Sök:

Sökresultat:

772 Uppsatser om Delade städer - Sida 35 av 52

VARFÖR HYR FÖRETAG IN EXTERN PERSONAL?

Examensarbete, G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, ekonomistyrning, Enterprising and business development, 2EB003, VT 2010Författare: Anna Fransson, Alexander Tatidis och Nils-Petter Nilsson.Handledare: Marja Soila WadmanTitel: Varför hyr företag in extern personal?Bakgrund: Faktorer till varför företag hyr in extern personal frÄn bemanningsföretag har diskuterats livligt under lÄgkonjunkturen som varit. Det rÄder delade meningar om huruvida företag sÀger upp personal för att istÀllet kunna hyra dem frÄn bemanningsföretag.Syfte: Att klargöra varför företag anvÀnder sig av bemanningsföretag och i vilka situationer.AvgrÀnsningar: Studien kommer att beröra företag som Àr baserade i VÀxjö. Tre branscher kommer att studeras, varav tvÄ företag i varje bransch. Teorin berör arbetsrÀtten samt organisationsteori.Metod: En kvalitativ undersökning i form av semi- strukturerade intervjuer har genomförts pÄ sex personer i tre olika branscher (media & PR, IT samt industri/produktion).

FörbÀttra balansen för innovation : ? vad tjÀnsteföretag kan lÀra av industrin

För att utvecklingsarbete ska fungera bra pÄ ett företag Àr det viktigt att företaget kan fÄngaupp och exploatera de idéer som finns hos medarbetarna, nÄgot som industriföretag ofta ÀrvÀl förtrogna med, men som en del tjÀnsteföretag idag inte har grepp om. Syftet med dennastudie Àr dÀrmed att visa pÄ de delar av arbete med forskning och utveckling inom industrinsom kan hjÀlpa tjÀnsteföretag förbÀttra möjligheterna att ta tillvara pÄ sina medarbetaresinnovationskraft.Fallstudien Àr gjord pÄ ett maltabaserat spelföretag, GameCo, och Àr ett exempel pÄ hur detkan se ut i ett tjÀnsteföretag som förvisso arbetar med utveckling av idéer, men dÀr detfortfarande finns en del hinder att överkomma, bÄde medarbetarnas instÀllning och i hurorganisationen tar hand om medarbetarnas idéer. Det visade sig att innovation inte var sÀrskiltprioriterat pÄ företaget, att det rÄdde delade meningar om processer för utveckling och attkommunikationen inte alltid fungerade.De delarna av industrins forskning och utveckling som kan anvÀndas behandlar bÄde sjÀlvautvecklingsprocessen, dess utformning och vilka delar som anses speciellt viktiga i dettasammanhang, och hur arbetet med innovation och en utvecklingsprocess kan bedrivas, R&Dmanagement.BÄda delarna har valts dÀrför att de svarar mot en efterfrÄgan att förbÀttrainnovationsarbetet genom mer formella vÀgar, men dÀr det ocksÄ krÀvs kunskap om hurutvecklingen ska ledas och organiseras för att en formell process ska vara meningsfull.Slutsatserna av detta blir att tillvaratagandet av innovation kan förbÀttras nÀrinnovationsprocessen formaliseras, nÀr ledningen visar att innovation Àr ett prioriterat omrÄdeför företaget och nÀr kunskapsdelningen inom företaget fungerar bra. Dessa slutsatser innebÀrofta en stor omstÀllning, och denna kan göras lÀttare och mer sammanhÄllen om den görsinom ramen för en arbetsfilosofi. För falltstudieföretaget ges avslutningsvis ett antalrekommendationer baserade pÄ slutsatserna, men dÀr dessa anpassas till GameCos specifikaproblematik..

Arbete i en kreativprocess - en teatermetafor

VÄr tvÄ delade problem frÄgestÀllning lyder som följer:Synliggör processen som vi beskriver med hjÀlp av teatermetaforen vilka aspekter som Àr bidragande till en kreativ process som leder till lÀrande?Kan vi följaktligen anvÀnda oss av den kreativa processen för att ge normativa bud pÄ en förstÄelseform för organisationsbeteende? Vilken syftar till att lyfta fram vad som krÀvs av företagsledare och medarbetare för att Ästadkomma det som inom teatern kallas för ? en förestÀllning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr Àven det tvÄdelat:Dels vill vi bidraga till den akademiska forskningens mÄngfald med en ny teatermetafor. Dels vill vi med hjÀlp teatermetaforen pragmatiskt belysa hur anvÀndning av en kreativ process kan Ästadkomma bÄde lÀrande och resultat. Vi har anvÀnt oss av en autoetnografisk studie, baserad pÄ Josés erfarenheter frÄn sitt arbete med olika teateruppsÀttningar.

Förskolebarns och förÀldrars uppfattning om flicka, pojke och pronomet "hen"

Syftet med undersökningen var att fÄ en uppfattning om hur en grupp barn och förÀldrar frÄn en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar pÄ begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehÄllet i en könsneutral barnbok vid höglÀsning har Àven varit en del av denna studie. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka Àr dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehÄllet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig förÀldrar frÄn denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse dÄ begrepp som könsmönster och det könsneutrala Àr nÄgot som pÄverkar förskolans verksamhet enligt förskolans lÀroplan. VÄr empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehÄllet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.

Kundens ansvar i serviceupplevelsen : En studie inom marknadsföring utifrÄn en servicecentrerad logik.

Diskussionen inom tjÀnstemarknadsföring har lÀnge handlat om att klassificera skillnader mellan varor och tjÀnster i termer om greppbarhet. Senare forskning har visat pÄ klassificeringens irrelevans och presenterat en servicecentrerad logik, dÀr erbjudandet i sig spelar roll för vÀrdet. Filosofin lÄter varor och tjÀnster konvergera och ser till icke greppbara aspekter som relationer, dynamik, utbyte och kompetenser. Teorier har visat att kunden Àr medskapare av vÀrde tillsammans med serviceutövaren och detta synliggörs i interaktionen. Kundens agerande kan sÄledes pÄverka servicesituationen och upplevelsen, vilket leder till en frÄga om roller.

Hinder och möjligheter i kollegiesamtal : vid införandet av datorn i elevers tidiga skriv- och lÀsundervisning

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fÄtt mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lÀrare sprider sina kunskaper och lÀr av varandra. Detta har vÀckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lÀrares yrkessamtal det vill sÀga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förstÄelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förÀndra sina strategier och handlingar nÀr det gÀller anvÀndning av datorn som verktyg för elevers tidiga lÀs- och skrivinlÀrning. I studien utgÄr jag frÄn teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala vÀrlden Àr av narrativ natur. Studien genomfördes under lÀsÄret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till lÀsning med datorn dÀr 24 pedagoger och tio klasser frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun deltog.

Gymnasieungdomars attityder gÀllande lagstiftningen kring berusningspreparat -Ett diskursanalytiskt perspektiv

Denna studie grundar sig pÄ tre ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som genomfördes med ungdomar pÄ en gymnasieskola i StockholmsomrÄdet. Urvalet bestod av gymnasielever som gick pÄ skolan och var 18-22 Är. Avsikten var att studera hur ungdomarna gör skillnad pÄ narkotikaklassade och icke narkotikaklassade preparat som anvÀnds i berusningssyfte. De frÄgestÀllningar vi arbetat efter var följande:Hur konstrueras alkohol diskursivt i samtalet om andra berusningspreparat?Konstrueras bruket som individens eget ansvar eller som ett gemensamt samhÀllsansvar?Ungdomarna har under fokusgruppsintervjuerna fÄtt argumentera, definiera och motivera hur dessa grÀnser görs.

?Det Àr inget lÀttvindigt beslut... man tÀnker mÄnga varv under tiden??

Syftet med vÄr studie var att fÄ en inblick i socialsekreterare pÄ socialjourens(joursekreterare) arbete gÀllande barn som far illa och hur de resonerar ibeslutsprocessen om eventuell placering utanför hemmet enligt SoL 4 kap. 1 §eller 6 § LVU samt vilka svÄrigheter som kan uppstÄ i den akuta handlÀggningenav barn och unga. Vi ville Àven undersöka vilket stöd joursekreterarna uppleveratt de har i beslutsprocessen. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄnfrÄgestÀllningarna: Vilka faktorer beskriver joursekreterare Àr avgörande för enplacering enligt SoL 4 kap. 1 § eller 6§ LVU i förhÄllande till barnets/den ungesliv? Vilka svÄrigheter beskriver joursekreterarna, kan uppstÄ i beslutsprocessenvid avgörande om omedelbar placering av barn och unga? Vilket stöd ibeslutsprocessen upplever joursekreterarna att de har? Vi har baserat studien pÄ enkvalitativ metod och har intervjuat Ätta joursekreterare frÄn tvÄ olika socialjourer.Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkternabarnperspektiv och barns bÀsta, tyst kunskap och handlingsutrymme samt tidigareforskning.

TolkanvÀndning inom vÄrden

Sveriges befolkning utgjordes Är 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vÄrden. Det Àr viktigt att kartlÀgga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsÀker vÄrd dÀr auktoriserad tolk anvÀnds som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat pÄ att det Àven i andra lÀnder, sÄ som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gÀller kommunikation och brist pÄ tolkanvÀndning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvÀndning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes pÄ en avdelning pÄ en kvinnoklinik i södra Sverige.

MĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l och prostitution i Östersjöregionen: ett problematiskt samarbete? : En komparativ studie av lagstiftningen i Sverige, Estland, Lettland och Litauen

Uppsatsen behandlar mĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l och prostitution och Ă€r en komparativ studie av Sveriges-, Estlands-, Lettlands och Litauens lagstiftningar och deras internationella Ă„taganden. MĂ€nniskohandel Ă€r ett globalt problem och staterna kring Östersjön Ă€r alla berörda av problemet pĂ„ ett eller annat sĂ€tt i form av att de Ă€r ursprungs-, transit- och destinationsstater. Prostituerade ses som en riskgrupp som potentiella mĂ€nniskohandelsoffer och det faktum att det finns en efterfrĂ„gan pĂ„ sexuella tjĂ€nster kan öka mĂ€nniskohandeln. Det finns delade meningar om mĂ€nniskohandel och  prostitution har ett samband, dock Ă€r det efterfrĂ„gan pĂ„ sexuella tjĂ€nster som gör att problemet existerar. Sveriges uppfattning Ă€r att det kan finnas ett samband mellan mĂ€nniskohandel och prostitution.

Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

FörvÀntningsgap mellan revisor och klient : I smÄ Àgarledda företag

NÀr det finns delade uppfattningar mellan revisor och allmÀnhet om vad en revisor gör och bör göra sÄ uppstÄr ett förvÀtningsgap. FörvÀntningsgap Àr inget nytt begrepp utan det har existerat under en lÄng tid. Dess uppkomst Àr dock nÄgot som flitigt diskuterats och forskats i och har troligtvis flera olika förklaringar. OmrÄden i hur förvÀntningsgap uppkommer enligt den tidigare forskningen Àr vitt skilda och det kan grundas i bristande oberoende hos revisor, för hög förvÀntan hos intressent eller en felaktig rapportering. FörvÀntingsgap kan se ut pÄ flera olika sÀtt och undersökas ur olika perspektiv.

Anknytning - ett livsviktigt samspel : En studie om klinikers erfarenhet av arbete med blivande förÀldrar

Anknytningen mellan förÀlder och barn utgör en viktig del för barnets fortsatta utveckling i livet. Inom familjevÄrd möter kliniker förÀldrar som Àr i behov av extra stöd i förÀldraskapet. Det Àr viktigt att kliniker uppmÀrksammar och bedömer om eventuella riskfaktorer i förÀldraförmÄga föreligger för att kunna erbjuda insatser som ökar möjligheten för att det vÀntade barnet utvecklas gynnsamt. UtifrÄn Ätta intervjuer med kliniker, familjebehandlare och barnmorskor, som möter blivande förÀldrar har studiens syfte undersökts, vilken vikt som inom familjevÄrd tillskrivs anknytningsperspektivet i barnets första levnadsfas. Vidare syftar studien till att ta del av verksamma socionomers, inom familjebehandling, och barnmorskors kunskap och erfarenheter kring att tidigt uppmÀrksamma och bedöma förÀldrars förmÄga att knyta an till sitt vÀntade barn.

Tillsyn och sanktioner av kreditgivare vid snabblÄn : Ett faststÀllande av gÀllande rÀtt och Konsumentkreditlag 2014:83.

SnabblĂ„n Ă€r en tilltagande kreditform pĂ„ konsumentkreditmarknaden, antalet företag som erbjuder snabblĂ„n i Sverige ökar konstant. ÖverskuldsĂ€ttning, vilket uppstĂ„r dĂ„ konsumenter tecknar snabblĂ„n och brister i Ă„terbetalning, Ă€r i dagslĂ€get ett stort problem pĂ„ konsumentkreditmarknaden.Tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n Ă€r delad mellan Konsumentverket (KSV) och Finansinspektionen (FI). Den delade tillsynen innebĂ€r att KSV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblĂ„n. KSV ser till att snabblĂ„neföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens (KKrL:s) bestĂ€mmelser, FI utövar en begrĂ€nsad tillsyn över kreditgivare vid snabblĂ„n vilket omfattar en kontroll och tillsyn av snabblĂ„neföretagens verksamhetsledning. En delad tillsyn medför problem i form av situationer dĂ€r oklarhet rĂ„der avseende vilken myndighet som ska utöva tillsyn.

AnvÀndarcentrerad systemutveckling : praktisk eller teoretisk tillÀmpning?

Problem: Under vÄra studier pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi fÄtt lÀra oss att lÀgga stor vikt vid att sÀtta anvÀndaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsÀtt bara anvÀnds i teorin eller om systemutvecklare fokuserar pÄ anvÀndare nÀr system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi pÄ företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett Är sedan. AnvÀndarna dÀr Àr inte riktigt nöjda med systemet och vi vill dÀrför undersöka om det beror pÄ bristande anvÀndarmedverkan i utvecklingsprocessen. VÄrt mÄl Àr att ta reda pÄ om anvÀndarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->