The formation of sovereign states in regional blocks has become an essential feature in the world system. Therefore, the purpose of this paper is to investigate which motives and driving forces that affect the creation of projects of regional integration outside Europe and the Western World. By choosing the Latin American project of integration ALBA (the Bolivarian Alliance of the Americas) as a case of regional integration outside Europe and the Western World, the study investigates the motives expressed by the most prominent actors of the project, Venezuela and Cuba. ALBA is chosen as a representative and a unique case and through the consumption of the gramscian and the realist approaches, the essay defines two motives that affect the creation of projects of regional integration. As a way of investigating the actors? motives, the paper studies political statements, especially those of the Venezuelan president Hugo Chávez, and official positions expressed in central documents and declarations.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet.Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil.Miljöengagemanget är ett tydligt budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt budskap.

Det finns ett antal teorier som på ett eller annat sätt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsägelser mellan tre teoriers syn på maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats är Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna från analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, där den politiska realismen fokuserar på både materiella ochimmateriella faktorer och där konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen främst utgörs avsamhällets idéer och den kulturen som råder i samhället. Analysen har även visat att de treteorierna ser det militära maktmedlet som centralt för en stat, när det är handlar omexistentiella frågor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu råder, gynnar stora och mäktiga stater på bekostnad av små stater.

I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt.Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier.

Målet med denna uppsats är att visa hur den dramaturgiska kurvan påverkar publikens sätt att ta till sig dokumentärfilm, med hänsyn till upplevelse och trovärdighet. I följande uppsats kommer man att på viktiga beståndsdelar som bidrar till hur man kan arbeta fram ett dramaturgiskt bildspråk inom det dokumentära skapandet av film. Viktiga punkter som delges innefattar även hur man bygger på trovärdighet mot sin publik och binder detta samman genom en bra dramaturgi, detta i kombination med ett projekt, följt av diskussion och slutsatser. De verktyg, som tidigare forskning hänvisar till, upplevs som positiva hjälpmedel för att genomföra en trovärdig produktion. Dock bör tilläggas att min erfarenhet av detta kandidatarbete, visade på att man bör lägga större fokus på att arbeta i realtid, än att påverka materialet allt för mycket i efterbearbetning.

Rapporten beskriver arbetsprocessen vid skapandet av animationer som visualiserar flödet i ett avancerat bränslesystem. Arbetet är utfört på uppdrag av Scania Academy. Den frågeställning som arbetet utgått ifrån är:Hur skapar man en visualisering av ett flöde i ett avancerat bränslesystem som är informativt och anpassat för målgruppen?Bakgrunden till arbetet är att Scania tagit fram ett nytt bränslesystem som de är i behov av att hålla utbildning kring. Som stöd till utbildningen vill man med hjälp av animation förklara bränslets flöde.

Målet med denna uppsats är att visa hur den dramaturgiska kurvan påverkar publikens sätt att ta till sig dokumentärfilm, med hänsyn till upplevelse och trovärdighet. I följande uppsats kommer man att på viktiga beståndsdelar som bidrar till hur man kan arbeta fram ett dramaturgiskt bildspråk inom det dokumentära skapandet av film. Viktiga punkter som delges innefattar även hur man bygger på trovärdighet mot sin publik och binder detta samman genom en bra dramaturgi, detta i kombination med ett projekt, följt av diskussion och slutsatser. De verktyg, som tidigare forskning hänvisar till, upplevs som positiva hjälpmedel för att genomföra en trovärdig produktion. Dock bör tilläggas att min erfarenhet av detta kandidatarbete, visade på att man bör lägga större fokus på att arbeta i realtid, än att påverka materialet allt för mycket i efterbearbetning.

InledningThe horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ?Raising the dead? öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien.

AbstractTitle:?It?s time to break the rules?, Female writing in a post revolutionary Egypt Year: 2013Author: Teresa Egfors GergesKeywords: the modern Arabic short story, Egyptian female writers, the Egyptian revolution, romanticism, realism, modernism, Modern Standard Arabic, Cairo Arabic.The purpose of this essay is to analyze four stories, written by Egyptian women and published after the Egyptian revolution, namely; A?wal mimm? yanbagh? and Qi??a shatwiyya by Hanan Elbadawi and Bint r?gil and Sam?ra ?-?ar?b?sh? by Shaimaa Elmaria. The stories of the essay are analyzed by the questions:? What are the themes? ? What kind of language and style is it? ? What are the messages?The essay is based on a comparing analyze, the stories are especially analyzed by Sabry Hafez? theories about the modern Arabic short story. Interviews with the two writers have been made.

In the post Cold-War era, world politics was transforming itself through its emerging complex issues such as terrorism and influential and interdependent actors such as the European Union. In this new era, the European Union was developing its Common Foreign and Security Policy pillar both to present a coherent and unified EU policy and to prove its political potent in order to become an influential actor on world politics. On the other side, security environment was also transforming its content through emerging actors and issues. As one of the most prominent actors of the world politics, the EU was influenced by the transformation of security environment, whose economic ?soft power? proved necessary but insufficient for being a global power in this emerging security environment.

The following text constitutes an attempt to present the French philosopher Gilbert Simondon's genetic ontology through an account of his reconfiguration of the problem of individuation in his doctoral thesis from 1958, L'individuation à la lumière des notions de forme, information, potentiel, métastabilité. The intention is to show how Simondon through this reconfiguration of a classical philosophical problem ? in which concepts and schemas from contemporary physics and technology is utilised in a critique of the bi-polar hylomorphic schema as its traditional, substantialistic solution ? becomes able to articulate an anti-substantialistic and anti-reductionistic ontogenesis as first philosophy. A systematic philosophical conception that according to Simondon precedes every critical investigation of the subject as well as every scientific ontology ? not by establishing a pre-critical position, but by exceeding Kant's critical position: that is, through a displacement toward a conception of the transcendental conditions for the genesis of being and thought as real conditions, rather than conditions of mere possibility.

Många av dagens dator och TV-spelsljud är anpassade för högtalaruppspelning, i många fall även flerkanalssystem som 5.1 surround och liknande. Få spel är anpassade för uppspelning genom hörlurar och för att få en bra ljudlokalisering i hörlurar behövs ofta någon form av surroundhörlurar. Vi tror att man kan skapa trovärdig (Riktnings)återgivning av ljud i hörlurar genom bara två ljudkanaler genom så kallat binauralt ljud. Vi kommer i detta arbete att beskriva de faktorer som spelar roll i vår stereohörsel, varför de fungerar samt vilka svagheter som finns i detta system. Vi kommer att skapa ett system för att behandla realtidsgenererat binauralt ljud för spel och beskriva de verktyg vi valt och den generella arbetsprocessen.

GUSP är till skillnad från EU:s övriga arbete med regleringar, omfördelning och ekonomisk stabilisering ett försök att så långt som möjligt, sammanlänka de suveräna medlemsstaternas utrikespolitik. Målet är att ge EU en politisk tyngd som kan matcha den ekonomiska storleken och befolkningsmängden som kryper allt närmare halvmiljardsgränsen. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilken utsträckning olika teorier inom internationella relationer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU lämpligast förklaras utifrån. Frågan som uppsatsen söker svar på är: i vilken utsträckning överensstämmer de teorier vi presenterat med hur GUSP är tänkt att fungera? Vi använde realism, neorealism och neoliberalism för att göra detta. Ur fördragen som skapat GUSP har vi identifierat det viktiga ur säkerhets- och utrikespolitisk synvinkel vilket sedan undersökts mot bakgrund av teorierna. Ingen av teorierna kan förklara GUSP fullt ut men delar av teorierna passar in på alla undersökta fördrag.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.