Entreprenörer har en mycket viktigt roll för att skapa tillvÀxt för Sverige. Genom att skapa nya företag bidrar de till samhÀllets utveckling och skapar nya arbetstillfÀllen. För att stödja entreprenören i deras utveckling frÄn idé till företag finns ett antal organisationer som vi valt att benÀmna stödorganisationer. Syftet med vÄr undersökning var att öka förstÄelsen för entreprenörens efterfrÄgan av stöd. För att uppnÄ detta har vi utfört ett antal intervjuer med entreprenörer för att undersöka vilka hinder och behov de har.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tÀnker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund pÄ vad tidigare forskning kommit fram till vad det gÀller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingÄr Àven skolans vÀrdegrund med utgÄngspunkt en skola för alla. DÀrpÄ har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att fÄ svar pÄ hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Barn har andra behov Àn vuxna vilket inte alltid beaktats i vÄrt samhÀlle och vÄrden. Barn har haft en lÄg stÀllning i sjukvÄrden men den har stÀrkts allt mer. Idag vÄrdas de flesta barn pÄ sÀrskilda barnavdelningar och deras förÀldrar fÄr vara nÀra sina barn. Barns rÀdsla för sjukhusvÄrd varierar med deras Älder och mognad. Syftet med detta arbete var att fÄ förstÄelse för barns och förÀldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning VÄrterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsÀttning.

Han tror pÄ sig sjÀlv, medan hon inte vÄgar Àr en kvalitativ studie av hur mÀnnen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets nÀringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av mÀn och kvinnor, alltsÄ att mÀnnen Àr handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka.Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet NÀringsliv med hjÀlp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens mÀn och kvinnor. De teorier författaren har utgÄtt ifrÄn Àr bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt.Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan Àr alltsÄ i texterna i SvD NÀringsliv osÀkrare Àn mannen och mannen Àr handlingskraftigare och positivare Àn kvinnan.

Forskare och praktiker har under de senaste decennierna pÄpekat hur införandet avmanagement, det vill sÀga en företagsinspirerad styrtrend inriktad pÄ organisationsskapande,styrsystem samt chefskap, förÀndrar advokatyrket. Advokatyrket har lÀnge prÀglats avautonomi medan införande av nya managementidéer ofta inneburit chefskap och styrning.Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur nya managementidéer tar sig uttrycksom styrlogik pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson för att undersöka om dessa nyamanagementidéer kolliderar med tanken om profession som styrande logik. Definitioner avmanagement, profession samt tvÄ faktorer för en möjlig kollision har utvecklats till enanalysmodell dÀr begreppen chefskap, organisationskapande, styrsystem, autonomi,mÄlkonflikt samt rollkonflikt har analyserats. Semistrukturerade intervjuer med Ättarespondenter pÄ advokatbyrÄn Holmgrenhansson har genomförts. Resultatet av studien Àr attmanagement pÄ Holmgrenhansson tar sig uttryck i ett tydligt chefskap, ettorganisationsskapande samt genom olika styrsystem.

Mobbning Àr ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. DÄ begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svÄrt att upptÀcka. Den svenska skolan Àr obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som dÀr bedrivs Àr dÀrför viktigt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det pÄverkar det arbetssÀtt som anvÀnds för att motverka mobbning. Undersökningen Àgde rum pÄ en grundskola med Ärskurserna F-6, dÀr individuella intervjuer genomfördes med rektorn och tvÄ av skolans pedagoger.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebÀra olika former av arbete som pÄverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men Àven av arbetstagarnas efterfrÄgedrivna behov dÀr arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvÄdelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgÄng reda ut vad flexibelt arbete innebÀr och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser pÄ flexibiliteten i sitt arbete i förhÄllande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsÀttningar mellan dem.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av sÀrskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av sÀrskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv gÄr att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd? Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier. Symbolisk interaktionism Àr en teori som anvÀndas för att se hur en mÀnniska formas i samspel med andra och hur mÀnniskans identitet pÄverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjÀlper till att förstÄ hur elever i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som anvÀnds Àr det relationella perspektivet.

Johansson, K. "Kissnödig mellan 9-19". En kvalitativ intervjustudie med hemlösa kvinnor i Lund. Magisterexamen i folkhÀlsovetenskap 10 poÀng. Malmö högsko-la: HÀlsa och SamhÀlle, enheten för Biomedicinsk laboratorievetenskap, FolkhÀl-sovetenskap och OmvÄrdnad, 2005.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur hemlösa kvinnor i Lunds kommun upplever sin situation samt hur de upplever det stöd som erbjuds.

Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?lÀsa, skriva, rÀkna? Är 2009, vid fyra gotlÀndska skolor.  Fokus var pÄ hur elever i skolÄr 1-3 och i behov av sÀrskilt stöd kan bli hjÀlpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger och rektorer samt analys av ÄtgÀrdsprogram upprÀttade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik pÄ skolorna.  Resultaten visade att informanterna vÀlkomnade denna satsning pÄ de yngre barnen.

Bakgrund: Cancer Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀstvÀrlden och insjuknandet ökar i Sverige. Detta medför att mÄnga kommer att behöva genomgÄ behandling, exempelvis med cytostatika. Detta Àr en behandling som utvecklats enormt de senaste trettio Ären och som stÀller höga krav pÄ personalens kunskap om och förstÄelse för behandlingen och dess pÄvekan pÄ patientens liv. Syfte: Att undersöka cancerpatienters behov och upplevelse av information under sin cytostatikabehandling. Med frÄgestÀllningarna; Vilken information upplever patienterna att de har behov av? Upplever patienterna att de fÄr tillrÀckligt med information? Hur föredrar patienterna att fÄ information? Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Goodmans sju steg.

Sammanfattning  Det finns mĂ„nga definitioner av vad yrket controller innebĂ€r, vilket visar att yrkestiteln Ă€r svĂ„rdefinierad. Syftet med studien Ă€r att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade dĂ€rför följande frĂ„gestĂ€llning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förstĂ„else och sedan anvĂ€nde vi oss av en deduktiv ansats dĂ€r vi gick frĂ„n teori till empiri. I vĂ„r teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, fĂ€rdigheter, roller och arbetssĂ€tt som ingĂ„r i controllerns yrke.

MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.

Barn som flyr till ett nytt land utan förÀldrar eller vÄrdnadshavare kallas för ensamkommande flyktingbarn. VÀgen till det nya landet Àr oftast lÄng, svÄr och efterlÀmnar smÀrtsamma erfarenheter. Det Àr en resa som har inneburit att de ensamkommande flyktingbarnen har förlorat den trygghet de en gÄng har fÄtt frÄn sina familjer. I det nya landet möter de ensamkommande flyktingbarnen mÄnga mÀnniskor, dÀr de flesta har en yrkesrelaterad relation till dem. VÄrt syfte har varit att undersöka hur de ensamkommande flyktingbarnens sociala behov kan tillgodoses av yrkesrelaterade relationer pÄ ett utvalt HVB-hem (hem för vÄrd och boende) i Halmstads kommun.