En studie av en lägerskolas betydelse i lärande för hållbar utveckling I denna uppsats undersöker jag en grupp 11- åriga elevers lärande på en lägerskola samt vad de har för syn på natur- och miljöfrågor. Jag undersöker också om lärandet på en aktuell lägerskola kan utgöra en del av lärandet för hållbar utveckling. Lägerskolans roll som komplement till den ordinarie skolverksamheten diskuteras vidare i uppsatsen. Jag har sökt svar på mina frågor genom att observera en klass med 11- åringar från en medelstor stad under deras vistelse på en lägerskola. Jag har följt upp mina observationer med kvalitativa intervjuer. Undersökningen pekar mot att det är möjligt för unga elever att utveckla en förståelse för abstrakta fenomen som människans påverkan på landskap samt människans samspel med naturresurser. Detta menar jag är en viktig byggsten i lärande för hållbar utveckling.

Fokus på basens roll i musik. Hur används instrumentet i ensemblen? Vad händer om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser från jazz och fusion som sätter basen i nytt ljus..

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet.  I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Bakgrund: Familjer har inte alltid deltagit i omvårdnaden på det sätt de gör idag. Under de senaste decennierna har begreppet familjefokuserad omvårdnad lyfts fram och blivit till en central del inom barnsjukvården. Familjefokuserad omvårdnad lägger tonvikt på familjers deltagande och engagemang i sitt barns vård. Syfte: Syftet är att undersöka hur familjer och sjukvårdspersonal beskriver familjers delaktighet inom barnsjukvården i Norden. Metod: Litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design.

Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors vision om hur den bästa psykiatriska omvårdnaden borde bedrivas. En tvärsnittsstudie med deskriptiv ansats användes och materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Data samlades in genom en öppen fråga i ett frågeformulär. Tre kategorier kunde identifieras: Förutsättningar för tillfrisknande och en god livskvalitet, Sjuksköterskans roll i förändringsarbete och Organisation och yttre faktorer. Sjuksköterskorna hade många idéer om hur omvårdnaden skulle kunna förbättras och att patienterna behövde möjlighet att utveckla sin självständighet, mer individanpassad vård, autonomi samt mer kunskap och delaktighet.

Syftet med föreliggande studie var att få ökad förståelse för hur delaktiga svenska föräldrar var i samvaron med dess barn samt hur meningsfull de upplevde samvaron. Denna kvalitativa studie samlade empiri genom semistrukturerade intervjuer med föräldrar (N =14) till barn mellan 6-8 år. Data analyserades med innehållsanalys (Burnard, 1991). Tidigare forskning hade fokus på samvaro och delaktighet vilket kunde påverka hur informanterna såg på meningsfullheten i deltagandet av barnens lek, sysselsättningar men även på barnens delaktighet i planeringen kring familjens aktiviteter. Studiens resultat visade att informanterna ansåg sig lida av tidsbrist vilket negativt påverkade hur de upplevde samvaron och delaktigheten med sina barn.

Syftet med studien var att undersöka vad som sker under och i samband med lässtunden på förskolan. Mer specifikt studerades hur man bearbetade litteraturen och hur samspelet skedde mellan pedagog och barn. Undersökningen utfördes genom observationer vid sex tillfällen på en förskola. Resultatet visar att litteraturen bearbetades genom att man introducerade boken, ställde frågor, klargjorde och återberättade. Bilden spelade dessutom en betydelsefull roll eftersom den utvidgade innehållet i boken och inbjöd till samtal och interaktion.

Syfte med studien är att undersöka pedagogernas tankar kring rörelseträning i förskolan. Metod för datainsamling är kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelseträningen är för barns utveckling. Pedagogerna använder rörelseträning i olika utsträckning. Slutsatsen är att det är pedagogens förhållningsätt som avgör vilken betydelse rörelseträningen har i verksamheten..

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av vårdhundar/terapihundar i svensk rehabilitering. Interventionerna med vård/terapihundarna benämndes hundassisterad intervention men den arbetsterapeutiska rehabiliteringsprocessen inkluderar ännu fler faktorer, exempelvis utredning. Nio arbetsterapeuter deltog i studien och semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema, Vårdhunden skapar delaktighet i och efter rehabiliteringen, bildades med tre tillhörande underkategorier.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva processen i skapandet av en matematikverkstad.I beskrivningen av processen kring ett bestämt förändringsarbete på en skola har jag genomfört en kvalitativ studie. De undersökningsmetoder som använts är ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer.I resultatet visas de faktorer som har en betydande roll i den undersökande skolans förändringsarbete. Studien belyser också vad som kan påverka en process utifrån de deltagandes tidigare kunskaper och erfarenheter kring ämnet matematik. I resultatet redovisas även viktiga aspekter att beakta i uppyggandet av en matematikverkstad, utifrån vad som framkommit i studien såsom tid, förväntningar, delaktighet, ledning, utrymme och ekonomi. .

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med Downs syndrom uppfattar verksamheten i förskolan för sitt barn vad det gäller barnets möjlighet och rätt till kommunikation och delaktighet. Följande frågeställningar ska precisera syftet: Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till kommunikation med pedagoger och barn på förskolan? Hur uppfattar föräldrarna verksamheten i förskolan avseende barnets möjlighet till delaktighet i förskolans aktiviteter? Hur skulle föräldrarna önska att det såg ut? Vad innebär begreppen kommunikation och delaktighet för föräldrarna?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv via föräldrars berättelser om fenomenen kommunikation och delaktighet. Centralt i denna studie har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats. Fenomenografi utgår från olika sätt att uppfatta, erfara och förstå olika fenomen.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur några pedagoger i grund- och grundsärskolan (åk 0-3) arbetar med och har användning av Allsången; ett projekt där de övar sånger med sina elever och till slut samlas för en stor konsert. Respondenterna arbetar i Stenungsund och det är Kulturskolan där som håller i Allsången. Moderprojektet är Allsången i Angered som funnits i många år. Uppsatsen sammanfattar den pedagogiska tanken bakom Allsångsprojektet.Teori: Det sociokulturella perspektivet på lärande som säger att det finns möjligheter till lärande och utveckling när människor möts.Metod: Halvstrukturerade intervjuer med fem medverkande pedagoger.Resultat: Respondenterna använder sig av Allsångsprojektet på många olika sätt och kan urskilja effekter av sitt deltagande. I svaren återkommer ord som gemenskap, delaktighet och utveckling.

Den nya läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi där entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. En del forskning är gjord på gymnasienivå och utifrån ett elevperspektiv. I dagsläget finns ingen forskning angående fritidshem och pedagogens perspektiv när det gäller entreprenöriellt lärande.Syftet med denna fenomenografiska studie är att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lärande på fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt är grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgångspunkt från semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestående av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhållningssätt, främja elevens förmågor och kompetenser, resurskrävande arbetsmetodik samt ett lärande för framtiden.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande.