Detta examensarbete var en del i ett större projekt på ProElec AB i Söderhamn. Företaget ville ta fram en ny produkt i form av en displayenhet som ska kunna kommunicera med ett annat system via en operatör och ett CAN-protokoll. Användargränssnittet (GUI) i produkten understödjer växelverkan mellan en operatör och exempelvis ett hydrauliskt system på en grävskopa. Syftet med detta arbete var därför att hitta en bra metod som kan användas för att utveckla ett applikationsinterface (API) som sedan används för att implementera detta GUI på displayenheten. Enheten består av en mikrodator och en LCD-skärm och är ett system som har begränsat med minne och resurser.

Syftet bakom denna uppsats har varit att belysa och skapa en förståelse för en temporär dimension av landskapsarkitektur. Uppsatsen behandlar det temporära som ett gestaltningsbegrepp och undersöker hur det praktiskt skulle kunna tillämpas samt om det finns behov i staden av tillfälliga upplevelser. Arbetet baseras på en litteraturstudie och för att bekräfta denna utfördes även en lättare observation av en temporär installation. Resultatet tyder på att ett förändrat synsätt på staden och stadens rum är aktuellt. Det tillfälliga skulle kunna berika den sociala dimensionen, våra minnen och skapa mer kreativa stadsrum.

Studiens syfte var att utifrån tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att känna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkät om hur de påverkas på kort och lång sikt av att känna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med någon som mår dåligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter än empati med någon som mår bra, på både kort och lång sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva på kort sikt än på lång, oavsett om individen man empatiserat med mått dåligt eller bra. En tänkbar förklaring till skillnaden över tid är att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar på samma sätt såsom minnen av egna emotioner gör generellt..

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls.

Arbetet fokuserar på frågan om reklam lagras i minnet under en van internetanvändares aktivitet på en webbportal, när denne inte uttryckligen söker efter reklam. Rapporten redovisar olika aspekter som kan inverka på användarnas beteende vid deras interaktion med Internet. Med hjälp av ett förtest i enkätform väljs 30 vana internetanvändare ut som försökspersoner. Dessa delas upp i två lika stora grupper och utför sedan en uppgift på en webbportal. Slutligen genomför de ett test som undersöker om de kommer ihåg de fyra reklamannonser som finns på webbportalen.

Projektets syfte var att undersöka om en handdator kan stödja distriktssköterskans arbete. I rapporten beskrivs hur vi tillsammans med distriktssköterskor har iakttagit i vilka situationer handdatorn kan vara ett hjälpmedel. Om patientjournalen är tillgänglig via handdatorn vid hembesök skulle det styrka de av oss utvalda nyckelorden som representerar distriktssköterskans yrkeskunnande; "seende", lyhördhet, kommunikation, flexibilitet, prioritering, beslutsfattande, dokumentation, framförhållning samt utveckla ett minne och självständighet. I rapporten skriver vi också om hur distriktssköterskorna tillsammans med oss har påverkat utvecklingen av det grafiska gränssnittet i designprocessen. Vi visar med mock-upbilder hur denna process har framskridit och vi pekar på hur viktig användarmedverkan är.

Traumaomhändertagande gjordes där fokus var på den medicinska och tekniska aspekten på vården, vilket innebar att patienters behov av omvårdnad inte alltid prioriterades. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa erfarenheter vid traumaomhändertagande på akutmottagningen. En kunskapsöversikt gjordes och artiklar söktes i databaser och manuellt. I resultatet framkom tre områden: att vara i ett kaos, att bli beroende och att få stöd från närstående. Patienters minne kunde vara påverkat.

This bachelor´s thesis analyzes the video game Red Dead Redemption and the historical use of the environment and atmosphere in the game. The theory and method used is media research and social memory studies. Two questions were asked: how does Red Dead Redemeption convey and produce the historical environment and the historical atmosphere. Furthermore subqueries/criterias were used to help answer the main questions.The analysis was divided into two parts, the first part we analyze and discuss the games historical environment and the second part analyzes and discusses the historical atmosphere of the game.The conclusion is that both the historical environment and the historical atmosphere is present in the game through picture and sound, the text only works as a guide. The picture and sound live in a symbiotic relationship and depend on each other to fully immerse the player to the game.

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet.

Kriget är ett återkommande ämne och ständigt produceras ny litteratur och andra dokumentationer i ämnet. På många platser runt om i världen finns det även fortfarande spår från krigsåren, detta inte minst i Finland. Under denna tidsperiod deltog Finland i två krig: vinterkriget 1938 och fortsättningskriget 1941-44. Om dessa krigsrelaterade händelser har det skrivits i mängder, både skönlitterärt och historiskt, även på individnivå där hågkomstmaterial samlats in. Det här är ingen uppsats om kriget i sig, utan om hur man berättar om det samt vad dessa berättelser säger om just individ och kollektiv.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv.Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen.Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde.Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag..

Syftet med denna studie är att utforska hur individer upplever sin prestation och själva inlärningssituationen då kunskap som ska läras in på ett språk ska återges på deras modersmål i form av tentamen eller i andra diskussionssituationer. Sex personer intervjuades om deras upplevelser att läsa kurslitteraturen på ett främmande språk och sedan återge den inlärda kunskapen på deras modersmål, i detta fall, svenska. Intervjumaterialet analyserades utifrån induktiv tematisk metod. Ur analysen framträdde tre huvudteman: förståelse av innehåll, förmågan att kunna uttrycka sig och slutligen, översättningsproblematiken. Den första två teman visade att prestation inte anses bli negativt påverkad av att den inlärda kunskapen ska återges på modersmålet.

Liveanalys är ett begrepp som i detta arbete innebär att man undersöker ett datorsystem under tiden det är igång. Detta kan göras av flera skäl, t.ex. när det är risk för att kryptering finns på systemet vilket kan aktiveras när det stängs ner. Annars är det vanligt om man vill undersöka nätverkskopplingar, aktiva processer eller andra företeelser som kan vara volatila, dvs. försvinner när systemet stängs ner.

Podcasting har blivit en stor del av många unga svenskars mediekonsumtion. De största podcastsen i Sverige har hundratusentals lyssnare varje vecka. Men hur mycket minns man som lyssnare egentligen av vad som sägs? I den här undersökningen testade vi hypotesen om att podcastlyssnare kan bibehålla sin koncentration på ett bättre sätt om konversationen i en podcast då och då blandas upp med musik. Undersökningen utgick ifrån teorier om att hjärnan använder olika delar gällande musik respektive tal.Vi testade hypotesen på tre fokusgrupper som lyssnade på en och samma podcast.

In the Western world the interest in science in schools is steadily declining. Focusing on interest is important to encourage students to lifelong learning which is a written purpose of the Swedish curriculum. This literature study examines if biology education outside in nature could be a part of the solution for this problem and the question of issue is how can education outdoor enhance students? interest for biology and what other aspects does this effect simultaneously? The method of block search was selected for addressing this question, utilizing the ERIC and ERC databases. The results show that situational interest increased with outside education due to aspects such as: novelty, hands-on, knowledge acquisition and social interaction.