Det finns svårigheteratt uppnå goda dagsljusförhållanden i byggnader idag. Städer förtätas, åtstramande energikrav och bristande kunskap är några av de bidragande faktorerna. Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnads indikator 12 dagsljusbygger på Boverkets byggreglers (BBR) allmänna råd. Till skillnad från BBR kräver Miljöbyggnad verifiering, vilket har visat att dagsljuskravet är svårt att uppnå. Syftet med rapporten var att undersöka hur dagsljusindikatorn upplevs.

Syfte: Att studera och analysera hur implementeringen av balanserat styrkort går till i två verksamheter med avseende på information, dialog och delaktighet. Metod: Vi har använt oss av semistandardiserade personliga intervjuer på lednings-, facklig och individnivå, i två tillverkande företag. Det material som vi erhållit ligger till grund för vår analys och våra slutsatser som vi har arbetat med utifrån vår problemdiskussion. Slutsatser: I de två tillverkande företagen vi studerade lades ingen vikt vid delaktigheten hos de anställda vid införandet av balanserat styrkort. Bristen på delaktighet skapade dålig eller ingen acceptans till förändringen. Detta i sin tur minskade engagemanget och motivationen hos de anställda och resultatet blev inte det ledningen förväntade sig.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Denna studie behandlar delaktighet och inflytande mellan hem och förskola, vilket är ett av förskolans uppdrag enligt styrdokumenten. Vi har valt att genomföra denna studie för att få insyn i hur föräldrar på en förskola uppfattar sin delaktighet och sitt inflytande. Som verksamma i förskolan har vi funderat på om och hur vi möjliggör för föräldrar att förstå det demokratiska uppdraget och de både rättigheter och skyldigheter som det för med sig. Studiens syfte är att beskriva föräldrars uppfattning om delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet och pedagogiska planering. I bakgrunden presenteras tidigare forskning om föräldrars delaktighet och inflytande.

Syfte: Detta examensarbete syftar till att få kunskap om vad som kan bidra till ökad delaktighet för en elev mottagen i gymnasiesärskolan som läser individinkluderat inom ett nationellt program. Utifrån syftet har jag ställt frågeställningar som berör begreppet delaktighet ur olika synvinklar samt även hur de organiserar den vardagliga verksamheten kring eleven. Jag har även tittat på om det går att se några skillnader på elevens delaktighet mellan gymnasiesärskolan och det nationella programmet?Teori: Fältstudien har en övergripande sociokulturell ansats som är inriktad på att se i vilka sammanhang som delaktighet uppstår för en inkluderad särskoleelev på ett nationellt program inom gymnasieskolan. Fältstudiens forskningsintresse kan då beskrivas i termer av att beskriva, tolka och förstå hur delaktighet visar sig för eleven.Metod: Vad gäller metod och insamling av data så har inspiration hämtats från etnografin då studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod är deltagande observationer samt intervjuer med lärare och elev.Resultat: Resultatet visar att personliga egenskaper och sociala förmågor har stor betydelse för hur eleven upplever sig delaktig på det nationella programmet.

Denna uppsats behandlar acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om acceptans. Experter har länge trott att bristen på acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i utförandet av aktiviteter hos barn och ungdomar med autism. För att studera detta intervjuades elva arbetsterapeuter verksamma inom barn och ungdomshabilitering med erfarenhet av att möta personer med autism inom barn och ungdomshabiliteringen. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ? Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom tekniska interventioner, Att främja barnets/ungdomens delaktighet i utförande av aktiviteter genom interaktion med andra, Att främja delaktighet i utförande av aktiviteter genom strategier samt Att utforma interventioner som utgår ifrån person?.

Syftet med denna studie var att undersöka några lärares erfarenheter gällande att göra elever på gymnasiesärskolan delaktiga i bedömningen av deras kunskapsutveckling. Metoden jag använde mig av var intervjuer. Jag utförde studien i en mellanstor svensk kommun bland sex lärare som arbetade på gymnasiesärskolans nationella program. För att utröna vilka former av delaktighet som förelåg, använde jag mig av Harts (1997) delaktighetsstege. Resultatet visade på att alla lärare ansåg elevers delaktighet som viktigt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur adoptivföräldrar som adopterat barn internationellt, upplevde sin delaktighet och utsatthet i sin medgivarutredning. Utöver detta undersöktes hur familjerättssekreterare upplever att de kan bemöta adoptivföräldrar utifrån ett professionellt förhållningssätt. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ ansats där sex personer intervjuades, fyra stycken adoptivföräldrar respektive två familjerättssekreterare. Det empiriska materialet tolkades utifrån teorier som omfattade makt och roller inom det professionella arbetet med människor. Resultatet visade att det fanns delade uppfattningar bland samtliga respondenter angående tankarna om delaktighet, utsatthet, bemötande och professionellt förhållningssätt.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka om lärare i två städer i Mellansverige upplever sig arbeta för delaktighet i undervisningen. Åtta lärare intervjuades gällande deras syn på bland annat koncentrationssvårigheter och delaktighet i grundskolan.Resultatet visade att delaktigheten hos elever med koncentrationssvårigheter var minimal på skola A. Tre av fyra lärare förespråkade en undervisningsform som gick ut på att elever med koncentrationssvårigheter arbetade enskilt utanför klassrummet. Endast en av de intervjuade lärarna på skola A bedrev en undervisning där alla elever inkluderas i klassrummet. Resultatet på skola B visade att alla fyra lärare arbetar på ett sådant sätt att eleverna blir delaktiga i undervisningen.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, är en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. Skolgården är den kontext där barnet ofta leker och där fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket är av grundläggande betydelse för god hälsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgårdsmiljö. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer där undersökningsgruppen bestod av fyra barn i åldern nio till 13 år.

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Syftet med studien är att undersöka om olika inskolningsmetoder har betydelse för hur föräldrar upplever sin delaktighet och samverkan vid inskolningen, samt om föräldrarna har någon möjlighet att påverka inskolningsmetoden.Studien är gjord på två förskolor med olika inskolningsmetoder, föräldraaktiv inskolning i tre dagar och traditionell inskolning på två veckor. Studiens utgångspunkt är utifrån en kvalitativ forskningsmetod och med en hermeneutisk ansats. Målsättningen har varit att undersöka hur föräldrar upplever sin egen roll vid inskolningen. För att få inblick och förståelse i detta användes en enkätundersökning. Frågorna delades personligen ut till de föräldrar som ingick i studien.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Då BBIC mötts av både positiv och negativ kritik ifrågasätter författarna vad BBIC gör för barnen. Syftet är att, utifrån behandlarens syn, undersöka vad BBIC bidragit till då det gäller att stärka barnets ställning och öka rättssäkerheten inom socialtjänstens öppenvård. Frågeställningarna rör barns behov, delaktighet, att få sin röst hörd, förändringar i behandlarens arbete samt innehållsskillnader i dokumentationen. Detta har undersökts genom en kvalitativ metod där sex intervjuer genomförts med behandlare inom barn- och familjeenheten. I resultatet framkommer bl.a.