Rennärningen bedrivs idag på ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvändare på dessa marker har under åren uppstått och ett behov av en kunskapsbaserad dialog växte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget är Renbruksplaner (RBP), rennäringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennäringen. Skogsstyrelsen har även tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan användas vid samråd.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

I dagens samhälle är ofrivillig barnlöshet ett växande problem och det är en av de största stressorerna för människor i fertil ålder. Att vara ofrivilligt barnlös kan ha många olika orsaker och är ibland svårt att behandla. Infertilitet är ett tillstånd som orsakar stor smärta och påverkar det psykiska välmåendet för dem som drabbas. Syftet med denna studie var att beskriva män och kvinnors upplevelser av ofrivillig barnlöshet vid infertilitet. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att studera och analysera utvalda artiklar.

SammanfattningI och med att åldern blir högre hos befolkningen än den någonsin varit tidigare betyder det attdet blir allt viktigare att de äldre upprätthåller en hälsosam livsstil. En betydande del i dettabestår av regelbunden fysisk aktivitet, vilket vi ville undersöka om de äldre faktiskt utförde.Vi ville också veta vilken effekt de olika träningsformerna, som de eventuellt ägande sig åt,hade på deras upplevda hälsa. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilkaträningsvanor människor i åldrarna 65 till 95 har, hur deras nuvarande hälsotillstånd ser ut ochvilken inverkan olika träningsformer har på deras upplevda hälsotillstånd.I studien har vi använt en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Dessaenkäter innehöll frågor och påståenden om träningsvanor och upplevd hälsa, som varje individfick besvara anonymt. Sammanlagt svarade 30 personer ur urvalsgruppen på enkäten.

Detta är ett 10-poängs examensarbete på C-nivå, som vi under vårterminen avlagt vid Karlstads universitet. Målet med vårt projekt var att skapa ett nytt grafiskt gränssnitt till en komprimeringsalgoritm vid namn PAZ. Nuförtiden finns en hel uppsjö av grafiska gränssnitt till komprimeringsalgoritmer, men inget av dem stöder möjligheten att plugga in en egenutvecklad algoritm. Därför var vi tvungna att skapa vårt eget gränssnitt, som förutom PAZ också skulle stödja ZIP, RAR och andra etablerade algoritmer. Vi har alltså skapat ett grafiskt gränssnitt, vilket är anpassat för en implementation av den nya PAZ-algoritmen.Algoritmen har utvecklats av vår uppdragsgivare Martin Larsson.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott & hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Syftet med studien var att identifiera inställningar till vegetarisk mat bland ungdomar. Genom studien vill vi även uppmärksamma hur elever ställer sig till att det serveras vegetarisk mat i skolan. Intresset väcktes efter att ha märkt problematik och stort motstånd kring vegetarisk mat i olika skolor efter våra verksamhetsförlagda utbildningar.För att kunna arbeta med skolmaten ur ett hållbarhetsperspektiv med fokus på miljö och ekonomi behövs kunskap om vad ungdomar tycker om vegetarisk mat och även hur många dagar i veckan som de skulle kunna tänkas äta vegetarisk mat i skolan. Det kan vara av vinning för planering, inköp och miljömål vid arbete med skolmåltider.Vi använde oss av en kvantitativ metod i form av enkäter som delades ut till 120 gymnasieelever på en gymnasieskola i centrala Göteborg. Resultatet gällande inställningar visar att en majoritet av respondenterna är medvetna om vilken påverkan våra matval har på exempelvis miljön och djurens levnadsvillkor.

Web 2.0 har blivit ett vanligt förekommande ord ute på Internet och i datorrelaterad press. Men vad innebär detta egentligen? Ordet innebär i grund och botten en attitydförändring som har med hur Internetanvändare använder Internet och dess applikationer att göra. Det råder dock delade meningar om vad, vilka tekniker och applikationer, som kan räknas till Web 2.0. I detta arbete reder vi ut begreppet tydligare för att skapa oss en bättre förståelse för ordet och dess innebörd.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av särskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi få fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill även med studien få fram om visionen en skola för alla är möjlig, utifrån pedagogernas inställning. Våra frågeställningar är:?Vad säger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av särskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lärare behöver för att arbeta med integrerade särskoleelever i grundskolan??Vilken inställning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vår kvalitativa studie dela ut intervjuenkäter med öppna frågor.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete.

Under de senaste 20 åren har massage använts flitigt av användare inom det komplementärmedicinska området. Idrottare kan drabbas av träningsvärk både efter träning och tävling och det kan förhindra prestationen. I tidigare studier där det undersökts om massage kan hjälpa mot träningsvärk är resultaten splittrade. De delade resultaten kan bero på olika faktorer men en faktor kan vara instruktionerna massörer får från utbildningsmaterial. Syftet med studien är att utvärdera isolerad specifik instruktion av idrottsmassage från utbildningsmaterial har effekt på återhämtning från träningsvärk.

Traditionella styrmetoder har under en längre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mäta prestationer inom såväl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet är en metod som vuxit fram och som till skillnad från den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till långsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för näringslivet men har även börjat användas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv påverkan på styrningen inom kommunal verksamhet råder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats är därför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bättre förståelse för hur införandet av det balanserade styrkortet påverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka vilken medvetenhet lärare i grundskolans tidigare år har om elevers lärstilar och hur de anpassar sin undervisning för att kunna nå fram till alla elevers lärstilar i klassrummet. Denna undersökning gjorde jag utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. I studien användes en kvalitativ ansats och jag använde mig av semistrukturerade intervjuer och osystematiska observationer som datainsamlingsmetoder. Tre lärare i år 2 och 3 observerades och intervjuades och resultaten som framkom visade på lärarnas medvetenhet och hur de anpassar sin undervisning för att nå fram till elevernas olika sätt att lära på. Lärarna hade en medvetenhet om att undervisningen behöver varieras och att eleverna ska få arbeta på olika sätt eftersom alla elever tycker att olika saker är roliga.

I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen på nytt fram av Wikström. Införandet av en kanon i skolan innebär en lista böcker som alla elever ska läsa. Jag har i detta arbete ställt upp ett antal frågeställningar rörande en litteraturkanon i svenskämnet, hur deras medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebära, vilken problematik som är knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett slags outtalad kanon bland lärare i svenskämnet. Jag har intervjuat sex stycken lärare på gymnasiet med olika lång erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebära, för deras undervisning samt för ämnet i allmänhet. Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags konventionskanon i svenskämnet, och de olika lärarna verkade ha en ganska likriktad syn på vilka de viktiga författarna i svensk och utländsk litteratur är.

I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ?Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna??. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med.