötares inverkan på barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur många och vilka samtalsämnen som fördes under frukostmåltider på två avdelningar i en förskola och hur förskollärare/ barnskötare inverkade på barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollärare på varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som är aktuell under frukostmåltiden till exempel bord, stolar och vem som bestämmer var barnen ska sitta.

Vi lever idag i ett kommunikationsrikt samhälle där vi har möjlighet att dagligen delta i och höra ett flertal samtal. Samtalen kan vara av både formell och informell karaktär och kräver olika ansträngningar av oss. Av de här anledningarna vore det naturligt att vi övar oss i att samtala i skolan, speciellt eftersom mycket tyder på att samtal är en förutsättning för lärande. Syftet med den här studien är således att öka kunskap om hur samtal inleds i ett klassrum i svensk skola. Ämnet har undersökts genom att videofilma fyra lektioner i en femteklass och därefter analysera materialet med hjälp av konversationsanalys (CA). Samtalsdeltagarna har varit de 21 elever, i åldrarna 11-12 år, som ingår i klassen och deras klasslärare.

Denna uppsats handlar om bildsamtal med förskolebarn, där de pratar om sina egna bilder samt konstnärers verk. Syftet med undersökningen är att jag vill veta hur sådana samtal kan te sig i praktiken.Som metod vid undersökningen har jag använt mig av en kvalitativ undersökning genom bildsamtal. Detta för att det inte är det man vet eller tror sig veta innan som är viktigast, utan det är erfarenheterna man får genom undersökningen som är väsäntligt. Detta visar två olika former av bildsamtal där samtal om konstbilder är det ena och samtal om barnens egna bilder är det andra.Slutligen kan man se att de abstrakta konstbilderna gav mer i tolkningarna vad det gäller barnens fantasi. När barnen berättade om sina egna bilder kunde de berätta om dem på ett sätt som gav innehållet mening.Nyckelord: Bild, förskola, konst, samtal.

Syfte med studien var att beskriva motiverande samtal som användbar metod i hälso- och sjukvårdspersonalens hälsofrämjande arbete med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod var en deskriptiv litteraturstudie som inkluderade 12 stycken vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i databaserna Medline/PubMed och Cinahl. Resultat visade att motiverande samtal är en användbar metod framförallt för sjuksköterskan men är även användbar för all hälso- och sjukvårdpersonal. Resultatet visar även att motiverande samtal är en användbar metod i det hälsofrämjande arbetet utanför vårdrummet.

Examensarbetet behandlar urval rön av betydelse för elevers självförtroende funna i litteratur och elektroniskt tillgängliga uppsatser, doktorsavhandlingar och artiklar. Bibliotek, Libris, ERIC och DIVA är huvudsakliga källor. Engelska och svenska källor har analyserats. Några teoretiska ansatser har påverkat urvalet. Georg H.

Att samtala kring böcker är en arbetsmetod som många författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs två och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen ämnar även se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever bokläsning.Tidigare forskning finns inom det nämnda ämnet, men med fokusering på lärarens uppgift. Denna studie fokuserar istället på hur eleverna upplever samtal kring böcker.Studien bygger på en kvalitativ undersökning där intervjuer med 41 elever på tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet på att samtal kring böcker används eller har används i undervisningssituationer.

Uppsatsen fokuserar på läroplanen Gy11:s syftesformulering att svenskämnet ska ?leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda skönlitteratur [?] som källa till självinsikt.? Frågor den vill besvara är hur man som pedagog kan integrera detta syfte i undervisningen och vilka förutsättningar pedagoger faktiskt har att göra detta utifrån läroplanen Gy11. I uppsatsen finns också ett resonemang om mätkultur och bedömning.Utifrån bland annat Moira von Wrights och Bert J.J. Biestas diskussioner kring unikhet och intersubjektivitet visar resultatet att pedagoger bland annat kan integrera syftet genom Deliberativa samtal, genom att lära via litteratur och genom att arbeta med texter som slår an och utmanar elever. Resultatet ställs emellertid mot Gy11:s krav att undervisningen i större utsträckning ska inriktas mot kunskaper om litteratur och elevers prestationer.   .

Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra?Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade.

In order to get a better understanding of the interaction between employees and their technical work tools one needs to know what factors influence the interaction. The purpose of this study was to examine if there is a correlation between the personality traits Extraversion (E) and Neuroticism (N), tested with Eysenck Personality Inventory (EPI), and experience of the new Intranet among employees at The Swedish National Transport Administration (SNTA), and also to gather information of employees? opinions about the new Intranet. A survey, containing questions about the Intranet and a personality test (EPI), was posted on SNTA?s Intranet for eight workdays (N = 88, females = 53, males = 35).

Detta är en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lärares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. Huvudfrågorna är hur väl man anser att informationen om GY11 har nått ut till skolan och på vilket sätt detta har skett samt hur lärare förhåller sig till de nya förändringarna, både i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt påverkar framgången för implementering av reformer, närmare bestämt lärares upplevda behov av förändring samt vikten av Deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora ansträngningar för att få ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lärarna generellt är mycket positivt inställda till förändringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven på dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).