Syfte: Studien syftar till att undersöka internationaliseringsprocessen hos svenska sjukvårds-och omsorgsföretag som tillhandahåller sjukvårdstjänster. Dessutom kommer studien att undersöka svårigheter, möjligheter och framtidsutsikter i samband med sjukvårds-och omsorgsföretagens internationalisering.Metod: Denna studie har genomförts genom tillämpningen av en kvalitativ metod och en Deduktiv ansats. Informationen hämtad från studiens primärdata och sekundärdata har varit grunden för undersökningens analys och slutsats.Slutsats: Företagens internationaliseringsprocess har sett olika ut beroende på företagens struktur och hur de arbetar med sjukvård och omsorg vilket lett till olika val av strategi. Svårigheterna har varit i form av skillnader i lagar, regler, kultur och olika sjukvårdssystem som finns i olika länder. Den största möjligheten från en internationalisering har varit förvärv av ny kunskap och kunskapsutbytet mellan länder.

Studier om engagemang i extrema och radikala grupper har begränsats till en grupp åt gången. Djupare psykologisk förståelse för fenomenet har efterfrågats. Syftet med föreliggande studie var att utforska likheter mellan föredetta medlemmar av olika radikala och extrema grupper, beträffande faktorer bidragande till anslutning, kontinuitet och urkoppling, samt hur processen bakom anslutning, kontinuitet och urkoppling kan förklaras med hjälp av social identitetsteori (Tajfel & Turner, 1986). Intervjumaterialet (N=7) analyserades med en blandning av induktiv och Deduktiv tematisk analys. Anslutning associeras med utanförskap, dysfunktionella familjeförhållanden, emotionell belastning och manipulation.

Ett företags personalarbete (Human Resources, HR) är en viktig nyckel till framgång eftersom en till företaget väl anpassad HR-funktion kan skapa stort värde. I skapandet av en effektiv HR-funktion är det betydelsefullt att undersöka hur HRs kunder (cheferna ute i organisationen) upplever HR. Tidigare studier har bl.a. visat på positiva samband mellan HRs involvering i strategisk planering och kundernas uppfattning av HR-funktionens effektivitet. Denna uppsats undersökte, genom en fallstudie på AstraZeneca, hur personalavdelningens kunder upplevde att personalarbetet fungerar, efter en HR-transformation.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att studera och kartlägga i vilken utsträckning användandet av formella styrmedel, i ambitionen att minska sjukfrånvaron, skiljer sig mellan stora och små företag.Metod: Vi har i denna studie tillämpat en kvantitativ forskningsmetod för att besvara uppsatsens forskningsfråga och syfte. Detta sker med hjälp av en explorativ studie, baserad på 60 slumpmässigt utvalda konsultföretag inom ekonomisk och juridisk verksamhet. Vi har utifrån befintliga teorier skapat hypoteser som testats på verkligheten och vi följer därför en Deduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via telefonintervjuer och svaren har sedan sammanställts i olika tester i SPSS.Slutsats: Vi kan utifrån vår studie konstatera att användandet av formella styrmedel skiljer sig mellan stora och små företag i tre av fyra avseenden, nämligen användandet av nyckeltal, kalkyler som beslutsunderlag och användandet av förebyggande åtgärder. Detta trots att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan stora och små företag..

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv:Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött.Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten.Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött.Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en Deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet.Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan.

Den här uppsatsen handlar om motivation i monotona arbeten. Vi har även undersökt lönens betydelse i monotona arbeten. Det vill säga arbetar man endast för lönens skull eller finns det andra faktorer som spelar in?Undersökningen är av en kvantitativ form och är gjord på Posten logistik och på ett brevbärarkontor i Karlstad. Först utgick vi från Maslow, Herzberg samt Hackman & Oldham för att koppla samman monotont arbete och motivation.

Syfte: Syftet är att jämföra fristående och institutionella aktieanalytikers förmåga, via sina köp- och säljråd, att analysera företagens aktier. Det underordnade syftet är att undersöka om andelen säljråd skiljer sig åt mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Metod: Vi använder en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i träffsäkerheten mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Vid analysen av vårt insamlade datamaterial, använder vi oss av en Deduktiv ansats där vi med hjälp av tidigare teorier dra slutsatser kring jämförelsen mellan våra utvalda analytiker. Teoretiska perspektiv: De teorier, som är relevanta för vår studie, behandlar den effektiva marknadshypotesen, informations-assymmetri och aktievärdering.

Sammanfattning  Det finns många definitioner av vad yrket controller innebär, vilket visar att yrkestiteln är svårdefinierad. Syftet med studien är att beskriva controllerns arbetsroll i medelstora tillverkande privata företag och om controllerns roll fokuserar mer mot styrorienterade uppgifter eller mer mot traditionella ekonomiuppgifter. Vi utformade därför följande frågeställning: Är dagens controller i tillverkande företag mer styrorienterad eller mer en traditionell ekonomichef? Vi valde att genomföra en kvalitativ studie eftersom det möjliggör en djupare förståelse och sedan använde vi oss av en Deduktiv ansats där vi gick från teori till empiri. I vår teoretiska referensram har vi beskrivit olika egenskaper, färdigheter, roller och arbetssätt som ingår i controllerns yrke.

Syftet med denna uppsats är att beskriva de förändringar som IFRS innebär för svenska börsnoterade företag. Vi vill även analysera dessa förändringar och se hur de påverkar företagen i verkligheten. En Deduktiv ansats har legat till grund för att uppnå syftet. Vi har undersökt teorier kring problemen och därefter jämfört dessa teorier med det empiriska materialet. Grunden för det empiriska materialet har varit intervjuer med koncernredovisningsansvariga på tre börsnoterade företag och intervjuer med två auktoriserade revisorer.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en Deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anställda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen består av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgränsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med Deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkäter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundärdata. Resultatet från datainsamlingen i en jämförelse med den teoretiska plattformen visade på att Ernst & Young i stor utsträckning har en IMO då företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare.Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en Deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare..

Den svenska försäkringsbranschen är gigantisk och det finns över 400 försäkringsbolag att välja mellan. Detta leder till hård konkurrens inom branschen, och försäkringsbolagen tvingas slåss om kunderna.Uppsatsens syfte är att analysera vilka försäkringsrelevanta faktorer som kan förklara försäkringstagares val av försäkringsbolag. Uppsatsen bygger på kvantitativ metod och en positivistisk infallsvinkel med en Deduktiv ansats används.Uppsatsen indikerar att följande faktorer har positiv påverkan på försäkringstagare i valet av försäkringsbolag: Lågt pris på försäkringstjänsten, hög kvalitet på försäkringstjänsten, bra försäkringspersonal, lättåtkomligheten, starkt varumärke och banktjänstemäns påverkanEn medveten avgränsning som gjorts är att enbart fokusera på svenska privatpersoner, vilket lämnar utrymme för liknande forskning i ett globalt perspektiv. Ett förslag på fortsatt forskning är därför att analysera vilka faktorer som förklarar företags val av försäkringsbolag.Forskningen har varit begränsad inom försäkringsbranschen, såväl nationellt som internationellt. Mycket av tidigare forskning har fokuserat på befintliga kunder och hur de bibehålls.

Syftet är att beskriva och jämföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de båda företagen kan lära av varandra. Vi har i vårt uppsatsarbete använt oss av en Deduktiv forskningsansats. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer på olika nivåer i de båda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.

Syftet är att kartlägga ekonomistyrningen i stora svenska företag, som i olika utsträckning säger sig ha slutat att använda budget som styrverktyg, och speciellt analysera hur de ersatt budgetens traditionella roller och syften. Detta har gjorts genom fallstudier av Ahlsell, Alfa Laval, Atlas Copco, Bergman & Beving, Ericsson, Handelsbanken, Trelleborg och Vattenfall. Metoden har utgått från en Deduktiv ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Budgetens traditionella syften visar sig variera i betydelse och i den roll de ges mellan de olika företagen. Vissa framstår som enklare att ersätta i en del företag, medan de i andra fyller ett större behov och därför kan tänkas utgöra ett hinder för en styrning helt utan budget.