Sökresultat:
772 Uppsatser om Delade städer - Sida 10 av 52
Profesionellas syn pÄ sjÀlvskadebeteende hos ungdomar i högstadie- och gymnasieÄldern
Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn pÄ sjÀlvskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med sjÀlvskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att sjÀlvskadebeteende Àr ett socialt fenomen samt Àven eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende pÄ profession. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts med semistrukturerade intervjuer med personal pÄ Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal pÄ ElevhÀlsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjÀlp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.
Samtal i mÄngfaldens skola- : klassrumsinteraktion som ram för sprÄkinlÀrning
I föreliggande studie redogörs för samtalet som sprÄkutvecklande aktivitet och ett försök att bedöma dess konsekvenser för val av innehÄll och arbetsmetoder i undervisningen. Ytterligare görs en undersökning av vilka sprÄkutvecklande metoder som anvÀnds pÄ en grundskola med flersprÄkiga klasser genom klassrumsobservationer för att studera interaktionen lÀrare-elev samt genom djupintervjuer med lÀrare, specialpedagoger och bitrÀdande rektor.Denna studie anvÀnder bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder för att belysa undervisning, interaktion och lÀrande i flersprÄkiga klasser. Resultatet av min studie visar att lÀrarna till stor del fortfarande dominerar talutrymmet i klassrumsinteraktion trots att den delade uppfattningen bland lÀrarinformanterna var att betona interaktionens betydelse för inlÀrningen av kommunikativa funktionella fÀrdigheter. Resultatet belyser alltsÄ en viss diskrepans mellan lÀrarnas egen uppfattning och den praktiska tillÀmpningen..
Krisinformation i sociala medier : Kommuners anvÀndning av Facebook och Twitterför att sprida information till kommuninvÄnare
Det blir allt vanligare att kommuner anvÀnder sociala medier i sitt kommunikationsarbete. I denna uppsats har det undersökts hur sociala medier anvÀnds för spridning av krisinformation pÄ kommunal nivÄ samt vilka faktorer som bidrar till att krisinformationen nÄr kommuninvÄnarna. Vidare har det undersökts hur kommunernas delade krisinformation i sociala medier kan förtydligas genom aggregering till en annan plattform. Studien som innefattar intervjuer med tolv kommuner som Àr aktiva i sociala medier samt med tre i Àmnet insatta personer visar pÄ att sociala medier som kriskommunikationskanaler idag anvÀnds i relativt liten utstrÀckning. Det beror, enligt kommunerna, frÀmst pÄ att fÄ kriser drabbat kommunerna sedan anvÀndningen av sociala medier pÄbörjades.
En skola för alla? Politikers och tjÀnstemÀns syn pÄ inkludering och en skola för alla
Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas.
Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.
NÀrstÄendes upplevelse och speciella behov vid nÀrvaro under akut omvÄrdnad av kritiskt sjuka anhöriga: en systematisk litteraturöversikt
Det rÄder delade uppfattningar hos sjukvÄrdspersonal angÄende nÀrstÄendes nÀrvaro vid det akuta omvÄrdnadsskedet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att nÀrvara och de speciella behov de har i samband med akut omhÀndertagandet av kritiskt sjuk anhörig. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att nÀrstÄende hade en stark önskan att fÄ nÀrvara vid akut omhÀndertagande och upplevdes ofta bidra till positiva effekter för hela familjen, men ocksÄ stressande och otÀckt dÄ upplevelserna vÀxlade mellan hopp och förtvivlan. NÀrstÄende hade behov av god kommunikation, information, personals engagemang och tillgÀnglighet till den sjuke och personal.
Den unga moderna mÀnniskans gudsbild
FörĂ€ndringar i vĂ„r vĂ€rldsbild innebĂ€r förĂ€ndringar i gudsbild. Sedan vĂ„r tiderĂ€knings början har den kristna mĂ€nniskan mer eller mindre kĂ€nt sig bunden vid den gudsbild som vĂ„ra kyrkofĂ€der förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer faststĂ€llt blivit diffus, som en följd av vĂ„rt förĂ€ndrade sĂ€tt att se pĂ„ vĂ€rlden? Ăr det dags för en förĂ€ndring? Mitt syfte Ă€r att undersöka och beskriva den unga moderna mĂ€nniskans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna mĂ€nniskan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? AnvĂ€nder den moderna kristna mĂ€nniskan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har anvĂ€nt mig av Ă€r kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.
IAS 39 FÄr företagets intressenter en mer rÀttvisande bild och hur har revisorerna anpassat sitt arbetsÀtt efter den nya standarden?
För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trÀdde i kraft Är 2005. IAS 39 Àr en standard för redovisning och vÀrdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument vÀrderas till verkligt vÀrde och vÀrdeförÀndringar ska pÄverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rÀttvisande bild av företagets finansiella stÀllning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssÀtt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestÄende av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rÀttvisande bild har skapats.
Naturvetenskap i förskolor med uteverksamhet - arbetssÀtt och ÀmnesinnehÄll
Sammanfattning
Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt man anvÀnder i naturvetenskaplig verksamhet i nÄgra uteförskolor, samt vilket innehÄll man tar upp. Vi har ocksÄ undersökt vilket intresse de pedagoger som arbetar pÄ förskolorna har för naturvetenskap samt vilken utbildning de har. Bakgrunden till vÄr undersökning ligger i att vi ser potentialen att arbeta med naturvetenskap i uteverksamhet men inte har sett mycket av detta i praktiken. Vi gjorde en intervjustudie som kompletterades med observationer och enkÀter. Totalt besökte vi 6 förskolor och delade ut 26 enkÀter.
MÄlkonflikt vid kreditbedömning : Bankens vinst- och miljömÄl
Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.
Leder social exkludering till minskad tolerans och mÄr individer med stort behov av tillhörighet sÀmre vid social exkludering?
Tillhörighet och att fÄ vara en del av ett socialt sammanhang Àr nödvÀndigt för oss mÀnniskor. Social exkludering utgör ett hot mot individens vÀlbefinnande och har visats pÄverka individens beteende och Äsikter. Syftet med studien var att undersöka om mÀnniskor Àr mer intoleranta mot personer de inte kÀnner tillhörighet med, om social exkludering leder till en Ànnu mer intolerant hÄllning samt om individens behov av tillhörighet pÄverkar hur de mÄr vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hÀlften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade pÄ enkÀter om hur de mÄdde, ÄsiktsfrÄgor och deras behov av tillhörighet.
Motiv bakom frivilligarbete: en studie av tre frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap
Krisberedskapen har i det svenska samhÀllet förÀndrats över tid frÄn fokus pÄ invasion till fokus pÄ krishantering. Detta har ocksÄ bidragit till att samhÀllet Àr beroende av frivilliga som hjÀlper till i samhÀllets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det Àr som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men ocksÄ varför dessa vÀljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahÄlla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blÄ stjÀrnan och Svenska sjörÀddningssÀllskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frÄgor.
Bonus efter prestation? : En studie av sambandet mellan VDs bonus och företagets prestation
Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte Àgarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD Àr utsedd att leda företaget Àr det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar Àgarna. Vanligt förekommande Àr dÀrför att utforma en ersÀttning med bÄde fasta och rörliga delar.ErsÀttningar till VD som forskningsomrÄde har utvecklats starkt sedan 1980-talet dÄ företagens anvÀndande av bonus ökade kraftigt. MÄnga forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det rÄder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det stÄr dock klart det finns mÄnga olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt pÄ studiens resultat.
Konfliktlösning pÄ Elfenbenkusten - Ett kosmopolitiskt angreppssÀtt?
Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. OmvÀrldens bild av den afrikanskakontinenten prÀglas av inbördeskrig, svÀlt, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 dÄ ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jÀmförelse med denkosmopolitik som Kaldor föresprÄkar som den systembild som krÀvs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig pÄ externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under stÀndig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..
Gud Àr kÀrlek, men vad Àr kÀrlek? De delade Äsikterna om den kristna kÀrlekstanken
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka huruvida den romersk-katolska kyrkans, och de protestantiska kristnas, uppfattningar av vad som konstituerar den kristna kĂ€rleken överensstĂ€mmer. De bĂ„da lĂ€gren Ă€r definitivt enade om att kĂ€rleken Ă€r den absoluta grundpelaren i kristendomen, och dĂ„ de bekĂ€nner sig till samma religion borde de ha en samsyn pĂ„ hur grundpelaren i den ser ut.Den allmĂ€nna Ă„skĂ„dningen hos protestantiska kristna Ă€r att Guds kĂ€rlek helt och hĂ„llet Ă€r agape. Ett omfattande verk om hur och varför den Ă€r det, har en svensk teolog vid namn Anders Nygren författat pĂ„ 1930-talet.För ungefĂ€r tvĂ„ Ă„r sedan utgav den nuvarande pĂ„ven en encyklika som redogör för den romersk-katolska kyrkans syn pĂ„ den kristna kĂ€rleken. Till den encyklikan har jag stĂ€llt frĂ„gan ?Ăr Guds kĂ€rlek ren agape, enligt den samtida romersk-katolska kyrkan??.
Du mÄste tÄla lite stryck om du vill arbeta inom vÄrden : om att möta aggression frÄn personer med demensdiagnos i omvÄrdnadssituationer
BakgrundUnder de kommande tio Ären kommer antalet Àldre i samhÀllet att öka vilket ger ett tilltaget problem med demenssjukdomar. OmvÄrdnaden av demenssjuka personer Àr personcentrerad och beroende dels pÄ vem personer Àr samt vilken typ av demenssjukdom som personen har. NÀrstÄende uppmanas skriva en levnadsberÀttelse, vilket kan underlÀtta omvÄrdnaden dÄ den ger vÄrdpersonalen en inblick i vem den demenssjuke Àr. De demenssjuka har en begrÀnsad förmÄga att ta in och förstÄ intryck sÄ boendemiljön bör anpassas efter deras behov. Olika fÀrger och former kan hjÀlpa dem orientera sig i sin nÀrmiljö.