Vi lever idag i ett konsumtionssamhälle som innebär att vi förbrukar varor och tjänster i en hög takt och konsumtionsbeteendet styrs inte enbart av behov utan snarare av en vilja att förnya och att stärka vår sociala position. Den ökade konsumtionen har lett till ett köp och släng beteende som tär på jordens resurser och om företag på något sätt kan undvika detta är det positivt ur både ett samhälls- och miljöperspektiv. Ett sätt att få konsumenterna att köpa färre produkter och mer sällan är att öka graden av design i produkten och därmed förlänga produktens hållbarhet. Design har som första uppgift att säkra människans överlevnad och när basbehoven är uppfyllda kan design även användas för att göra livet mer bekvämt och innehållsrikt. Begreppet design handlar inte enbart om utseende, utan innefattar per definition funktionalitet och målet med design är att uppfylla behov hos användarna både vad gäller funktion och utseende.

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhållningssätt i områden som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lärande i förebyggande och åtgärdande syfte med fokus på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Tanken med detta arbete är att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vår kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska påverka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. Våra forskningsfrågor är följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfyllt lärande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta åtgärdande, vad gäller att ta till vara elevens motivation och känsla av lustfullt lärande? Vi utgår ifrån det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

AbstractExamensarbete inom lärarutbildningenTitel: Det här med att leka, det är faktiskt väldigt mycket du ska kunna då ? Vad begreppet lek innebär för pedagoger och hur de arbetar med barns lek i förskolanFörfattare: Anna JakobssonTermin och år: VT 2014Kursansvarig institution: Sociologiska institutionenKurs: LAU390, 15hp. Examensarbete inom lärarutbildningenHandledare: Jörgen DimenäsExaminator: Göran BranteRapportnummer: VT11-2910-112Nyckelord: lek, pedagoger, förskola, lpfö98, arbetssätt, begrepp, förhållningssättSyfte: Att undersöka hur pedagoger beskriver sin uppfattning av samt arbetssätt kring lek i förskolan.Frågeställning: Vad innebär begreppet lek för pedagoger och hur arbetar de med barns lek i förskolan?Metod: Kvalitativa intervjuerResultat: Det finns både likheter och skillnader mellan pedagogernas syn på leken och även arbetssätt. Upplever att pedagogernas medvetenhet är på olika nivåer.Betydelse för läraryrket: Förskolan är styrd av läroplanen, som anger att förskolans verksamhet ska präglas av leken.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur genus representeras och hur feministisk kritik syns i Disneyfilmerna Mulan och Frost. Arbetet behandlar kopplingen till tidigare Disneyfilmer och stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt. Det utgår från ett genusperspektiv som tar hänsyn till könsroller som är resultatet av sociala konstruktioner.Metod: Filmerna har studerats i sin helhet och sedan har specifika scener och sekvenser valts ut för närmare studie. De har analyserats utifrån Selby och Cowderys modell för narrativ analys i boken How to Study Television (1995). Analysen för bägge filmerna är uppdelad i tre delar som behandlar både sekvenser som sträcker sig över hela filmerna och enskilda scener.Teori: Eve Kosofsky Sedgwicks (1999) och Halls (1997) Definitioner av genus har legat som grund för arbetet, men även Halls (1997) beskrivning av representation, Gills (2007) redogörelse för feminism och Davis (2006) genomgång av tidigare framställningar av manligt och kvinnligt i Disneyfilmer samt annan relevant litteratur tas upp.Resultat och slutsats: Jag fann att filmerna försökte vara nyskapande i sin framställning av kvinnor, men att teman som exempelvis vikten av att hitta en man fortfarande var grundläggande.

Bakgrund: Det är nästan tio år sedan Kaplan & Nortons modell Balanced Scorecard lanserades och eftersom förutsättningarna för företagen förändrats markant sedan dess finns det anledning att undersöka om det finns delar av modellen som behöver utvecklas eller förfinas. Eftersom det inte längre är hårda resurser som avgör hur framgångsrikt ett företag är finns det anledning att se över de befintliga styrsystemen. För de kunskapsintensiva företagen handlar det i hög grad om att konkurrera med kunskap och att undersöka modellens giltighet med ett kunskapsstrategiskt fokus känns angeläget. Syfte: Uppsatsens syfte är att utreda huruvida lärande- och innovationsperspektivet i Kaplan & Norton?s Balanced Scorecard-modell är tillräckligt för dagens företag och deras visioner, mål och strategier samt kunskapsbehov.

Sexualbrottsregister är egentligen inga register utan en uppsättning av rättsliga krav som en dömd sexualförbrytare automtiskt omfattas av. När man talar om sexualbrottsregister inkluderas olika åtgärder och förpliktelser som följer av den lagliga regleringen kring dessa.Under senare år har både USA och Storbritannien utvecklat ett antal innovationer inom juridiken i syfte att skydda samhället från sexualbrottslingar. Varje land har antagit särskilda bestämmelser för sexualbrottslingar. I synnerhet har lagstiftarna fokuserat på olika former av social kontroll efter frigivning från fängelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gärningsmän har varit mer långtgående än för andra gärningsmän.

Sexualbrottsregister är egentligen inga register utan en uppsättning av rättsliga krav som en dömd sexualförbrytare automtiskt omfattas av. När man talar om sexualbrottsregister inkluderas olika åtgärder och förpliktelser som följer av den lagliga regleringen kring dessa.Under senare år har både USA och Storbritannien utvecklat ett antal innovationer inom juridiken i syfte att skydda samhället från sexualbrottslingar. Varje land har antagit särskilda bestämmelser för sexualbrottslingar. I synnerhet har lagstiftarna fokuserat på olika former av social kontroll efter frigivning från fängelse och skyddstillsyn. Dessa innovationer för denna typ av gärningsmän har varit mer långtgående än för andra gärningsmän.

Den här uppsatsen baseras på studie som genomfördes på ett fallföretag under vårterminen 2015. Fallföretaget är Nordens största e-handelsbolag och har cirka 150 anställda. Studien baseras på flertalet hypoteser som skapats utifrån kritiska framgångsfaktorer. En kritisk framgångsfaktor kan ses som ett viktigt område att ta hänsyn till för att uppnå organisatorisk framgång. Ett informationslogistiskt perspektiv har präglat den här undersökningen.

Den här studien är en analys av hur den ryske författaren Lev Tolstoj, genom kanonisering och uppkomsten av vissa mönster av texter, bilder och representationer, reduceras till tecken, symbol och ikon, samt hur denna symbol och ikon behandlas i två filmadaptioner - Leo Tolstoj (Lev Tolstoj 1985) respektive The Last Station (2009). Den teoretiska utgångspunkten är i huvudsak Jurij Lotmans kultursemiotiska teori och i synnerhet hans Definitioner av termerna tecken, symbol och ikon. Uppsatsen visar, utifrån denna semiotiska teori, hur adaptionerna väljer att representera en viss bild av Tolstoj som en reduktiv strategi för att kunna skapa ett narrativ som måste infoga och välja bland en komplex uppsättning av bilder och självbilder, representationer och självrepresentationer.Resultaten av analysen visar hur bilden av Lev Tolstoj i Lev Tolstoj fokuserar på bilden av författaren som å ena sidan starjets, som en vis äldre man, som människor uppsöker, och å andra sidan som författare. Hans verk ges följaktligen stort utrymme och det refereras ofta till hans verk, och då i synnerhet till den senare produktionen av filosofiskt och religiöst material. Vad gäller de ikoniska elementen är det bilden av den gamle mannen i de enkla bondekläderna från de sista åren av hans liv som dominerar.

I läroplanen för förskolan står väldigt lite om hur den pedagogiska miljön skall vara utformad. Den skall vara trygg, utmanande och lärorik. En av tolkningarna av lärmiljöerna är att använda sig av Reggio Emilia pedagogiken. Reggio Emilia pedagogikens tolkning av lärmiljöerna är att dessa skall utgå från barnen, från individen och att alla hundra språken skall användas. Dessa ord som individen, barnet och det kompetenta barnet var ord som fångade mitt intresse, speciellt med min bakgrund i genusvetenskapen.

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

Luftburen försörjning har internationellt varit ett nyckelverktyg för större stater i snart 70 år. Att som militärenhet kunna agera och påverka motståndaren via de platser denne är som svagast och inte har förmåga att se våra lösningar, gör att vi kan skapa överlägsenhet och skapa taktiska fördelar. All militär verksamhet är i behov av förnödenheter och ett logistiskt stöd. För att detta stöd skall kunna nå enheter långt borta under svåra förhållanden, måste organisationen skapa förutsättningar till handlingsfrihet. I omvärlden har metoden luftburen försörjning varit en självklar del i det flexibla och föränderliga stridsrummets logistiska stöd.

Det övergripande planeringsproblem som behandlas i detta arbete är polariteten mellan stat och kommun i den fysiska samhällsplaneringen. Detta undersöks genom att studera hur områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) tillämpas inom områden som är av riksintresse enligt 3 och 4 kap, Miljöbalken. Genom att peka ut områden för LIS i områden av riksintresse bryter kommunerna det statliga monopolet. Det som undersöks i detta arbete är alltså förhållandet mellan statens och kommunernas intressen, som blir extra tydlig eftersom strandskyddet och riksintressen härstammar från olika paradigm, miljö- respektive planeringsparadigmet, och därmed två olika lagområden trots att de båda, numer, finns i Miljöbalken. Syftet med arbetet är att analysera förhållandet mellan stat och kommun genom att studera de problem som kan uppstå vid utpekande av LIS i områden av riksintressen.

Miljö och hållbarhet är något som kommit att uppmärksammas allt mer sedan startskottet på 70-talet i samband med ökat fokus från regeringshåll och grundande av miljöorganisationer. I takt med konsumenters ökade medvetenhet har kraven höjts på svenska klädföretag och deras arbete med hållbar utveckling och hållbara produkter. Problematiken ligger i att svenska klädföretag utför sitt arbete på olika sätt och därav finns olika tolkningar av hur en hållbar produkt är framställd och vad denna ska innehålla. Det är även svårt för kunder att få ett grepp av en hållbar produkt, då de inte finns någon konkret definition.Den övergripande problemformuleringen i arbetet har berört hur olika svenska klädföretag och miljöorganisationer definierar en hållbar produkt. I uppsatsen presenteras olika Definitioner av hållbar utveckling och den lagstiftning som ligger till grund för de produkter som produceras och säljs på den svenska marknaden.

Föreliggande studies syfte är att studera och beskriva behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer. Syftet kan brytas ned i följande frågeställningar: (i) vilka behandlingsmodeller finns omnämnda i litteraturen för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer och hur kan dessa beskrivas, (ii) vilka likheter respektive skillnader finns mellan olika behandlingsmodeller, (iii) vilka behandlingsresultat och utvärderingssvar finns dokumenterade beträffande behandlingsmodellernas effektivitet samt (iv) hur kan resultatet analyseras utifrån teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor? Som utgångspunkt för analys har tre teoretiska perspektiv beträffande mäns våld mot kvinnor brukats. Dessa har utgjorts av ett strukturellt/feministiskt, ett individualpsykologiskt samt ett socialpsykologiskt perspektiv, vilka förklarar mäns våld mot kvinnor på skilda abstraktionsnivåer och med olika teoretiska utgångspunkter. Föreliggande uppsats har genomförts som en litteraturstudie med ett kvalitativt angreppssätt, med anledning av studiens intention att beskriva och sammanställa kunskaper om existerande behandlingsmodeller för män som använder våld mot kvinnor i nära relationer.