I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sÄdan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjÀlp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjÀlpa familjen mÄste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram Àr systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet Àr att belysa de behov som finns hos familjen nÀr en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

I Sverige Àr 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero pÄ Àrftliga eller miljömÀssiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvÀvnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd frÄn sjukvÄrdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförÀndringar som Àr nödvÀndiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

I detta arbete görs en vÀrdefilosofisk reflektion över begreppet grundlÀggande vÀrden i skolans vÀrdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundlÀggande vÀrde som egenvÀrden, grundlÀggande vÀrden som konventionella vÀrden och grundlÀggande vÀrden som mÄlvÀrden. Jag undersöker ocksÄ nÄgra möjliga konsekvenser av att se grundlÀggande vÀrden som synonyma med nÄgon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag nÄgra möjliga konsekvenser av detta arbetet för lÀraren. .

Bakgrund: NÀstan var tionde patient i den svenska somatiska sjukhusvÄrden drabbas av envÄrdskada (1). UngefÀr 50% av dessa sker i samband med kirurgiskt ingrepp (2). NÀr patientergenomgÄr ett kirurgiskt ingrepp förvÀntar de sig att fÄ en sÀker vÄrd. Men vad innebÀregentligen begreppet patientsÀkerhet?Syfte: Syftet med arbetet var att göra en analys av begreppet patientsÀkerhet ur ettvÄrdvetenskapligt perspektiv och i samband med kirurgiskt ingrepp.Metod: I arbetet har en begreppsanalys gjorts av begreppet, enligt Walker och Avants modell.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att se hur man bör hantera elever med behov av sÀrskilt stöd i matematik. För att fÄ en bÀttre förstÄelse för Àmnesvalet har jag lÀst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvÄrigheterna Àr, vilka hinder som finns för inlÀrning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av sÀrskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i Är 6 pÄ tvÄ olika skolor. Jag har intervjuat lÀrare och speciallÀrare om hur de hanterar de elever som inte nÄdde upp till godkÀnt pÄ det nationella provet i matematik i Är 5. Jag har Àven studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvÀgning av resultat frÄn vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄende har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgÀnglighet av hÀlso- och sjukvÄrdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjÀrtinfarkt och deras nÀrstÄendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjÀrtinfarktens inverkan pÄ relationen dÄ en man förvÀntas vÄrda sin hustru.

Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras kompetensutveckling..

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Det Àr komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan anvÀnder sig av ett etiskt förhÄllningssÀtt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvÄrdnaden. En litteraturstudie genomfördes dÀr femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att fÄ kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att fÄ information frÄn rÀtt person.

Att leva med en livshotande sjukdom, sÄ som cancer innebÀr mÄnga förÀndringar. För att personer som lever med cancer ska kunna kÀnna vÀlmÄende trots sjukdom mÄste behov personer uttrycker tillgodoses. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva behov i dagligt liv hos personer som lever med cancer. I litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa empiriska studier genom en kvalitativ innehÄllsanalys, med manifest ansats. Detta resulterade i fem kategorier; att vilja kÀnna kontroll, att önska stöd och personligt bemötande frÄn andra, att försöka omprioritera för att kunna leva normalt, att uppleva kroppsligt vÀlmÄende samt att strÀva efter hopp och försöka finna mening.

SammanfattningUtav alla ungdomar som besöker ungdomsmottagningar idag, utgörs cirka 15 % av besöken av killar. De killar som besökt ungdomsmottagningen har en mer negativ bild av den Àn de som inte varit dÀr, vilket visar pÄ att deras behov inte har tillgodosetts. Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur killar resonerar kring deras behov av ungdomsmottagningen. Studien inriktades pÄ 18-Äriga killar, och de behövde inte ha nÄgon personlig erfarenhet av ungdomsmottagningen. Kvalitativ metod med fokusgrupper anvÀndes med 16 killar, indelade i fyra grupper.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

I vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att ta reda pÄ hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur insatserna kring dessa barn ser ut. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört en intervju samt delat ut enkÀter pÄ fyra skilda förskolor. I resultatet har det framkommit att begreppet barn i behov av sÀrskilt stöd Àr svÄrdefinierat och att det gÄr att studera utifrÄn tvÄ skilda perspektiv. De olika synsÀtten har betydelse för hur man definierar ett barn i behov av sÀrskilt stöd, eftersom man antingen ser barnet eller miljön som bÀrare av problemet. Dessutom pÄverkas arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd av vilket perspektiv man vÀljer att angripa svÄrigheterna utifrÄn.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.