SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling.

SammanfattningDetta är en studie om samarbetet mellan pedagoger och föräldrar i en sydafrikansk förskola. Jag intevjuade två pedagoger och två föräldrar om föräldrars roll i förskolan och hur mycket inflytande de har i verksamheten. Resultatet visar att föräldrarna har Delade meningar om deras inflytande i förskolan. Pedagogerna vill att föräldrarna intar vissa roller i förskolan som att samla in pengar till olika utflykter, men är nöjda över att de själva tillsammans med rektor bestämmer hur planering och verksamhet ser ut. Kommunikationen mellan föräldrarna och förskolans personal sker framför allt genom månatliga möten och vid den dagliga lämningen och hämtningen..

Syftet med denna rapport är att undersöka huruvida det finns tendenser till att pedagoger har förutfattade meningar och förväntningar på barns språk ur ett genusperspektiv. För att undersöka detta sammanställdes olika fiktiva meningar eller påståenden som skulle kunna vara uttalade av barn. Påståendena fick ligga till grund för undersökningen som utfördes genom att pedagoger på förskolan fick dem upplästa för sig en och en. De skulle därefter ge sin spontana reaktion på, efter varje fristående påstående, huruvida det var en flicka eller pojke som kunnat uttala dem. Resultatet visar på att pedagoger, verksamma inom förskolan, har tendenser att visa förutfattade meningar på pojkars och flickors sätt att uttrycka sig verbalt, både vad gäller ordval och meningens längd, ur ett genusperspektiv..

Syftet med denna studie var att studera möjligheten att bedöma korrekthet i vittnens utsagor beroende av deltagarnas grupptillhörighet. I studien ingick 120 deltagare som antingen fick se en film med vittnesmål från fyra vittnen med enstaka centrala meningar eller läsa en text med samma meningar. De viktigaste mätningarna i denna studie gjordes efter signal detection theory (SDT). Resultaten visade att deltagarna inte skattade mycket över slumpnivå och ofta till och med under slumpnivå i sina bedömningar. I en hopslagning av betingelserna (text/film) visade analyserna att män generellt var signifikant sämre än kvinnorna på att bedöma vittnesmål, men att kvinnorna gör fler falska alarm än männen i bedömningen av textversionen.  De funna könsskillnaderna i hur vittnesmål bedöms diskuterades..

Varje dag använder svenska befolkningen cirka 12 miljoner dygnsdoser läkemedel. Problem med medicineringen hindrar varje dag många människor från att få optimal effekt av sina läkemedel. Att dela tabletter är ett problem för många patienter. Det största problemet är att tabletterna svåra att dela, de delas ojämnt, dålig följsamhet och att patienten inte får i sig hela den ordinerade dosen. Syftet med arbetet var dels att ta reda på i vilken utsträckning delade tabletter ordineras med Selektiva serotonin återupptagshämmare.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Studiens syfte var att undersöka vilka lösningsstrategier som finns vid division, vilka som används vid av eleverna samt vilka lösningsstrategier som lärarna undervisar om i årskurs 5. För att ta reda på detta samlades data in genom enkäter där 77 elever deltog samt intervjuer med tre lärare och sju elever. Resultatet visar på att lärarnas lösningsstrategier inte stämmer helt överens med elevernas val av metod. Vid intervjuer med lärarna framkom det att lång division var den metod som användes mest frekvent. Multiplikation var det enda räknesätt som var inblandat vid utlärningen av division.

Inom psykiatrin finns det Delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

Bakgrund: Ordinationer med dosering som innebär att tabletter skall delas förekommer på 10 % av alla recept i Sverige. Ordinationer med delade tabletter kan upplevas som ett problem hos patienten. Detta kan leda att följsamheten till sin medicinering påverkas negativt. Syftet med studien är att ta reda på hur apotekskunder upplever sin medicinering med delade tabletter.Metod: Intervjustudie med apotekskunder, >18 år, som har en ordination med en dosering som innebär att tabletterna behöver delas.Resultat: Av 412 inkluderade apotekskunder uppgav 30 % av studiepopulationen att de upplevde problem med delningen av tabletterna. Vanliga problem var att tabletterna var för hårda och svåra att dela, att det blir olika stora delar, att tabletterna går sönder/bli smulor/smådelar.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Syfte: Redogöra för nya rekommendationer gällande goodwillredovisningen samt redogöra för hur dessa framtida rekommendationer uppfattas av ett antal revisorer och företag.Metod: Vi utgår ifrån en kvalitativ metod, vilken vi har valt för att få en djupare förståelse för ämnet. Uppsatsen bygger på information inhämtad vid intervjuer med redovisningskunniga och representanter för koncerner som berörs av förändringen i goodwillredovisningen. Övrig information har inhämtats från litteratur, lagar och rekommendationer samt publicerade artiklar. Resultatdiskussion: Huruvida förändringen är positiv eller negativ råder det Delade meningar om bland respondenterna. Förändringen leder dock till att goodwillen bättre speglar ett företags förmåga att generera framtida merintäkter.