Denna uppsats handlar om en Debatt, som fördes i en brytningstid, då den gifta kvinnans rätt till yrkesarbete ifrågasattes. Ett funktionalistiskt förslag om kollektivhus, där hushållsarbetet och en del av barnavården skulle skötas av kollektivt anställd personal, avsåg att underlätta kvinnans yrkesarbete. Den gällande normen förutsatte, att den gifta kvinnan var hemarbetande och mannen försörjare. Debatten kom att kretsa kring hustruns plikter mot familjen och barnens liv i det kollektiva huset. Här stod bevarare av traditionen mot anhängare av ett nytt familjemönster.Syftet har varit att fokusera anhängare och motståndare och analysera deras argument och strategier.

I den här uppsatsen undersöks Debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters Debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hurlärarprofessionen deltar i Debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i Debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk Debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera diskursernas innehåll.

Kring och inom skolans förs hela tiden en Debatt om betygens vara eller icke vara, om betygens utformning och vad som är nödvändigt för en elev att påvisa kunskap om för att få ett visst betyg. Även vid vilken ålder betyg skall börjas delas ut är uppe till Debatt.I kursplaner så finns det olika mål som elever skall uppnå alternativt sträva efter. Som det ser ut idag så är det till stor del endast kunskapsmålen som betygssätts och om detta kan man alltid ha en åsikt. Hur eleven lyckats i sina strävanden blir tyvärr många gånger ointressant trots att kursplanernas syften menar något annat.Detta arbete är ett försök till att finna det kvalitativa historiemedvetandet och på så sätt finna de elever som har uppnått ett visst mått av reflektion, elever som kan se sammanhang och elever som kan dra slutsatser i ämnet historia på gymnasienivå..

KlimatDebatten är mycket aktuell idag, frågorna är många och de entydiga svaren är få. Detta fick en klass gymnasieelever uppleva i ett rollspelsprojekt där de tilldelades åsikter från ett antal olika källor. Eleverna fick representera dessa åsikter under en Debatt som utgjorde avslutning på ett tre veckor långt projekt. Vid starten hade majoriteten av eleverna mycket liknande åsikter men under projektets gång kom de till insikter om varför denna typ av komplicerade frågor sällan har entydiga svar. De insåg också att vi människor är mycket lättpåverkade och att personliga känslor och åsikter ofta påverkar möjligheterna till en rationell Debatt.

Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters Debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Uppsatsens syfte var att belysa och analysera ideologiska samt vetenskapsbaserade aspekter kring den kontroversiella metadonbehandlingen, för att öka förståelsen för dagens pågående Debatt. Uppsatsens frågeställningar var:· Hur har utformningen av och Debatten kring metadonbehandlingen sett ut från 1960-talet och fram till 2000-talet?· Hur kan denna utformning och Debatt förstås?För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har texter av olika slag studerats, veten-skapliga avhandlingar, facklitteratur, texter framställda av olika myndigheter och tidningsar-tiklar, av vilka sedan valda delar har analyserats och diskuterats utifrån en ideánalytisk ideal-typisk indelning. Debatten kring metadonbehandlingen har studerats ur ett tidsperspektiv, i ett försök att täcka svensk narkotikapolitisk utveckling i relation till metadonbehandlingen mel-lan åren 1960-2005. Litteraturstudiens resultat visade bland annat att svensk narkotikapolitik under perioden utvecklats i en alltmer restriktiv och repressiv riktning, medan utvecklingen av substitutionsbehandling med metadon för opiatmissbrukare tenderar ha lett till allt färre restriktioner och en ökande tillgänglighet för brukarna.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Den planerade gasledningen Nord Stream, eller ?den ryska gasledningen?, har varit föremål för enintensiv Debatt sedan hösten 2006 i såväl pressen som i riksdagen. Debatten har spänt över ett brettfält där miljöhänsyn och säkerhetspolitiska aspekter har avlösts av inlägg rörande Sverigeshandlingsfrihet inom ramen för internationella havsrättsliga avtal och hur Nord Stream skahandläggas för att denna handlingsfrihet inte ska begränsas inom ramen för svenskförvaltningslagstiftning.Föreliggande arbete analyserar Debatten runt Nord Stream från det att projektet presenterades påvåren 2005 och fram till den särskilda Debatt som hölls i riksdagen samma dag som Nord StreamAG inlämnade sig ansökan om miljöprövning till regeringen. Källmaterialet har hämtats frånDebattsidorna i Sveriges två största morgontidningar samt från riksdagens kammare och därefteranalyserats med en argumentationsanalytisk modell enligt Arne Næss..

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsDebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsDebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsDebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omDebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens Debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens Debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsDebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal.

Syftet med studien var att undersöka vilken bild införandet av lärarlegitimation ges i dagspress under tiden mellan början av 2008 och den 30 november 2012. I undersökningen samlades data i form av Debattartiklar och ledare från svenska dags- och kvällstidningar in för att analyseras med avseende på vem som författat artikeln samt med hjälp av idéanalys för att utröna artiklarnas argumentativa innehåll.År 2010 beslutades sveriges riksdag om införandet av en legitimation för lärare från förskola till gymnasium, något som förespråkats av såväl lärarfack som politiska intressen. Trots detta ledde beslutet till en livlig Debatt om för- och nackdelar med legitimationen.I Debatten kom en mängd olika grupper och intressen till tals, även om journalister, politiker och fackliga företrädare dominerar Debatten. Det uttalas en mängd olika argument för och emot legitimationen, vilket ger en bred och mångfaldig bild av problem och möjligheter med legitimationen. Dock så målar Debatten upp en genomgående negativ bild av skolan som arbetsplats och läraryrket.De röster som talar emot införandet är ofta enskilda lärare och forskare inom fält som ligger skolan nära.

Sweden. 1980. The term ?video violence? becomes public through the debates show Studio S. The show urges and obligates politicians to stop, regulate and ban video films with violent content from the market.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska Debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig Debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och Debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till Debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra Debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.

Syftet med arbetet har varit att analysera hur olika stadsplaneideal direkt eller underförstått framhävs i svensk stadsplaneringsDebatt och stadsbyggande samt att undersöka vilka planideal som förespråkas. Den svenska stadsplaneringsDebatten har analyserats utifrån ett urval av artiklar ifrån de tio senaste årens nummer av tidsskrifterna Arkitekten, Arkitektur, Plan och Nordisk arkitekturforskning, vilka kan sägas utgöra den huvudsakliga arenan för den fackmässiga stadsbyggnads- och planeringsDebatten i Sverige. Resultatet av analysen har jämförts med tre aktuella och omDebatterade stadsbyggnadsprojekt i syfte att undersöka vilka kopplingar som finns mellan dagens Debatt och aktuellt stadsbyggande. Resultatet har även jämförts och diskuterats utifrån den historiska stadsplaneutvecklingen av den svenska staden för att undersöka hur olika stadsplaneideal påverkat stadsbyggandet i Sverige under olika tidsperioder samt i vilken utsträckning de stadsplaneideal som förekommer i dagens Debatt hämtar sin inspiration ifrån historiska förebilder. Utifrån stadsplaneringsDebatten går det att utläsa två inriktningar i dagens stadsplaneideal. Dels den täta staden som hämtar inspiration ifrån den traditionella svenska kvartersstaden och motiveras med att den täta staden är den mest hållbara stadsformen, dels ett sökande efter nya alternativa stadsformer som inte kännetecknas av ett specifikt planeideal men som ser en risk i att föreslå en specifik planstruktur framför andra och att ett planideal per automatik skulle vara mer hållbart än ett annat.

Uppsatsens har till syfte att genom en litteraturstudie utreda den Debatt som föregått de olika stegen av avskaffandet av revisionsplikt för små aktiebolag i Storbritannien. Vidare är syftet att undersöka olika intressenters ståndpunkt inför ett avskaffande i Sverige för att möjliggöra en jämförelse av Debatt och effekter mellan Storbritannien och Sverige. Tillvägagångssättet är deduktivt då utgångspunkten är existerande teorier inom revision och revisionsplikt samt gällande lagstiftning på området. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med tre revisionsbyråer: Ernst & Young, SET och BDO samt med tre intressenter, Handelsbanken, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket. Debatten och effekterna av ett avskaffande har analyserats med hjälp av empirin och valda teorier.