Bakgrund. Enligt hälso-sjukvårdslagen ska vården så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vårt mål är att skapa en trygg och individanpassad vård, trots detta glömmer vi ibland bort att ta tillvara patientens egen kunskap. Vara välinformerad och att mötas med respekt är en rättighet som patienten har enlig lag.För att möta upp patientens behov av att ta del av den egna vården ställs större krav på sjuksköterskans kunskap gällande patientdelaktighet. Syfte.

Syfte: Vårt syftet är att skapa förståelse för ICAs förändring och utveckling under åren 1993 till 2006 utifrån företagets strategiska beslut. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. För att samla in data till empirin granskades ICAs årsredovisningar för åren 1993 till 2006. Vidare genomfördes semi-strukturerade intervjuer med ICA Handlare, leverantörer och kunder. För att få djup och tillförlitlighet i studien har äkthet och trovärdighet behandlats i metoden.

Bakgrund: Västra Götalandsregionen införde vårdval inom Primärvård hösten 2009. I vårdvalet infördes ett nytt ersättningssystem där ersättning gavs utifrån vårdcentralens patienters ålder, kön och vårdtyngd samt ett antal kvalitetsindikatorer som bland annat visade tillgänglighet och patientnöjdhet. Nya målsättningar skapades för primärvården och detta medförde att medarbetarna inte bara skulle utföra sitt vanliga arbete som tidigare utan även registrera rätt i systemen för att få rättvis ersättning. Dock finns problematik med att styra verksamheten med olika professioner inom sjukvården. Av tradition har medarbetarna i vården arbetat självständigt och fattat beslut.

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut.Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS.Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS..

Ledningen för SSAB i Luleå när en övertygelse om en välmående personal, som en förutsättning för en välmående organisation. I sin strävan att uppnå förutsättningen ingår flera verktyg varav ett är delaktighet, vilket efterfrågas inom ramarna för ett nytt produktionssystem, SSAB One. Syftet med föreliggande examensarbete är dels att undersöka hur ett led med tre chefer samt en coach på SSAB i Luleå arbetar med att skapa förutsättningar för den delaktighet de efterlyser. Vidare att finna svar på hur medarbetarna upplever sina möjligheter att vara delaktiga och hur förutsättningarna kan bli bättre. Metoden karaktäriseras av ett abduktivt tillvägagångssätt.

Arbetsterapeutens uppgift är att främja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 år och som bor i ordinärt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver därför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ välfärdsteknologi, för att främja aktiviteter för äldre personer i ordinärt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ välfärdsteknologi som kan användas som intervention för att främja delaktighet i aktivitet för äldre personer i ordinärt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgängliga via Luleå tekniska universitetsbibliotek.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

Bakgrund:Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverigeav cancer. Att vårda människor som drabbats av en obotlig cancersjukdom innebäratt vårda lindrande. Palliativ vård innebär medicinsk behandling och omvårdnadsom är inriktad på symtomlindring och välbefinnande för patienten och dessnärstående. Syfte: Syftet var attbelysa vad som kan främja välbefinnande hos en patient med cancersjukdom i ettpalliativt skede, ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturstudie som inkluderade 18 artiklar, varav 15kvalitativa (därav en fallstudie), samt tre kvantitativa artiklar.

Syftet har varit att utreda begreppet ?barnets bästa? och förklara vilken svårighet dessa ord har i vår lagstiftning. Analysen har till största del inriktats på barnets bästa vid föräldrars tvister, och efterföljande beslut om vårdnad, boende och umgänge. Arbetet har följt traditionell juridisk metod genom att relevant rättsinformation har tagits fram och sedan tillämpas på frågeställningarna genom en ingående tolkning för att komma till en slutsats. Tolkningen av olika skrivningar i lagtext och andra styrande dokument sker olika hos myndigheter vilket har belysts och visar på svårigheten att nå rätt svar i det enskilda fallet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bästa förstås och bedöms i förhållande till uppgifter om föräldrars våldsutövande och våldsutsatthet av domstolar i LVU-mål respektive vårdnadsmål. I uppsatsen söktes svar på frågeställningar gällande hur domstolen beskrev och kontextualiserade våldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur föräldrars omsorgsförmåga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde på 8 LVU-domar och 10 vårdnadsdomar från åren 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hämtades från den barndomssociologiska forskningen, där barndom och ?vuxenhet? betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall där det förekom uppgifter om att barnet utsatts för våld från en förälder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i föräldraskapet, både i LVU-mål och vårdnadsmål.

Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna? Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen? När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.

Det finns en hel del forskat kring integrering, fast de flesta forskare har utgått ifrån lärare, rektorer och lednings syn på integrering. Jag valde därför att göra min undersökning utifrån elevernas sätt att se på integrering. Det övergripande syftet med min studie var att få kunskap om grundsärskoleelevernas syn på integrering samt uppfattningen av delaktighet i grundskolans klasser på högstadiet. Undersökningen har innefattat tre elevintervjuer där jag har satt elevernas perspektiv i fokus. Hur vida de upplever sig delaktiga eller ej är av varierande grad.

Denna studies syfte var att belysa hur föräldrars delaktighet och insyn vid fritidshemmets verksamhet möjliggörs av pedagogerna samt hur den uppfattas av föräldrarna. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur möjliggör fritidshemmets personal till insyn och delaktighet i verksamheten för föräldrar? Hur uppfattar föräldrarna den pedagogiska verksamheten i fritidshemmet där deras barn vistas? Vilken uppfattning har föräldrarna om fritidspedagogens yrkeskaraktär/roll?Med syftet i fokus har en undersökning gjorts genom enkäter som är en kvantitativ metod. Detta för att få ett brett perspektiv genom flera åsikter.Resultatet visar att föräldrars möjlighet till delaktighet och insyn finns inom räckhåll för föräldrarna, om och när de själva vill. Problematiken i detta tycks ändå ligga i föräldrarnas okunskaper inom ämnet, vilket skulle kunna vara anledningen till det bristande engagemanget.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser, delaktighet och kommunikation av en samordnad vårdplanering (SVP) under en vistelse på ett korttidsboende i ett kommunalt äldreboende. Studien hade en beskrivande design, där nio patienter deltog. Data insamlades genom observationer och intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat från observationerna visade att patientens delaktighet berodde på den egna självständigheten och hur mycket stöd de sökte hos anhöriga. Intervjuresultaten redovisas i tre kategorier.

Rapporten behandlar synen på elevinflytande och elevdemokrati, i skolan i allmänhet och i förskolegruppen i barnskolan i synnerhet.Syftet med vårt examensarbete är att studera vilka uppfattningar det finns om elevinflytande. I den empiriska delen av arbetet studerar vi hur några pedagoger uppfattar orden elevinflytande och elevdemokrati. Vi har också studerat vad eleverna uppfattar att de har för möjlighet till inflytande i skolan.Resultatet bygger på intervjuer och observationer hos förskollärare i barnskola, och intervjuer med deras elever i sexårsgruppen. Vi har funnit att pedagogerna anser att deras lyhördhet för eleverna och dessutom elevernas möjlighet att säga vad de tycker är en definition på elevinflytande. De uppger dessutom att inflytande handlar om respekt för varandra och att även möjligheten till delaktighet i beslut är av vikt när vi talar om elevinflytande och elevdemokrati.