Pedagogers vision är att alla elever ska få uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvärre inte ut så för alla. För många elever handlar skolans vardag om att man är en osynlig elev, någon som ingen annan ser och vars enda mål är att komma in i gemenskapen.    Syftet med vår studie är att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta område.Vår studie grundar sig på en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas Definition av utanförskap är när någon inte känner grupptillhörighet eller är delaktig på samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de är bristande social kompetens såsom olika kommunikationssvårigheter. Det framkommer att pedagogerna främst arbetar med gruppstärkande samarbetsövningar för att främja trygghetskänslan hos eleverna..

Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en Definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten.

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens Definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om skillnaderna mellan regelverken.Syfte: Identifiera väsentliga skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka skillnader som är tydliga mellan K2 och K3.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd och vilka barn som omfattas av begreppet enligt dem. De forskningsfrågor vi ställde var hur förskollärare definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd, hur förskollärare gör bedömningen av vilka barn som är i behov av särskilt stöd samt hur förskollärare tolkar förskolans uppdrag när det gäller barn i behov av särskilt stöd. För att undersöka dessa frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer samt en fiktiv fallbeskrivning. Förskollärarna i vår studie såg begreppet som omfattande och det visade sig att det går att lägga många olika innebörder i begreppet. I vår studie fann vi även att begreppet kan ha olika innebörder även för en och samma förskollärare.

This thesis investigates how web agencys in Stockholm use, value and incoroprate the terms usability, user experience and interaction design in their work process. The purpose of this study is to investigate how creative professionals works with the notions of usability, user experience and interaction design with focus on the end user. Our Definition of creative professionals is every employee at a web agency involved in the work process of developing digital artefacts in any capacity. We wanted to investigate how these notions are considered, consciously or unconsciously, during the workprocess. Semi-structured interviews were conducted at three different web agencys with eight different employees.

Syftet med denna uppsats är att beskriva begreppet läxa, varför lärare ger läxor samt om lärarna anser att de uppnår sitt syfte med läxor. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer där sex lärare som arbetar i grundskolan deltagit. Resultatet av studien visar att lärarnas Definition av begreppet läxa är lika över lag. Läxor för de intervjuade lärarna är skolarbete som eleverna gör efter skoltid, något de gör färdigt eller övar på hemma eller i skolan efter skoltid. Syftet med läxor är färdighetsträning, befästa något eleven gått igenom i skolan men även att eleven ska lära sig ta ansvar över sitt skolarbete och att planera för framtida studier.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera Definitioner. Utifrån Definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.

Bakgrund: I det kunskapssamhälle vi är på väg in i blir kunskapen viktigare även för företag. Väl använda rutiner för överföring och skapande av kunskap lägger grunden för bestående konkurrensfördelar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en modell för överföring och skapande av kunskap i en organisation. För att göra detta kommer vi att: · Ge en Definition på kunskap. · Studera förutsättningar och hinder som finns vid överföring och skapande av kunskap.

Data sets are continuously increasing within organizations. Data sets will also be in larger amounts,have shorter lifetime, is becoming more varied and holds various degrees of uncertainty. Together,these dimensions are included in the term Big Data. There is no universally accepted Definition ofBig Data and how it should be used. Applications that turn out to be part of a Big Data conceptoften begin as investments in an organization in order come to new insights or create new businessperspectives.

The aim of the study was to examine what workers in social services considers physical child abuse and in which way social services work with children who have been exposed to physical child abuse. The study also examines which interventions are available and how physically abused children assimilate these. I've interviewed four child-welfare officers and for those interviews I've used the qualitative semi-structured method. The results shows that all my respondents have different views on on the Definition of physical child abuse. The result also shows that the municipality which the children belongs to plays a major role in which children can get help with their problems.

My purpose is to describe and analyse how care managers experience their position as middle managers in the public sector. I have used a qualitative interview method to answer this question and also to capture my six interview persons opinion and understanding of their own position as middle managers. From my six interviews I noticed some difference in their opinions about how it is being a care manger. The results show that the role as care managers have challenges such as to intertwine their own notion how the caring of the elder should be with strict politic decisions. Other challenges are the limitation of economic recourses and reorganisations.

In the expansion rate of the national as well as the international market, the importance of trademark has been given a central matter. The Definition of what can be considered a trademark has been widened. Today?s trademark law defines a trademark as something that can be graphically reproduced. Trademarks can there for contain names, words, numbers, letters or the shape of the goods itself or the packaging.

En rapport med internationella mätningar från Skolverket (2012) visar att elevers läsförmåga har minskat. Vi tycker oss ha sett ett samband med Skolverkets rapport och vad vi sett under den verksamhetsförlagda utbildning där vi har noterat att det finns många elever med läs- och skrivsvårigheter. Syftet med denna studie är att kartlägga två skolors arbetssätt med läs- och skrivinlärning samt deras hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter för att se om det skiljer sig åt.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning omkring läs- och skrivinlärningens grunder och metoder samt Definition, utredning och åtgärder av läs- och skrivsvårigheter.Materialet för undersökningen består av enkäter till lärarna i de båda skolorna, observationer samt en intervju. Materialet har granskats med avseende på skillnader mellan skolorna för att se om arbetssättet vid läs- och skrivinlärning och tillvägagångssättet vid hantering av misstänkta läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt.Resultatet visade att vi kunde se både likheter och skillnader mellan skolorna avseende läs- och skrivundervisningen samt att utredningen av läs- och skrivsvårigheter är densamma på de båda skolorna..

Syftet med detta arbete är att fördjupa våra kunskaper om terrorism samt att ge läsaren en inblick i ämnet och få lite kunskap om hotbilden i Sverige samt vad Sverige har för resurser att möte terrorism. Första delen av arbetet försöker vi definiera vad terrorism är, beskriva olika organisationer redogöra för Sveriges Definition av ordet terrorism. Därefter försöker vi förklara olika typer av terrorism som nationell, internationell, vänster, höger, stats, och religiös terrorism. Nästa del av arbetet handlar om Sverige, där vi berör terroristdåd som utförts i Sverige samt hotbilden i Sverige nu och i framtiden. Därefter berör vi Sveriges beredskap och de olika myndigheter som är ansvariga i Sverige för arbetet mot terrorism.

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollärarna har på det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet. Metoden som jag har valt och använde i undersökningen är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Skåne. Jag har spelat in intervjuerna och där-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning. Resultaten i denna studie visar att förskollärarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens är bristande. Barn med språklig avvikelse var också betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollärare har svårt att ge Definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrågasatte ordet normalt.