Uppsatsens syfte var att via intervjuer med behandlingspersonal vid en barnpsykiatrisk klinik undersöka deras syn pÄ behov av att erbjuda familjebehandling/familjeterapeutiska insatser samt hur man, om behov föreligger, ska gÄ tillvÀga för att stÀrka familjeperspektivet utifrÄn förÀndrad prioritering. Det visade sig att alla respondenter, bÄde nya och mer erfarna, sÄg ett tydligt behov av att behandla hela familjer dÄ barnet Àr en del av detta sammanhang och inte sjÀlva kan bÀra ansvar för förÀndring. Respondenterna sÄg bÄde ett behov av familjekompetens hos alla behandlare, men Àven behov av familjeterapi för mer komplexa Àrenden. Tre betydelsefulla ÄtgÀrder kunde identifieras för att förstÀrka familjeperspektivet. Dels framkom ett behov av utbildningsinsatser.

Utomhuspedagogik Àr ett förhÄllningssÀtt dÀr lÀrandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen fÄr upplevelser de senare fÄr reflektera över. LÀrandet blir handlingsbaserat. NÀr barnen fÄr uppleva och anvÀnda alla sinnen i lÀrprocessen sÄ ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna pÄ en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta mÄste Àven pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik Àr belysas.

Min uppsats handlar om situationer dÀr jag har svÄrt att fördela min uppmÀrksamhet. Mitt fokus lÀggs antingen pÄ barnet med speciella behov eller pÄ barngruppen.I essÀn för jag en diskussion runt mitt eget förhÄllningssÀtt kring detta.Den senaste tiden har vi upplevt en trend att barn med sÀrskilda behov ska inkluderas i all skolverksamhet. Syftet Àr naturligtvis gott, men min upplevelse Àr att det ibland kan leda till en ny form av exkludering. Det vill sÀga att de barn som inte fungerar som förvÀntat kan kÀnna sig Ànnu mer utanför vilket kan fÄ konsekvenser för att uppnÄ kunskapsmÄlen. Hur kan jag hantera detta som pedagog? I min essÀ undersöker jag problemet med hjÀlp av ett antal etiska teorier, pliktetik, utilitarism, diskursetik och fronetisk etik..

Uppsatsens syfte var att fÄ en bild av förestÀllningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien Àr uppbyggd kring en fokusgrupp bestÄende av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer Àn i en individuell intervju dÄ beskrivningarna av begreppet vÀxer fram genom en mellanmÀnsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har anvÀnts.

Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka lokalbefolkningens köpbeteenden i en smÄstad, för att definiera eventuella brister och föreslÄ förbÀttringsmöjligheter för denna cityhandel. I uppsatsen har vi dÀrför undersökt vilka mönster som framtrÀder nÀr det gÀller invÄnarnas köpbeteenden och hur cityhandeln pÄverkar dessa. Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi utförde ett antal gruppintervjuer med fokus pÄ olika Äldersgrupper. Vi lÀt Àven respondenterna föra dagbok under nÄgra veckor. Detta för att kunna identifiera mönster av köpbeteenden i olika Äldersstrukturer.

Denna studie syftar till att Ă„skĂ„dliggöra och jĂ€mföra arbetet med matematiksvaga elever i nĂ„gra skolor i Portugal och Sverige. Arbetet innehĂ„ller en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r tidigare forskning om Ă€mnet matematiksvĂ„righeter behandlas, vilka definitioner och orsaker som finns samt vilka Ă„tgĂ€rder forskare föreslĂ„r. Arbetet innehĂ„ller Ă€ven en empirisk del. Fyra speciallĂ€rare/specialpedagoger i Östergötland i Sverige har intervjuats kring hur de arbetar med elever med matematiksvĂ„righeter i de lĂ€gre Ă„rskurserna i grundskolan. De intervjuerna har sedan jĂ€mförts med intervjuer med tvĂ„ lĂ€rarutbildare, en speciallĂ€rare, en specialpedagogutbildare och en klasslĂ€rare i PortoomrĂ„det i Portugal.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptÀckandet av och arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ tvÄ utvalda skolor. Vem Àr ansvarig för att elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr den hjÀlp de behöver för att nÄ mÄlen? En vinkling som tas med Àr lÀrarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillÀmpas i praktiken. Tre klasslÀrare och en speciallÀrare pÄ tvÄ olika skolor har dÀrför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut pÄ deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. DÄ det numera i skollagen stÄr om en ny form av stödinsatser, under benÀmningen extra anpassningar, tas lÀrarnas uppfattningar kring detta upp.

Mobiltelefoni Àr ett stÀndigt Àmne dÄ det hela tiden sker utvecklingar. Dock finns det en gruppsom inte har lika stort deltagande i detta omrÄde som andra. Dessa personer Àr synskadade pÄ olika nivÄer. Vi har i denna uppsats studerat hÄrd- och mjukvaror för synskadade inom mobiltelefoni ur en anvÀndares perspektiv. Vi har stÀllt frÄgan:?Vilka sÀrskilda behov gÀllande mobiltelefoni har synskadade anvÀndare och hur kan dessa omsÀttas i hÄrdvara och mjukvara??Vi har genom telefonintervjuer identifierat Ätta anvÀndares behov av hÄrd- och mjukvara för synskadade för att kunna ge förslag pÄ en anpassad hÄrdvara samt en förbÀttring av en mjukvara.

Denna studie har vuxit fram ur den uppdelning som vi anade fanns inom PR-vÀrlden, mellan forskare och yrkesverksamma bÄde i definition och utövande. Detta anade vi genom att vi kunde se olika svenska författare anvÀnda olika begrepp och ibland ocksÄ likstÀlla dem med PR. Detta tror vi kan bidra till en rörig bransch med dÄlig kategoritillhörighet, att det blir en otydligt avgrÀnsad yrkeskategori. Med uppdelning menas i detta fall svÄrigheten att enas om en definition och ett begrepp. Detta var nÄgot som Harlow redan 1976 anande dÄ han vid det tillfÀllet fann 472 olika definitioner av PR.

Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmÀssigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första Är samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever Àr viktigast.Metod: Deskriptiv tvÀrsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte nÄgon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala lÀns landsting svarade pÄ en enkÀt om deras behov av stöd.Resultat: HÀlso- och sjukvÄrden var den viktigaste aktören för mÄnga av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fÄtt det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nÀstan alla mammor och mÄnga efterfrÄgade emotionellt stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Mammornas behov var relaterat till deras Älder, och Àven i viss utstrÀckning utbildning och sysselsÀttning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal som möter mammor med barn under ett Är, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda sÄvÀl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa lÄngsiktigt nöjda och trygga mödrar..

I Sverige finns det inga sÀkra siffror pÄ hur ofta ett missfall intrÀffar, men undersökningar visar att hÀlften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall intrÀffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. NÄgra orsaker till varför kvinnan kan fÄ missfall Àr kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

En ökad muslimsk invandring till vÀstvÀrlden har medfört vÀxande behov av att förstÄ muslimer och de sociala utmaningar de stÀlls inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika omrÄden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgÄende kunskapslucka i de tre omrÄdena dÀr det framförallt framtrÀder stor brist pÄ kunskap om kultur och religion. Denna brist pÄ kunskap leder i mÄnga fall vidare till rÀdsla och dÀrmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers behov.  Slutligen presenteras omrÄden med behov av framtida forskning..

Kapitalanskaffningen Àr central för entreprenörskap och för detta Àr entreprenörer ofta hÀnvisade till riskkapitalister. DÄ ingen tidigare har studerat helheten av vad som fÄr riskkapitalister att investera gör detta vÄr studie till ett unikt bidrag. Tidigare forskning saknar Àven kopplingen mellan vad riskkapitalister efterfrÄgar och hur de definierar entreprenörskap. Syftet har varit att undersöka vad riskkapitalisternas investeringsbeslut grundar sig pÄ och vad, kopplat till individen, som kan fÄ dem att investera. Studien svarar Àven pÄ hur riskapitalisterna definierar entreprenörskap och redogör kortfattat för vad de anser att skolan kan göra för att öka antalet entreprenörer.

Studien har genomförts med syftet att komplettera bilden av fri-luftsliv utifrÄn FriluftsfrÀmjandets tidskrift, I alla vÀder. Genom anvÀndandet av en bild- och textanalys har sex olika bilder analyserats frÄn 50- talet fram till idag. Den bild som fram-trÀtt har satts i relation till tre perspektiv; ?skolans friluftsverksamhet?, ?en regeringspropo-sition? samt ?etablerade friluftsforskares syn pÄ friluftsliv?.Bilden av begreppet friluftsliv som framtrÀtt genom Ären visar en spegling av samhÀllet i övrigt. Influenser som prÀglat synen av friluftsliv varierar beroende pÄ tid, det kan handla om t.ex.