Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns Delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvårdnaden på det sätt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvårdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvården. Familjefokuserad omvårdnad lägger tonvikt på familjers deltagande och engagemang i sitt barns vård. Syfte: Syftet är att undersöka hur familjer och sjukvårdspersonal beskriver familjers Delaktighet inom barnsjukvården i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Det här arbetet handlar om vad sex pedagoger på en förskola anser om sin Delaktighet i lekenoch vad de bygger sitt ställningstagande på. Det tar även kortfattat upp vad barns lek är.Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas tankar kring sin Delaktighet i förskolebarns lekoch att genom observationer se om de omsätter sina ställningstaganden i praktiken.Undersökningen har utförts dels genom intervjuer med pedagoger och dels genomobservationer av pedagogerna i barngrupp. Resultatet som har framkommit visar på att deflesta pedagogerna ser sin roll som att vara närvarande och tillgänglig i leken och de byggersina åsikter på teorier, egna erfarenheter och egenskaper hos barnen. Observationerna harvisat att pedagogerna på den berörda förskolan är delaktiga i barnens lek och att de omsättersina åsikter i praktiken..

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och Delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens Delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och Delaktigheten med sina barn.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vårdhundar/terapihundar i svensk rehabilitering. Interventionerna med vård/terapihundarna benämndes hundassisterad intervention men den arbetsterapeutiska rehabiliteringsprocessen inkluderar ännu fler faktorer, exempelvis utredning. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema, Vårdhunden skapar Delaktighet i och efter rehabiliteringen, bildades med tre tillhörande underkategorier.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gäller barnets möjlighet och rätt till kommunikation och Delaktighet. Följande frågeställningar ska precisera syftet: Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn på förskolan? Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till Delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle föräldrarna önska att det såg ut? Vad innebär begreppen kommunikation och Delaktighet för föräldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via föräldrars berättelser om fenomenen kommunikation och Delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att uppfatta, erfara och förstå olika fenomen.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur några pedagoger i grund- och grundsärskolan (åk 0-3) arbetar med och har användning av Allsången; ett projekt där de övar sånger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det är Kulturskolan där som håller i Allsången. Moderprojektet är Allsången i Angered som funnits i många år. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom Allsångsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet på lärande som säger att det finns möjligheter till lärande och utveckling när människor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna använder sig av Allsångsprojektet på många olika sätt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren återkommer ord som gemenskap, Delaktighet och utveckling.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med Delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, Delaktighet och inflytande.

På en arbetsplats där medarbetarens Delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende Delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av Delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot Delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever Delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, Delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller Delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Henson, E & Riessen, F. Patientens upplevelse av patientnärmre vård. En intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Patientnärmre Vård (PNV) är en aktuell vårdmodell som anammas på allt fler avdelningar runt om i Sverige.

Introduktion: Familjecentrerad vård innebär en process där involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktäriseras av en relation mellan vårdpersonal och familj där båda parter tar åtar sig ansvar för barnets omvårdnad och hälsovård. För barn upplevs en separation från föräldrarna ofta som ett stort trauma, varför det är viktigt att föräldrarna är närvarande under sjukhusvistelsen. Föräldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vård ger således en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vård.

Vi lever i ett komplext samhälle där erfarenheter fort blir omoderna och omvärlden är uppbyggd av skriven information som snabbt förändras. Alla människor ska ha samma möjligheter till att bli demokratiska och delaktiga samhällsmedborgare. För det krävs en läsförståelseförmåga för att hitta strategier för tolkning och reflektion. För personer med funktionsnedsättning är det särskilt svårt att hitta rätt, förstå och framförallt tolka. En nyckel till Delaktighet är läsförståelse. Arbetets syfte är att belysa hur vuxna med lindrig utvecklingsstörning som gått gymnasiesärskolans nationella program använder sin läsförståelse i det dagliga livet efter avslutad skolgång.

Patienters rätt till Delaktighet i sin vård är lagstadgad och patienters rättigheter har stärkts under desenaste decennierna. Delaktighet har i tidigare forskning visat sig vara svårt att definiera och attsjuksköterskor och patienter ofta skattar patientens vilja att vara delaktig olika. Syftet medlitteraturstudien var att få fördjupad kunskap om vilka faktorer som är av betydelse för äldre patientersDelaktighet i sin vård. Litteraturöversikten bygger på tio vetenskapliga artiklar mellan åren 1997-2008.Dessa analyserades med hjälp av innehållsanalys. Fyra teman framkom som betydande faktorer förDelaktighet.

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar på att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort från den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstått som framgångsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa är maktdistans, Delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hänt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förändrats efter införandet av New public management med hjälp av de centrala dragen. Vi har valt att begränsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgått ifrån är den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvärsnittsanalys där vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet på förskolan.