Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt kring observationer som gjorts under VFU och vikariat dĂ€r vi uppmĂ€rksammat att i klasser dĂ€r det finns elever med koncentrations och samspelsproblem har undervisningsmetoder och klassrumsmiljö liknat mer det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning Ă€n det sociokulturella. Det har lett till följande frĂ„gestĂ€llningarÄndras undervisningens innehĂ„ll och utformning frĂ„n det sociokulturella till det behavioristiska i och med integration av elever med speciella behov i vanliga klasser?Vilka undervisningsmetoder anvĂ€nds i en sammanhĂ„llen klass och utifrĂ„n vilken elevnivĂ„, enligt lĂ€raren?Vilka uppfattningar har lĂ€raren kring om den normala eleven missgynnas i en skola för alla?Uppsatsen synliggör hur undervisningen förĂ€ndras i en skola för alla, visar pĂ„ olika perspektiv pĂ„ inlĂ€rning och hur elever med speciella behov krĂ€ver andra metoder för bĂ„de undervisning och motivation till lĂ€rande. Undersökningens resultat indikerar pĂ„ att de metoder som tenderar att framtrĂ€da i klasser med elever med speciella behov inkluderade liknar det behavioristiska perspektivet pĂ„ undervisning och att lĂ€rare upplever svĂ„righeter i att möta eleverna utifrĂ„n deras olika nivĂ„er i och med en skola för alla. LĂ€rares egna utsagor visar pĂ„ att de fĂ„r Ă€ndra miljö och utformning av klassrum till fördel för elever med speciella behov.  Resultatet visar ocksĂ„ pĂ„ att lĂ€rare upplever att de normala eleverna kan bli störda av elever med speciella behov men framhĂ„ller ocksĂ„ att det utifrĂ„n vĂ€rdegrundsperspektivet gynnar dem.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda pÄ hur fyra kvinnors förstÄelse och tankar kring vÄldtÀkt ser ut. FrÄgestÀllningen behandlar vilka handlingar och omstÀndigheter som krÀvs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för vÄldtÀkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpÄverkan, klÀdsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gÀrningsmannen pÄverkar kvinnornas syn pÄ om ett övergrepp Àr en vÄldtÀkt eller inte. Kvinnorna i urvalet Àr mellan 20-35 Är och bor i smÄ och mellanstora stÀder. TvÄ kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har nÄgon i sin nÀrhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det anvÀnts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering dÀr materialet Àr tematiserat med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna.VÄldtÀkt Àr ett begrepp som kan te sig trivialt men som Àr allt annat Àn det.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare beskriver att de gör för att skapa goda lÀrandemiljöer i klassrummet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Detta för att som blivande lÀrare öka kunskapen hur man pÄ bÀsta sÀtt kan ge stöd och underlÀtta för elever med beteende- och inlÀrningssvÄrigheter. I den hÀr undersökningen har en kvalitativ studie gjorts dÀr fem lÀrare och en specialpedagog har intervjuats för att fÄ reda pÄ hur dessa arbetar med att skapa goda lÀrandemiljöer för elever i behov av extra stöd. Specialpedagogiken ligger i centrum med tvÄ teorier som bakgrund som anvÀnds mycket inom specialpedagogiken, behaviourismen och den sociokulturella teorin. De viktigaste begreppen inom omrÄdet specialpedagogik har beskrivits samt vanliga diagnoser bakom inlÀrnings- och beteendesvÄrigheter, dÄ det Àr viktigt som lÀrare att vara insatt i detta vid undervisning av elever i behov av stöd.I resultatet ses att vikten av individualisering och struktur i klassrummet gör mycket för inlÀrningen.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

Att delta i lektionerna i idrott och hÀlsa har en central roll för sÄvÀl lÀrande som bedömning. Men vad det egentligen innebÀr att delta i idrott och hÀlsa Àr inte sÄ lÀtt att fÄ ett enhetligt svar pÄ. Inte heller hur man som lÀrare i idrott och hÀlsa kan bedöma elevernas insatser utifrÄn deltagandet - kan nÄgot utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det Àr vad denna kvalitativa intervjustudie, dÀr sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda pÄ. Resultatet visar att det oftast inte sker nÄgon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.

Försvarsmaktens definitioner av olika förmÄgor Àr inte tillrÀckligt preciserade. FörmÄgorna beskrivs i dagslÀget av Försvarsmakten pÄ ett otydligt sÀtt dÀr missförstÄnd kan uppstÄ. En analysmodell har tidigare utvecklats för att lösa detta problem. Analysmodellen Àr uppbyggd för att kringgÄ det problemet dÄ faktorerna som vÀvs in har en direkt anknytning till verkligheten och de scenarion förbanden kan stÀllas inför. Faktorerna miljö, motstÄndaren och effekt utkristalliseras utefter förmÄgan och scenarion bildas.

Titel: Att stÄ i hallen och vilja vara med: Ensamkommande flyktingbarn och deras behov. En kvalitativ studie om behoven bland dessa barn och ungdomar.Författare: Lotta Nilsson Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka behov som finns bland ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige bÄde som nyanlÀnda och efter utflytt frÄn HVB-hem. Det har ocksÄ varit att jÀmföra deras behov med de tÀnkta behov som formar mottagandet i Sverige.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med semistrukturerade intervjuer av fem stycken unga mÀn frÄn Afghanistan, Somalia och Ryssland samt integrationsutvecklare pÄ LÀnsstyrelsen och lÀrare vid integrationsprogrammet. Resultaten visar pÄ att behoven varierar mellan informanterna men att behovet av tillhörighet och lÀngtan efter familjen i hemlandet Àr nÄgot som förenar samtliga. Vad som ocksÄ blir tydligt Àr hur olika behov pÄverkar individens val och förmÄga till koncentration och fokus.

Bakgrund: HÀlsoutgifterna i förhÄllande till BNP har i flera lÀnder ökat, samtidigt som vissa lÀnder uttryckt oro över att fokus pÄ utgiftsrestriktioner har skadat prestationerna inom hÀlsosystemet. Utvecklingen inom den islÀndska hÀlsosektorn Àr densamma.Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och behandla de huvudsakliga problem som den islÀndska hÀlsosektorn stÄr inför, redovisa ÄtgÀrder och reformer som har utförts med tyngdpunkt i privatiseringsplanerna samt diskutera möjliga alternativ för framtiden.Genomförande: Studien genomfördes parallellt med praktik pÄ Sveriges ambassad i Reykjavik, Island. Det har bidragit till att författaren disponerat över ett stort informationsunderlag vilket underlÀttat förstÄelsen för specifika islÀndska faktorer, attityder och levnadssÀtt.Resultat: Det Àr viktigt att islÀndska staten har klara definitioner gÀllande vilken rÀttvisa som skall finnas i hÀlsosystemet. Fondering och ökad prevention samt införande av en resultatorienterad budget samt att staten utformar ett vÀl fungerande system för kvalitets- och kostnadskontroll för att fÄ till stÄnd en effektiv privatisering..

Livmoderhalscancer pÄverkar de drabbade kvinnorna och deras nÀrstÄende. Att inom sjukvÄrden samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svÄrt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och kÀnna sig otillrÀcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att kÀnna behov av nÀrhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid bistÄndsbedömning av en Àldreboendeansökan. VÄra frÄgestÀllningar berör det som sker i stadsdelarna vid bistÄndsbedömningen av en Àldre-boendeansökan utifrÄn frÄgestÀllningarna: ? Hur uppfattas den Àldres behov?? Hur tillÀmpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsÀttningarna?Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgÄtt frÄn en vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju bistÄndshand-lÀggare frÄn fyra olika stadsdelar.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare uppfattar begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd, vilka kategoriseringar som kan förekomma, hur förskolelÀrare beskriver sitt förhÄllningssÀtt samt vilka faktorer som kan pÄverka arbetet i verksamheten. Den metod vi har valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju. Vi har spelat in intervjuerna och gjort en ordagrann transkribering. Vi har dÀrefter analyserat vÄrt material med hjÀlp av frÄgestÀllningarna och det relationella perspektivet och det kategoriska perspektivet inom specialpedagogik.Resultatet visar att det relationella perspektivet pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd dominerar. Vi kan Àven se att respondenterna har svÄrt att definiera begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd.

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.