Bakgrund: Peritonealcarcinos är en allvarlig cancerform och cirka 250-300 svenskar varje år. Idag genomförs de omfattande operationerna CRS och HIPEC på en del av denna patientgrupp. Tidigare forskning visar att perioperativa samtal kan gynna patienter som genomgår omfattande kirurgiska ingrepp.    Syfte: Syftet med studien var att jämföra det postoperativa förloppet hos peritonealcarcinospatienter som fått perioperativa samtal med patienter som inte fått dessa samtal.Metod: Urvalet var konsekutivt och bestod av 89 journaler tillhörande peritonealcarcinospatienter. Interventionsgruppen bestod av patienter som genomgått CRS och HIPEC och som i samband med detta fått perioperativa samtal.

Denna studie syftar till att undersöka äldre människors upplevelser av åldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av åldrandet och vilken funktion samtal kan ha när det gäller äldre människors livskvalitet. Då gruppen äldre i Sverige fortsätter att öka behövs mer kunskap om hur samhället skall bemöta de utmaningar som följer och kunna främja äldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom äldreomsorgen både som praktik och forskningsfält.Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, där likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Sexuellt överförda infektioner (STI) har ökat sedan mitten på 1990-talet, framförallt klamydia. Unga är en utsatt grupp i detta avseende och behovet av preventiva åtgärder är stort. Ungdomsmottagningar bland andra vårdinrättningar är en viktig kanal för de preventiva insatserna. Det finns dock inga nationella riktlinjer för hur samtal om STI ska gå till som vårdpersonalen på ungdomsmottagningarna kan följa. Forskningen om hur arbetet ser ut idag är även mycket begränsad.

SyfteStudiens syfte är att undersöka förskoleklassens ursprungliga idéer och förskoleklassen som en mötesplats mellan olika pedagogiska strömningar.MetodUndersökningen är kvalitativ och bygger på observationer och samtal med inspiration av en etnografisk ansats. För att svara på mitt syfte har jag dels läst litteratur, gjort observationer i en förskoleklass och haft ett antal informella samtal med två förskollärare. Jag har även haft formella samtal med två förskollärare, en grundskollärare och en rektor.ResultatResultatet som jag anser att jag har kommit fram till är att förskollärarna i den förskoleklass som jag har undersökt tar tillvara barns intressen och bygger vidare på deras egna erfarenheter. Förskolepedagogiken ser barnen i ett helhetsperspektiv och aktiviteterna är barncentrerade. Förskollärarna använder sig av den lärande leken och ett för barnen meningsfullt innehåll.

Som sjuksköterskor träffar vi i många olika vårdsituationer patienter som har valt en livsstil som påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. I västvärlden lever många idag på ett överflödigt sätt, som våra kroppar inte är skapta för. Några av de livsstilsfaktorer som i dagens samhälle skapar ohälsa och sjukdom är bland annat rökning, alkohol, brist på fysisk aktivitet och övervikt. Som sjuksköterskor har vi skyldighet att bland annat förebygga och motivera till förändring av skadliga livsstilsfaktorer. Att genomföra en sådan förändring är inte enkelt och som patient behövs mycket stöd och motivation för att klara av en sådan förändring.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig folksjukdom där eventuella livsstilsförändringar kan vara viktiga för att behålla hälsan. För att lyckas med detta krävs motivation och stöd. Motiverande samtal går ut på att motivera patienten till förändring och innehåller olika moment såsom att lyssna, reflektera och guida patienten till ett hälsofrämjande mål som patienten själv satt upp. Syfte: Att undersöka diabetespatienters och vårdgivares upplevelser och erfarenheter av metoden motiverande samtal vid livsstilsförändringar. Metod: 13 artiklar lästes och analyserades med kvalitativ metod.

Bakgrund: Osunda levnadsvanor kan vara förenade med en ökad risk för sjukdom och död. Hjärt- och kärlsjukdom, fetma, typ 2-diabetes är exempel på sjukdomar som kan undvikas genom förbättrad livsstil. Att kunna motivera patienten till livsstilsförändring är en viktig del av sjuksköterskans arbete för att främja hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det är därför av stor betydelse att sjuksköterskan använder en effektiv metod som verkligen främjar patientens motivation till varaktig förändring. Syfte: Syftet med C-uppsatsen var att klargöra om det motiverande samtalet påverkar patienten till en varaktig livsstilsförändring.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Få studier har undersökt effekten av motiverande samtal på varaktig livsstilsförändring.

SAMMANFATTNINGSedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen ? ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng.

Mitt syfte med denna uppsats är att studera tre elevvårdskonferenser för att först se om deras innehåll överensstämmer med vad Cilla Lindblom Larsson skriver om utvecklings-samtal på grundskolan, att de handlar om pojkarnas skolbeteende och de råd och anvis-ningar pojkarna får där är moraliserande och tillrättavisande, och sedan undersöka hur samtalsstrukturen ser ut i dessa konferenser.I arbetets första del undersöker jag vad dessa elevvårdskonferenser handlar om och kommer fram till att det rimmar illa med vad styrdokumenten avser - samtalen är inte dialogiska eller demokratiska och man pratar inte om kunskapsutveckling utan om upp-förande.När jag jämför mina resultat med den bild Lindblom Larsson gett av utvecklingssamtal på grundskolan kommer jag fram till att innehållet i två av elevvårdskonferenserna (1 & 2) stämmer helt överens med vad hon påstått.I den tredje elevvårdskonferensen (3) ser det annorlunda ut. Där tillrättavisar man inte pojken för dåligt uppförande, men tio av femton omdömen ligger i vad jag kallar gråzo-nen. De är tvetydiga och kan uppfattas som uppförande lika väl som kunskap. Jag påpe-kar att det kan betyda att Cilla Lindblom Larsson även skulle ha funnit att elevvårdskon-ferens 3 bekräftar hennes resultat eftersom pojken i elevvårdskonferens 3 just kan ha upp-fattat gråzonsomdömena som anmärkningar på hans beteende snarare än på kunskaper. Som jag ser det är dock den tredje elevvårdskonferensen (3) ett ?bättre? samtal, eftersom det där, i jämförelse med de andra samtalen, förkommer dialog och en positivare sam-talston.I arbetets andra del studerar jag samtalens struktur och finner att alla tre elevvårdskon-ferenser liknar institutionella samtal.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news inthe comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative.To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpretthe data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebookpages. Ju?rgen Habermas theory about deliberative democracy together with theoriesabout public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determinethat a comment was deliberative it had to contain an argument and be written withtolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or bothof these criteria?s and therefore weren?t deliberative.

Syfte: syftet med undersökningen är att studera språkliga egenskaper och hur de kommer till uttryck i bloggar. Teori: vi använder oss utav teorier som behandlar begreppen offentlighet, nätverkssamhälle, flödesrum, konvergens och narcissism.Metod: kvalitativ och kvantitativ analys står som grund för insamlingen av det empiriska materialet. En netnografisk studie har utförts för att få kunskap hur det ser ut på bloggarna. För att lättare kunna undersöka bloggarnas innehåll har vi dekonstruerat texten och därefter analyserat varje mening. Huvudresultat: resultaten av vår undersökning bekräftar att det inte finns några regler på hur ett samtal på en blogg ska se ut.

Människan är en sällskaplig varelse. Att samtala är för henne en lika självklar handling som den vid närmare granskning är komplex. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt imänniskans sällskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frågeställningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstås medavseende på den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hänsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen är central.

Dagligen möts vårdpersonal och patienter och samtal utgör en central del i vårdrelationen. Inom hälso- och sjukvård gäller sekretess enligt sekretesslagen som skydd för patienters personliga integritet. Tidigare forskning samt författarnas egna erfarenheter som verksamma inom vården, visar att sekretesslagen inte alltid följs när patienter blir inlagda på sjukhus och samtal med vårdpersonal sker utan avskildhet. Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplever att samtala med vårdpersonal när medpatienter fanns på samma sal. Studien var en kvalitativ intervjustudie där fyra kvinnor och en man, i åldrarna 30-50 år, intervjuades.