Intern kontroll är ett begrepp som i dagsläget har olika Definitioner beroende på situation, dessutom används begreppet i en mängd olika sammanhang. Intern kontroll existerar även inom kommunala verksamheter och denna interna kontroll är reglerad av lagar. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur kommunala styrelser, nämnder och förvaltningar uppfattar den interna kontrollen inom den egna verksamheten. Ekonomisk rapportering är en del av den interna kontrollen och lyfts fram i detta sammanhang. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Kiruna kommun.

Syftet med denna studie var att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka möjligheter och eventuella problem i den pedagogiska praktiken kring teknik för yngre åldrar genom intervjuer av några lärare. I studien intervjuades tre verksamma lärare i grundskolans yngre skolår. De forskningsfrågor jag har försökt besvara är; Hur kan lärarnas definition av teknik och teknisk kunskap förstås ha inverkan på den pedagogiska praktiken kring teknik?; hur beskriver lärarna sitt upplägg av undervisningen i teknik?; vad beskrivs av lärarna som kan förstås som möjligheter och hinder för att undervisa i teknik? För analys av frågorna används bricolage, som innebär att jag använt mig av en ostrukturerad analysmodell där man som forskare blandar olika analytiska tekniker och begrepp fritt. Resultatet visar på snäva Definitioner av vad teknik är och osäkerhet kring teknikundervisningen i de yngre skolåren samt hur svårt det är för ett nytt obligatoriskt ämne att etablera sig i skolan då det påverkas starkt av dess traditioner genom tidigare läroplansformuleringar.

Uppsatsen är en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlägga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svårigheter. I arbetet framgår hur svårigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man på bästa sätt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vår studie är att dyspraxibegreppet är ett mångfacetterat begrepp med olika Definitioner beroende på i vilket land man befinner sig. Det är i hjärnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svårigheter i främst tre specifika områden nämligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsättet är ett ypperligt sätt att se på individens svårigheter men även att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra Definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna.

Feberboken, written by Stina Aronson and published in 1931, is a fragmentary meta literary autobiographical work told and written by the pseudonymous female author Mimmi Palm. The novel tells about a literary-erotic passion causing female subordination, fever and sick-ness. It balances between biography and fiction and consistently decontructs itself through its meta literary prespective. This essay finds that the structure of the novel and its thematical confusion of literature and erotique, fiction and reality, woman and man, derives from a struggle for definitions. Thus, the essay attempts to a close reading focusing on ambivalence and resistance and in order to determine the nature of the fever, it tries to analyze Feberboken in the light of early Swedish literary modernism.

Denna rapport i form av examensarbete för utbildningsprogrammet Managing Technology and Business Projects, är en del i Volvos framtida produktions-/ produktstrategier.Uppsatsens syfte är att ur ett produktionsperspektiv understödja Volvo Construction Equipment i Braås i strävan mot en ökad modulindelning av ramstyrda dumprar, som en del i utvecklingsarbetet för en effektivare produktion. Resultat har uppnåtts genom analys av intern och extern benchmarking jämfört med den teori som finns inom ämnesområdet modulindelning. Huvudresultatet visar att teorin och verkligheten skiljer sig genom att modulindelning ska anpassas individuellt utifrån varje företag och inte fungerar som en generellt applicerbar process. Slutsatsen visar att Volvo CE i Braås måste utveckla en egen handlingsplan och kravspecifikation utifrån egna Definitioner som är skräddarsydda specifikt för företaget.I rapporten presenteras förslag till ovanstående handlingsplan för modulindelning på Volvo CE i Braås..

Syftet med denna studie är att belysa de (sär-)begåvade elevernas upplevelser av sin begåvning, hur de ser på sin begåvning samt synliggöra vilka behov de själva upplever att de har i skolan, detta studerat ur ett barnperspektiv. Inledningsvis redogörs för aktuell forskning som är kopplat till begåvningsbegreppet, dels problematik kring begåvningbegreppet, normalitet, intelligens och krativitet, vilka som är i behov av stöd, vidare beskrivs särbegåvningens kännetecken, understimulans och underprestation, hur de särbegåvade ser på sig själva och vilka undervisningsmetoder som kan tillämpas på de särbegåvade eleverna.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av fyra begåvningar i åldrarna 10-25 år.Resultatet visar att de (sär-)begåvade barnens självbild leder till att de ibland ser sig som avvikande och att de påverkas av sitt kognitiva mod. Vidare definierar särbegåvningarna sig som medvetna om samt värderande av sin begåvning, de lär sig ofta läsa tidigt samt passar i skolans värld. Dessa barn uttrycker att de har specifika behov. Dessa behov är utmaningar, mindre behov av repetition och läxläsning, lärare som kan se och identifiera olikheter samt att dessa elever inte blir till hjälplärare..

Syfte: Att undersöka SVT Barnkanalens anställdas syn på public service och hur de anser att de tillämpar denna syn i sitt arbete.Metod: Kvalitativ innehållsanalys, intervjuer samt observation.Material: Innehållsanalys av åtta dokument om public service, intervjuer med sex anställda på SVT Barnkanalen samt en observation på SVT i Malmö.Resultat: Resultatet av denna studie visar att alla de sex personer som vi varit i kontakt med har sin egen syn på begreppet public service och vad detta innebär i praktiken. Beroende på vad respondenten har för yrkesroll på SVT anges olika Definitioner på vad som är det mest centrala kärnvärdet inom public service-television. Kanalcheferna tycks ha en mer övergripande syn på vad public service-uppdraget innebär för dess organisationer. Producenter, inköpare och programledare tycks dock ha en mer branschorienterad syn på uppdraget och har själva plockat ut relevanta komponenter som passar deras yrkesroll. Vi anser att ingen syn på public service-uppdraget är helt fullständig, men adderar vi alla medarbetares tolkningar anser vi att hela public service-uppdraget representeras..

Min uppsats beskriver hur gymnasielärare i religionskunskap år 2010 kan förhålla sig till livsfrågor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrågor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp några olika Definitioner av livsfrågor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrågepedagogik, samt visat på de läroplansteoretiska utgångspunkterna för livsfrågor i undervisningen. Mitt perspektiv utgår från grounded theory och utifrån en hermeneutisk förståelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare under vårterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrågor kan tolkas på olika sätt vilket påverkar didaktiken. Det framkom även att de omgärdar livfrågedidaktiken med försiktighetsåtgärder vilka kan bero på omsorg om eleven, rädsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad på erfarenhet, eller bristande kompetens. Livsfrågor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgå ifrån elevens intressen och frågor. Men i praktiken kan det bli just de frågor som ligger eleven närmast som anses för känsliga och väljs bort i undervisningen..

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärarna i idrott och hälsa definierar hälsa samt hur de arbetar med hälsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen på grund av att ohälsa är ett stort samhällsproblem. Samt att lärarna i idrott och hälsa har chansen att nå ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hälsoaspekten är viktig i vår framtida yrkesroll och vi vill därmed lyfta fram och synliggöra hälsans roll i undervisningen.I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod. Där vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielärare i idrott och hälsa.

Uppsatsen beskriver arbetsprocessen för olika projekt jag arbetat med under min praktiktid på Ljudligan i Stockholm samt en reflekterande del som bland annat består av min tekniska och kreativa utveckling inom ljudläggning Mitt syfte har varit att ta reda på skillnader mellan atmosfärer, ljudeffekter och tramp. Jag beskriver också ljudläggning/mixningsskillnader mellan reklamfilmer och långfilmer samt undersöker om det finns något generellt sätt att ljudlägga på med de tekniska faktorerna i fokus. De resultat jag kommit fram till har fastställts genom att intervjua personer på Ljudligan med flera års erfarenhet inom ljudläggning och genom mina egna erfarenheter i och med den ljudläggning som genomförts. Mina slutsatser är att man kan utgå från de Definitioner som finns för termerna: atmosfärer, ljudeffekter och tramp och sedan själv avgöra i vilken kategori man ska placera dem. Skillnaderna mellan reklam och långfilm är bl.a.

Denna studie undersöker hur Småland fotbollsdistriktsförbund arbetar och organiserar talangverksamheten för pojkar i Småland, samt att söka klarhet i hur fotbollsinstruktörers tidigare erfarenheter och Definitioner av vad som är en bra eller mindre bra fotbollsspelare påverkar deras syn på talangidentifikation och talangutveckling. Sex semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer på alla de nivåer som finns i förbundet. Resultatet visar att talangprocessen fungerar som en pyramidmodell där chanserna att bli involverad i denna har ökat i och med de förändringar som gjorts under tid. Sett till hur de ser på begreppet talangidentifikation visar studiens resultat på att det handlar om hur respondenterna ser på sin omgivning, vad de anser vara bra sett utifrån deras tankar om vad som krävs för att bli en elitfotbollsspelare. Vad gäller deras syn på talangutveckling visar resultaten på att det handlar om att stötta spelarna samt hjälpa dem hitta de bästa miljöerna att utvecklas i. Enligt respondenterna är styrkan med förbundet att man har en samsyn vid olika urvalssituationer.

Utgångspunkten för uppsatsen har varit att undersöka skriftliga utvärderingar som instrument för elevinflytande. Empiriskt grundar sig uppsatsen på elevenkäter och kvalitativa intervjuer med lärare. Vår undersökning visar att huvudargumentet för att bruka skriftlig utvärdering är att varje enskild elev ges möjlighet att uttrycka sina åsikter. Resultatet visar även på att det är viktigt att eleverna ges tid att utvärdera och att de tydligt ser resultatet med utvärderingen. Tydliggörandet är något lärarna upplever som svårt.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas.

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.